João 13

Ambulas Maprik NT (ABT_MAP) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Pasova waanakwa yaa sérakne kanaran nyaa yaaké yadéka dé Jisas kutdéngék. Kiyae kéni képmaa kulaknyénytakne déku yaapaké yédéran tulé kéni dé yao. Kutdéngte dé naané déku du wale rate naanéké sanévéknwu wanévéknwute dé naanéké mawulat kapére yak.
1 Antes da festa da Páscoa, Jesus sabia que havia chegado sua hora de deixar este mundo e voltar para o Pai. Ele tinha amado seus discípulos durante seu ministério na terra, e os amou até o fim.
2 Garabu Jisas naané déku du wale rate kadému kanaka dé Seten yae dé Judas Iskariotna mawuléba wulaak. Wulae dé dérét wak, Jisasnyét déku maamaké kwayéduké. Judas wan Saimon Iskariotna nyaan.
2 Estava na hora do jantar, e o diabo já havia instigado Judas, filho de Simão Iscariotes, a trair Jesus.
3 Jisas dé kutdéngék. Déku yaapa akwi du taakwa gwalmu wawo déké kwayétakne wadéka dé giyaak. Giyae déku jébaa yabutitakne déku yaapaké tépa gwaamale yéké dé yo.
3 Jesus sabia que o Pai lhe dera autoridade sobre todas as coisas e que viera de Deus e voltaria para Deus.
4 Waga kutdéngte naané rate kadému kanaka dé raapme téte déku yéba kevérékmarék yate jébaa yakwa du pulak yaké nae dé yak. Yate yépmaa yadéka saapme radén baapmu wut putitakne dé gu yatnyédakwa baapmu wut kérae dé nyaaméba gik.
4 Assim, levantou-se da mesa, tirou a capa e enrolou uma toalha na cintura.
5 Gitakne agérapba gu las wuknae dé naana maan yakutnyék. Yakutnyétakne dé gidén baapmu wurét yatnyék.
5 Depois, derramou água numa bacia e começou a lavar os pés de seus discípulos, enxugando-os com a toalha que estava em sua cintura.
6 Waga yakéreye dé Saimon Pita ran saabak. Saabadéka dé Pita dérét wak, “Némaan Ban, samuké méné wuna maan yakutnyu? Méné waga yamuké kélik wuné yo.”
6 Quando Jesus chegou a Simão Pedro, este lhe disse: “O Senhor vai lavar os meus pés?”.
7 Naate wadéka dé Jisas wak, “Bulaa yawurékwa muké kaapuk kutdéngménén. Kukba wani kutdéngké méné yo.”
7 Jesus respondeu: “Você não entende agora o que estou fazendo, mas algum dia entenderá”.
8 Naate wadéka dé Pita wak, “Kaapukna. Wuna maan yakutnyémarék yaké méné yo.” Waga wadéka dé Jisas wak, “Wuné ména maan yakutnyémarék yawuréran méné wuna jébaa tépa yamarék yaké méné yo.”
8 “Lavar os meus pés? De jeito nenhum!”, protestou Pedro. Jesus respondeu: “Se eu não os lavar, você não terá comunhão comigo”.
9 Naate wadéka dé Pita Jisasna jébaa yaké mawulat kapére yate dé wak, “Némaan Ban, méné wuna maan, taaba, maakna, akwi yakutnyéké méné yo.”
9 Simão Pedro exclamou: “Senhor, então lave também minhas mãos e minha cabeça, e não somente os pés!”.
10 Naate wadéka dé Jisas wak, “Ménébu gu yaakuk. Ména maan male dé képmaa kwao. Wuné ména maan yakutnyéwuru méné miték rate yéknwun yaké méné yo. Bulaa guné akwi yéknwun yo. Guna du nakurak male kapéredi mawulé dé yo. Yate dé yéknwun kaapuk yadékwa.”
10 Jesus respondeu: “A pessoa que tomou banho completo só precisa lavar os pés para ficar totalmente limpa. E vocês estão limpos, mas nem todos”.
11 Naate wate Jisas dé kutdéngék. Déku du nak, Judas, déku maamaké dérét kwayéké dé yo. Waga kutdéngte dé naanat wak, “Guna du nak yéknwun kaapuk yadékwa.”
11 Pois Jesus sabia quem o trairia. Foi a isso que se referiu quando disse: “Nem todos vocês estão limpos”.
12 Jisas naana maan yakutnyétakne dé déku baapmu wut tépa kusadatakne dé tépa rate dé naanat wak, “Mé véknwu. Bulaa kudi las wakweké wunék yawurén muké.
12 Depois de lavar os pés deles, Jesus vestiu a capa novamente, retornou a seu lugar e perguntou: “Vocês entendem o que fiz?
