Mateus 25
Bali -le 'fluba 'trɛ Zozi blamin pli Bali man 'e 'pee (YRENT) vs ARIB
1 Ɛn Zozi -kɔnnɛn pee -fɔ "nyian -wlɛ. E 'nan: «Bali -le mingɔnnɛn -blɩdɩ min da bɛ, -nyrɛn 'gʋ. E ya "le nɔnbɛ "fu 'bɛ 'wee -kannɛnnun 'sia, ɛn o -kʋ lɩmɔn -tʋ nɛn e "ta -kɔnnɛn "paa bɛ -yee 'kuin. Min nɛn e "ta lɩ "paa bɛ waa -pɛndɩ 'sia, kɔɔ -wɛɛ -ko o 'palɛ -sia 'o 'lɔ le 'wee -kannɛnnun -a.
1 Então o reino dos céus será semelhante a dez virgens que, tomando as suas lâmpadas, saíram ao encontro do noivo.
2 Nɔnbɛnun zɩɛ -a 'soolu a "va "bɛ -blʋnɔn nɛn waa, ɛn -a 'soolu a "va "bɛ 'wɩ 'tɔnɔn nɛn waa.
2 Cinco delas eram insensatas, e cinco prudentes.
3 -A 'soolu nɛn -blʋnɔn 'a bɛ, o 'wee -kannɛnnun 'sia, 'pian wa'a 'kunlɛ -a 'yi man dɩ.
3 Ora, as insensatas, tomando as lâmpadas, não levaram azeite consigo.
4 Ɛn -a 'soolu nɛn 'wɩ 'tɔnɔn 'a bɛ o 'wee -kannɛnnun 'sia, ɛn o 'kun -a 'yi -mie man.
4 As prudentes, porém, levaram azeite em suas vasilhas, juntamente com as lâmpadas.
5 Min nɛn e "ta lɩ "paa bɛ, zɩ e ya 'mɔnnan bɛ, ɛn yi -fɔla nɔnbɛnun zɩɛ o da.
5 E tardando o noivo, cochilaram todas, e dormiram.
6 Zɩ bada -tɔ bɛ, ɛn minnun pladɩ 'sia. O pla 'nan: ‹Min nɛn e "ta lɩ "paa bɛ, e ya -tanan. 'Ka 'kʋ -a 'si 'sia.›
6 Mas à meia-noite ouviu-se um grito: Eis o noivo! saí-lhe ao encontro!
7 -A -nan nɛn nɔnbɛnun zɩɛ o wluan lou, ɛn o 'wee -kannɛnnun drɛ 'kpa.
7 Então todas aquelas virgens se levantaram, e prepararam as suas lâmpadas.
8 Nɔnbɛnun 'soolu nɛn -blʋnɔn 'a bɛ, waa 'vɩ 'o "luenun lɛ 'nan: ‹'Ka "kʋe 'cee -kannɛn 'yi 'nɔn, kɔɔ 'kʋe -kannɛnnun "ta "driman!›
8 E as insensatas disseram às prudentes: Dai-nos do vosso azeite, porque as nossas lâmpadas estão se apagando.
9 'Pian nɔnbɛnun nɛn 'wɩ 'tɔnɔn 'a bɛ, o 'nan -wlɛ 'nan: ‹-Cɛjɛ, kʋ'a 'we "man "dɩ. Ya'a 'bɔa 'kʋe vɛ 'lee 'cee vɛ -a dɩ. 'Ka 'kʋ 'cee vɛ 'lɔ -kannɛn 'yi -tanzan -va!›
9 Mas as prudentes responderam: não; pois de certo não chegaria para nós e para vós; ide antes aos que o vendem, e comprai-o para vós.
10 Ɛn nɔnbɛnun zɩɛ o -kʋ -a 'lɔlɛ. Tʋ zɩɛ -a wlu nɛn min nɛn e "ta lɩ "paa bɛ e 'bɔla. Ɛn nɔnbɛnun 'soolu nɛn o man cɩ 'e wʋʋdɩ bɛ, o -kʋ lɩ 'pa "fɛdi da. -A -nan nɛn minnun 'kɔn 'lɛ 'wʋ o da.
10 E, tendo elas ido comprá-lo, chegou o noivo; e as que estavam preparadas entraram com ele para as bodas, e fechou-se a porta.
11 "Bɛ -sru ɛn nɔnbɛnun nɛn -blʋnɔn 'a bɛ, o -ta. O 'kɔn -tɛ, te o -paanman 'nan: ‹'Kʋ 'san, 'kʋ 'san, 'i yra 'si, 'i 'kɔn 'lɛ 'sʋ 'kʋɛ!›
11 Depois vieram também as outras virgens, e disseram: Senhor, Senhor, abre-nos a porta.
12 'Pian lɩ 'pazan zɩɛ ya'a 'wɩlɛ "man "dɩ. E 'nan -wlɛ 'nan: ‹Ma'an 'ka 'tɔa dɩ.› »
12 Ele, porém, respondeu: Em verdade vos digo, não vos conheço.
13 Ɛn Zozi -a 'le 'sran -wlɛ 'nan: «'Wɩ zɩɛ -a bɔdɩ 'ka man -le "wɛan bɛ, 'ka 'man 'e 'kɔn 'e wʋʋdɩ tʋ pɛɛnɔn man, kɔɔ tʋ nɛn an -taa "man "bɛ, ka'a tɔa dɩ.»
13 Vigiai pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 «Bali -le mingɔnnɛn -blɩdɩ min da bɛ, -nyrɛn 'gʋ. E ya "le min -tʋ 'bɛ "ta -ko 'ta wʋnan. Min zɩɛ 'e 'sunɔn laabʋ, ɛn 'e yɩfɛ pɛɛnɔn -pɛba 'wʋ -wlɔ.
14 Porque é assim como um homem que, ausentando-se do país, chamou os seus servos e lhes entregou os seus bens:
15 E -siga 'wlɛ 'soolu 'nɔn -a -tʋ lɛ, ɛn yaa -nɔn -a -tʋ lɛ "nyian 'wlɛ "fli, ɛn yaa -nɔn -a yaagazan lɛ 'wlɛ 'tʋ. Zɩ min -tʋ -kɔlaman 'e 'pɛ man liladɩ -a bɛ, -a da nɛn yaa -nɔn -wlɛ. Ɛn e -kʋ.
15 a um deu cinco talentos, a outro dois, e a outro um, a cada um segundo a sua capacidade; e seguiu viagem.
16 'Nun tɔɔn min nɛn e -siga 'wlɛ 'soolu 'yɩ bɛ, 'e 'pɛ man lila -siga zɩɛ -a, ɛn -a man 'pa "nyian -siga 'wlɛ 'soolu.
16 O que recebera cinco talentos foi imediatamente negociar com eles, e ganhou outros cinco;
17 Min nɛn e -siga 'wlɛ "fli 'yɩ bɛ, 'wɩ 'tʋwli zɩɛ -a 'bɔ nɛn "e drɛ. -Yee vɛ man 'pa -siga 'wlɛ "fli.
17 da mesma sorte, o que recebera dois ganhou outros dois;
18 Min nɛn e -siga 'wlɛ -tʋwli 'yɩ bɛ, e -klu cɛɛn, ɛn yaa yɔɔ "ji.
18 mas o que recebera um foi e cavou na terra e escondeu o dinheiro do seu senhor.
19 -A -nan 'mɔn 'trilii, ɛn o tazan zɩɛ e -ta. -A -nan nɛn 'e 'sunɔn zɩɛ o laabʋ 'nan -e 'o 'nyranman nɛn waa 'pa bɛ -a -sru "vɩ 'yrɛ.
19 Ora, depois de muito tempo veio o senhor daqueles servos, e fez contas com eles.
20 Min nɛn e -siga 'wlɛ 'soolu 'yɩ bɛ, e -ta 'e 'lɔ le -siga 'wlɛ 'soolu -a "nyian. Ɛn e 'nan 'e 'san lɛ 'nan: ‹'An 'san, -siga 'wlɛ 'soolu nɛn yia -nɔn 'mɛn bɛ, maan drɛ ɛn -a man 'pa "nyian -siga 'wlɛ 'soolu. -Nyrɛn 'gʋ.›
20 Então chegando o que recebera cinco talentos, apresentou-lhe outros cinco talentos, dizendo: Senhor, entregaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.
21 -A -nan nɛn -a tazan "e 'nan -yrɛ 'nan: ‹I muo, yia drɛ 'kpa. I ya 'an 'suzan 'kpa -a. Fɛ "wɛnnɛn nɛn maan -pɛba 'wʋ 'i 'lɔ 'gʋɛ, i 'wɩ "yi drɛ 'a. -Yee "wɛan an fɛ -dan -pɛba wo 'i 'lɔ. 'I 'ta -e 'kʋ 'ci 'e "nran 'e cin va.›
21 Disse-lhe o seu senhor: Muito bem, servo bom e fiel; sobre o pouco foste fiel, sobre muito te colocarei; entra no gozo do teu senhor.