13 Guné wunat guné wo, ‘Némaan Ban.’ Waga wagunékwa wan yéknwun. Wuné guna némaan ban. Wan adél.
13 Vocês me chamam ‘Mestre’ e ‘Senhor’, e têm razão, porque eu sou.
14 Wuné guna némaan ban rate guna maan wunébu yakutnyék. Waga yate bakna duna jébaa wuné yak. Yate wuna yéba kaapuk kevérékwurén.
14 E uma vez que eu, seu Senhor e Mestre, lavei seus pés, vocês devem lavar os pés uns dos outros.
15 Guné wawo waga yate nak duna maan yakutnyéké guné yo. Guné végunéka wuné guna némaan ban wani yéknwun jébaa wuné yak gunéké. Guné wuna jébaa yakwa du véte wuné yan pulak yagunuké wuné waga yak.
15 Eu lhes dei um exemplo a ser seguido. Façam como eu fiz a vocês.
16 Jébaa yakwa du némaan ban kaapuk radékwa. Dé némaan ban kélik yadékwa jébaa dé yo. Déké jébaa kwayékwa du dé némaan ban ro. Kudi véknwutakne yén du némaan ban kaapuk radékwa. Dérét kudi wakwen du dé némaan ban ro. Wan adél kudi.
16 Eu lhes digo a verdade: o escravo não é maior que o seu senhor, nem o mensageiro é mais importante que aquele que o envia.
17 Guné wani kudiké kutdéngte wuné guna némaan ban yawurén pulak yagunéran wan yéknwun. Guna yéba kevérékmarék yate bakna duna jébaa yate nak duwat kutkalé yagunéran guné yéknwun mawulé yate miték raké guné yo.
17 Agora que vocês sabem estas coisas, serão felizes se as praticarem.”
18 “Guné akwi waga ramarék yaké guné yo. Wuné wawurén wuna duwat akwi wuné kutdéngék. Guna du nak wunat kapéredi mu yaké dé yo. Waga wuné kutdéngék. Déknyényba du nak Gotna nyégaba wani duké kéga dé kavik:Kavidén kudi bari adél yaké dé yo.
18 “Não digo estas coisas a todos vocês; conheço os que escolhi. Mas isto cumpre as Escrituras que dizem: ‘Aquele que come do meu alimento voltou-se contra mim’.
19 Taale gunat wuné wakweyo. Wakwewurékwa mu kukba yaadu guné véte waké guné yo, ‘Jisas wan némaan ban. Got wadéka dé giyaak. Wan adél.’ Waga wate wunéké miték sanévéknwuké guné yo.
19 Eu lhes digo isso de antemão, para que, quando acontecer, vocês creiam que eu sou aquele de quem falam as Escrituras.
20 Wawurén du ye wuna kudi wakwedo guné wani kudi miték véknwute derét kutkalé yagunéran guné waga yate wunat wawo guné kutkalé yo. Wuna kudi véknwute wunat kutkalé yagunéran guné wunat wadéka yaawurén banna kudi véknwute dérét wawo guné kutkalé yo. Adél wuné gunat wakweyo.” Naate dé Jisas wak.
20 Eu lhes digo a verdade: quem recebe aquele que envio recebe a mim, e quem recebe a mim recebe o Pai, que me enviou”.
21 Jisas waga wadéka déku wuraanyan géndéka dé wak, “Miték mé véknwu. Guna du nak wuna maamaké wunat kwayéké dé yo.”
21 Então Jesus sentiu profunda angústia e exclamou: “Eu lhes digo a verdade: um de vocês vai me trair!”.
22 Naate wadéka naané déku du kaapuk kutdéngnan. Kiyadéké dé Jisas wak? Kutdéngmarék yate naana kapmu bulte naané nak nak naana ménidaamat vék.
22 Os discípulos olharam uns para os outros, sem saber a quem ele se referia.
23 Jisas wunéké mawulat kapére yadéka wuné dé wale rak.
23 O discípulo a quem Jesus amava ocupava o lugar ao lado dele à mesa.
24 Rawuréka dé Saimon Pita maaknat yate dé wunat wak, “Méné Jisasnyét mé waata. Kiyadéké dé wo?”
24 Simão Pedro lhe fez um sinal para que perguntasse a quem Jesus se referia.
25 Naate wadéka wuné Jisas wale kusati rate wuné dérét waatak, “Némaan Ban, kiyadéké méné wo?”
25 Então o discípulo se inclinou para Jesus e perguntou: “Senhor, quem é?”.
26 Naate waatawuréka dé Jisas wak, “Kadému kubi guba kusade tawe wani duké kwayéké wuné yo.” Naate watakne walkamu kadému kérae dé kubi guba kusade tawe dé Saimon Iskariotna nyaan Judaské kwayék.
26 Jesus respondeu: “É aquele a quem eu der o pedaço de pão que molhei na tigela”. E, depois de molhar o pedaço de pão, deu-o a Judas, filho de Simão Iscariotes.