22 Min nɛn e -siga 'wlɛ "fli 'yɩ bɛ, e -ta ɛn e 'nan 'e 'san lɛ 'nan: ‹'An 'san, -siga 'wlɛ "fli "nɛn yia -nɔn 'mɛn bɛ, maan drɛ ɛn -a man 'pa "nyian -siga 'wlɛ "fli. -Nyrɛn 'gʋ.›
22 Chegando também o que recebera dois talentos, disse: Senhor, entregaste-me dois talentos; eis aqui outros dois que ganhei.
23 -A -nan nɛn -a tazan "e 'nan -yrɛ 'nan: ‹I muo, yia drɛ 'kpa. I ya 'an 'suzan 'kpa -a. Fɛ "wɛnnɛn nɛn maan -pɛba 'wʋ 'i 'lɔ 'gʋɛ, i 'wɩ "yi drɛ 'a. -Yee "wɛan an fɛ -dan -pɛba wo 'i 'lɔ. 'I 'ta -e 'kʋ 'ci 'e "nran 'e cin va.›
23 Disse-lhe o seu senhor: Muito bem, servo bom e fiel; sobre o pouco foste fiel, sobre muito te colocarei; entra no gozo do teu senhor.
24 "Bɛ -sru min nɛn e -siga 'wlɛ -tʋ 'yɩ bɛ, e -ta ɛn e 'nan 'e 'san lɛ 'nan: ‹'An 'san, maan -tɔa 'nan, i ya min nɛn -yee 'wɩ a 'tɔndɔn bɛ -a. -Te min 'yie 'nyranman 'pa bɛ, -a ta -trɔn pɛɛnɔn nɛn yaa ye bɛ, yia "sia -yrɔ.
24 Chegando por fim o que recebera um talento, disse: Senhor, eu te conhecia, que és um homem duro, que ceifas onde não semeaste, e recolhes onde não joeiraste;
25 "Klan -fʋ 'an 'ji 'nan te 'yie -siga 'e 'san 'an 'lɔ dɩ, -yee "wɛan an -kʋ -a yɔɔlɛ 'trɛ 'ji. -Nyrɛn 'gʋ, 'i 'si.›
25 e, atemorizado, fui esconder na terra o teu talento; eis aqui tens o que é teu.
26 Ɛn -a tazan zɩɛ e 'nan -yrɛ 'nan: ‹I ya 'an 'suzan -wlidɩ "a, ɛn kɔanzan nɛn yia. -Te -a -cin a 'i 'ji 'nan, min 'mɛn 'nyranman "paa, maan ta -trɔn pɛɛnɔn "sia -a san lɔ bɛ,
26 Ao que lhe respondeu o seu senhor: Servo mau e preguiçoso, sabias que ceifo onde não semeei, e recolho onde não joeirei?
27 -mɛ "le "wɛan nɛn yi'a -kʋlɛ 'mɛn -siga 'palɛa fɛnan nɛn -a man "paa bɛ -a -nan dɩ? Yia dra paan zɩɛ, -te an -ta bɛ, -e 'an 'kʋ 'mɛn -siga 'si 'o 'vale 'e 'man 'pa 'a.
27 Devias então entregar o meu dinheiro aos banqueiros e, vindo eu, tê-lo-ia recebido com juros.
28 'Ka -siga 'labɛ -a 'si -yrɔ, -e 'ka -nɔn min nɛn -siga -fu a -yrɔ "bɛ -yrɛ!
28 Tirai-lhe, pois, o talento e dai ao que tem os dez talentos.
29 Kɔɔ min nɛn fɛ a -yrɔ "kaga "bɛ -a lɛ nɛn waa -nɔan, -e -yee vɛ 'e 'pa "da. 'Pian min nɛn fɛ 'ka -yrɔ "kaga "dɩɛ, -a "tiɛnnɛn nɛn -yrɔ "bɛ, waa "sia.
29 Porque a todo o que tem, dar-se-lhe-á, e terá em abundância; mas ao que não tem, até aquilo que tem ser-lhe-á tirado.
30 'An 'suzan 'gʋɛ, -a -pɛ 'ka 'fɔala 'e man dɩ, 'ka 'ta -a tuʋ klun va bei, fɛnan nɛn -wuɔdɩ 'lee 'shɛ da -blɩdɩ cɩ bɛ -a -nan.› »
30 E lançai o servo inútil nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 «Tʋ nɛn 'an 'bɔ Blamin -pɩ an -taa 'kʋ 'vale 'mɛn 'pasianɔn nɛn laji bɛ waa bɛ, an -taa 'mɛn 'tɛ 'san da, -e 'an -nyran 'mɛn mingɔnnɛn pɛin -da.
31 Quando, pois vier o Filho do homem na sua glória, e todos os anjos com ele, então se assentará no trono da sua glória;
32 'Lɛglɔn pɛɛnɔn 'jinɔn 'o cin ye 'an 'lɛ, -e 'an o 'cɛn 'e cin man "fli. Maan dra "le zɩ 'bla -sru "pinzan 'yee 'blanun 'lee 'yee bonun "cɛan 'e cin man bɛ -yee 'wɩ 'zʋ.
32 e diante dele serão reunidas todas as nações; e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos;
33 E 'blanun -sɛan 'e 'pɛ "yi "da, -e 'e bonun -sɛn 'e 'pɛ bʋ da.
33 e porá as ovelhas à sua direita, mas os cabritos à esquerda.
34 Tɔɔn 'an 'bɔ mingɔnnɛn maan ve 'an 'pɛ "yi "danɔn lɛ 'nan: ‹Kaa 'gʋɛ, 'an "tɩ -fɛa 'vɩ 'ka man! 'Ka 'ta! Mingɔnnɛn trɛ nɛn 'an "tɩ -a man drɛ 'trɛda pou sianan "bɛ, e drɛ 'cee vɛ -a. 'Ka 'si!
34 Então dirá o Rei aos que estiverem à sua direita: Vinde, benditos de meu Pai. Possuí por herança o reino que vos está preparado desde a fundação do mundo;
35 Fɛ -le "wɛan nɛn maan -nɔn 'cɛɛ bɛ, te dra 'an -tɛa "bɛ, ka fɛ -nɔn 'mɛn. Ɛn te 'yi dra 'an -tɛa "bɛ, ka 'yi 'nɔn 'mɛn, ɛn te an 'lʋ 'ka 'va 'pɛn -a bɛ, kaan 'kun 'ka 'pɛ "fli "a.
35 Pois tive fome, e destes-me de comer; tive sede, e destes-me de beber; era forasteiro, e recolhestes-me;
36 Ɛn te sɔ 'ka 'an da dɩɛ, ka sɔ 'wʋ 'an man, ɛn te 'an 'man "yaaman bɛ, 'ka yiɛ 'tɔ 'an 'va. Ɛn te an ya -pʋ 'kuin bɛ, ka 'lʋ 'an 'nanjɛnlɛ.›
36 estava nu, e vestistes-me; enfermo, e visitastes-me; preso, e viestes ver-me.
37 Tɔɔn -e min tɩglɩnun zɩɛ 'o laabʋ 'an 'lɔ 'nan: ‹Minsan, tʋ "cɛn "man nɛn kʋi 'yɩ te dra 'i -tɛa ɛn kʋ fɛ -nɔn 'yiɛ? Ɛn tʋ "cɛn "man nɛn kʋi 'yɩ te 'yi dra 'i -tɛa ɛn kʋ 'yi 'nɔn 'yiɛ?
37 Então perguntarão os justos: Senhor, quando te vimos faminto, e te demos de comer; ou com sede, e te demos de beber?
38 Tʋ "cɛn "man nɛn i 'lʋ 'kʋ 'va 'pɛn -a, ɛn kʋi 'kun 'kʋ 'pɛ "fli "a? Tʋ "cɛn "man nɛn i ya 'i plʋdɩ, ɛn kʋ sɔ 'wʋ 'i da?