27 Yadéka Judas nyégéldéka dé Seten déku mawuléba wulaak. Wulaadéka dé Jisas Judasnyét wak, “Yaké sanévéknwuménékwa mu bari yaké méné yo.”
27 Quando Judas comeu o pão, Satanás entrou nele. Então Jesus lhe disse: “O que você vai fazer, faça logo”.
28 Naate wadéka naané rate kadému kan du wani muké las kaapuk kutdéngnan.
28 Nenhum dos outros à mesa entendeu o que Jesus quis dizer.
29 Yate las naané naana mawuléba wak, “Judas dé naana yéwaa kure radéka dé Jisas dérét wo, kadému las kéraaduké.” Las naané wak, “Judas naana yéwaa kure radéka dé Jisas dérét wo, yéwaamarék duké las kwayéduké.” Naate wate naané kaapuk miték kutdéngnan, Jisas Judasnyét wakwen kudiké.
29 Como Judas era o tesoureiro, alguns imaginaram que Jesus tinha mandado que ele comprasse o necessário para a festa ou desse algum dinheiro aos pobres.
30 Judas Jisas kwayén kadému nyégéle katakne dé naanat kulaknyénytakne dé bari gwaadék. Gaan yadéka dé gwaadék.
30 Judas saiu depressa, e era noite.
31 Judas raapme gwaadédéka dé Jisas naanat wak, “Wuné Akwi Du Taakwana Nyaan. Bulaa wuna apa véké guné yo. Véte wuna yaapa Got némaan ban radékwaké kutdéngké guné yo.
31 Assim que Judas saiu, Jesus disse: “Chegou a hora de o Filho do Homem ser glorificado e, por causa dele, Deus será glorificado.
32 Wuna apa véte Gotké kutdénggunu Got bari wadu wuné dé wale rate némaan ban raké wuné yo.
32 Uma vez que Deus recebe glória por causa do Filho, ele dará ao Filho sua glória, de uma vez por todas.
33 Guné wuna baadi pulak. Gunéké wuné mawulat kapére yo. Wuné guné wale rasaakumarék yaké wuné yo. Wuné bari gunat kulaknyénytakne yéwuru guné wunéké sékalké guné yo. Déknyényba Judana némaan duwat wuné kéga wak, ‘Wuné yéwuréran yaabuba guné yaamarék yaké guné yo.’ Waga wawurén kudi male wuné gunat wakweyo.
33 Meus filhos, estarei com vocês apenas mais um pouco. E, como eu disse aos líderes judeus, vocês me procurarão, mas não poderão ir para onde eu vou.
34 Bulaa gunat kulé kudi wakweké wuné yo. Guné kéni kudi miték véknwuké guné yo. Wuné gunéké mawulat kapére yate wuné gunat kutkalé yo. Gunat yawurén pulak, wuna duké akwi mawulat kapére yate waga yaké guné yo.
34 Por isso, agora eu lhes dou um novo mandamento: Amem uns aos outros. Assim como eu os amei, vocês devem amar uns aos outros.
35 Waga yagunu nak du véte waké de yo, ‘Wani du nak duké mawulat kapére yate de derét kutkalé yo. Waga yate de Jisaské miték sanévéknwute de déku du ro. Wan adél.’ Waga waké de yo gunéké.” Naate dé wak.
35 Seu amor uns pelos outros provará ao mundo que são meus discípulos”.
36 Jisas waga wadéka dé Saimon Pita wak, “Némaan Ban, nak taalat yéké méné wo. Yaba yéké méné wo?” Naate waatadéka dé Jisas wak, “Wuné yéran taalat méné yaamarék yaké méné yo. Kukba wani méné yaaké méné yo.”
36 Simão Pedro perguntou: “Para onde o Senhor vai?”. Jesus respondeu: “Para onde vou vocês não podem ir agora, mas me seguirão mais tarde”.
37 Naate wadéka dé Pita wak, “Némaan Ban, wuné méné wale yéké wuné yo. Wuné méné wale raké wuné mawulé yo. Waga yawuru wunat viyaapérekdaran wan yéknwun.”
37 “Senhor, por que não posso ir agora?”, perguntou ele. “Estou disposto a morrer pelo senhor.”
38 Naate wadéka dé Jisas wak, “Méné wunat kutkalé yaké nae kiyaaké méné yo, kapu kaapuk? Wan kaapuk. Wuné kutdéngék. Bulaa gaan méné apu kupuk kéga waké méné yo, ‘Wuné Jisasnyét las kaapuk kutdéngwurén.’ Waga waménu kukba séraa waaké dé yo. Adél wuné ménat wakweyo.” Naate dé Jisas wak.
38 “Morrer por mim?”, disse Jesus. “Eu lhe digo a verdade, Pedro: antes que o galo cante, você me negará três vezes.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.