38 Quando te vimos forasteiro, e te recolhemos; ou nu, e te vestimos?
39 Tʋ "cɛn "man nɛn kʋi 'yɩ te 'i 'man "yaaman, ɛn 'kʋ yiɛ 'tɔ 'i 'va? Tʋ "cɛn "man nɛn kʋi 'yɩ te i ya -pʋ 'kuin ɛn kʋ 'lʋ 'i 'nanjɛnlɛ?›
39 Quando te vimos enfermo, ou preso, e fomos visitar-te?
40 Tɔɔn 'an 'bɔ mingɔnnɛn, maan ve -wlɛ 'nan: ‹Maan ve 'cɛɛ 'wɩ tɩglɩ 'a 'nan, tʋ nɛn ka ya 'wɩnun zɩɛ -a drɛnan 'an "bʋɩnun 'gʋɛ o va min "wɛnnɛn 'tʋ lɛ bɛ, te 'an lɛ nɛn ka cɩ -a drɛnan.›
40 O Rei responderá: Em verdade vos digo que quantas vezes o fizestes a um destes meus irmãos mais pequeninos, a mim o fizestes.
41 "Bɛ -sru maan ve minnun nɛn 'an 'pɛ bʋ da bɛ -wlɛ 'nan: ‹'Ka -pli 'ka -sru "kɔɔbli! Bali wei a 'e pladɩ 'ka man. 'Ka 'kʋ 'tɛ nɛn ya'a 'driman dɩɛ, -a va. Bali -a man drɛ Satan 'lee 'yee 'pasianɔn 'le vɛ -a.
41 Dirá também aos que estiverem à sua esquerda: Apartai-vos de mim, malditos, para o fogo eterno, destinado ao Diabo e seus anjos.
42 Fɛ -le "wɛan nɛn an 'wɩ zɩɛ -a 'vɩ bɛ, te dra 'an -tɛa "bɛ, ka'a fɛ -nɔnlɛ 'mɛn dɩ. Ɛn te 'yi dra 'an -tɛa "bɛ, ka'a 'yi 'nɔnlɛ 'mɛn dɩ.
42 Pois tive fome, e não me destes de comer; tive sede e não me destes de beber;
43 Ɛn te an 'lʋ 'ka 'va 'pɛn -a bɛ, ka'an 'kunlɛ 'ka 'pɛ "fli "a dɩ. Ɛn te sɔ 'ka 'an da dɩɛ, ka'a sɔ wʋlɛ 'an man dɩ. Ɛn te 'an 'man "yaaman bɛ, ka'a yiɛ -tɔlɛ 'an 'va dɩ. Ɛn te an ya -pʋ 'kuin bɛ, ka'a 'lʋlɛ 'an 'nanjɛnlɛ dɩ.›
43 era forasteiro, e não me recolhestes; estava nu, e não me vestistes; enfermo e preso, e não me visitastes.
44 Tɔɔn -e "o laabʋ 'an 'lɔ "nyian 'nan: ‹Minsan, tʋ "cɛn "man nɛn kʋi 'yɩ te dra 'i -tɛa? Ɛn tʋ "cɛn "man nɛn kʋi 'yɩ te 'yi dra 'i -tɛa? Ɛn tʋ "cɛn "man nɛn i 'lʋ 'kʋ 'va 'pɛn -a? Ɛn tʋ "cɛn "man nɛn i ya 'i plʋdɩ? Ɛn tʋ "cɛn "man nɛn kʋi 'yɩ te 'i 'man "yaaman? Ɛn tʋ "cɛn "man nɛn kʋi 'yɩ te i ya -pʋ 'kuin? Ɛn tʋ "cɛn "man nɛn kʋ'a 'palɛ 'i 'va dɩ?›
44 Também eles perguntarão: Senhor, quando te vimos faminto, com sede, forasteiro, nu, enfermo, ou preso, e não te servimos?
45 Tɔɔn -e 'an vɩ -wlɛ 'nan: ‹Maan ve 'cɛɛ 'wɩ tɩglɩ 'a 'nan, tʋ nɛn ka 'ka 'wɩnun zɩɛ -a drɛnan 'an "bʋɩnun 'gʋɛ o va min "wɛnnɛn 'tʋ lɛ dɩɛ, te 'an 'bɔ lɛ nɛn ka 'ka -a drɛnan dɩ.›
45 Então lhes responderá: Em verdade vos digo que quantas vezes o deixastes de fazer a um destes mais pequeninos, a mim o deixastes de fazer.
46 Minnun zɩɛ, wɛɛ -ko yra yɩdɩ nɛn -a 'leda "ka "dɩɛ -a va. 'Pian minnun nɛn o cɩ min tɩglɩnun -a bɛ, 'belidɩ nɛn ya'a 'nyaan dɩɛ, e ya -wee vɛ -a.»
46 Irão estes para o suplício eterno, porém os justos para a vida eterna.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.