João 8

Yaouré NT (YRE_WBT) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 -A -nan nɛn Zozi 'kʋ Olivie pɔn da.
1 Jesus, no entanto, foi para o monte das Oliveiras.
2 -A ta tʋ cɛɛn, bodrun puunɔn ɛn Zozi 'li 'e da Bali -pan 'kuin. Tɔɔn min "kaga "kʋ "va. Zozi -nyran, ɛn e 'wɩ "paadɩ 'sia o ji.
2 De madrugada, voltou novamente para o templo, e todo o povo se reuniu em volta dele; e Jesus, assentado, os ensinava.
3 -A -nan nɛn 'fluba 'ci vɩnɔn 'lee Farizɛn 'nɔn 'ta lɩmɔn -tʋ -a, ɛn waa -tɔ minnun yei. Lɩ zɩɛ o 'bɔ "man, te e ya nyinnan -kɔnnɛn -sru.
3 Então os escribas e fariseus trouxeram à presença dele uma mulher surpreendida em adultério e, fazendo-a ficar em pé no meio de todos,
4 Ɛn o 'nan Zozi lɛ 'nan: «Bali -le 'wɩ "paazan, lɩ 'gʋɛ, kʋ 'bɔ "man te e ya nyinnan -kɔnnɛn -sru.
4 disseram a Jesus: — Mestre, esta mulher foi surpreendida em flagrante adultério.
5 Moizi -a crɛn -tɛ -pei 'fluba 'ji 'nan lɩmɔn nɛn e 'wɩ zɩɛ -a drɛ bɛ, 'o -tɛ -kɔlɛ -a. Bii "nun "i 'vɩ 'nɔn?»
5 Na Lei, Moisés nos ordenou que tais mulheres sejam apedrejadas. E o senhor, o que tem a dizer?
6 O 'wɩ zɩɛ -a laabʋ 'nan -e 'o wei 'kun, -e 'o -kɔla 'wɩ 'tɔdɩ -a "man. 'Pian Zozi 'kunnan, ɛn e fɛ -tʋ crɛn -tɛdɩ 'sia 'e 'pɛ 'wlɛ 'a 'trɛ da,
6 Eles diziam isso tentando-o, para terem de que o acusar. Mas Jesus, inclinando-se, escrevia na terra com o dedo.
7 te Farizɛn 'nɔn 'lee 'fluba 'ci vɩnɔn 'wɩ laabo Zozi 'lɔ. O ya 'wɩ laabʋnan Zozi 'lɔ "bʋʋ "le "wɛan, 'e 'wulo wluan, ɛn e 'nan -wlɛ 'nan: «Min nɛn 'ka yei, te ya'a tian 'wɩ 'wlidɩ "drɛlɛ dɩɛ, -a san 'e -kɔlɛ tɛdɛ tuʋ -yrɛ.»
7 Como eles insistiam na pergunta, Jesus se levantou e lhes disse:
8 E 'kunnan "nyian 'e "pa 'ji, ɛn yaa crɛn -tɛdɩ 'sia "nyian 'trɛ da.
8 E, inclinando-se novamente, continuou a escrever no chão.
9 Zɩ Farizɛn 'nɔn 'lee 'fluba 'ci vɩnɔn 'bɔ 'wɩ zɩɛ -a 'man bɛ, ɛn o pɛɛnɔn 'kʋ -tʋdʋ. Min cejenun 'bɛ 'kʋdɩ 'sia 'e 'flin. -A -nan nɛn lɩ bɛ e -fʋ 'e 'tɔdɩ Zozi 'lɛ 'e -tʋwli minnun yei.
9 Mas eles, ouvindo essa resposta, foram saindo um por um, a começar pelos mais velhos até os últimos, ficando só Jesus e a mulher em pé diante dele.
10 Zozi 'e 'wulo wluan, ɛn yaa laabʋ -yrɔ 'nan: «Minnun nɛn o 'wɩ 'tɔ 'i man bɛ, o ya nyin zia? Min -tʋ 'ka "nyian -nan -e 'e 'wɩ 'tɔ 'i man dʋʋ?»
10 Levantando-se, Jesus perguntou a ela:
11 Ɛn lɩ zɩɛ e 'nan Zozi lɛ 'nan: «'An 'san, min -tʋ 'ka "nyian -nan dɩ.» Zozi "e -yrɛ 'nan: «'An 'bɔ "nyian, ma'an 'wɩ tɔa 'i man dɩ. 'I 'kʋ! Te 'i 'wɩ 'wlidɩ "drɛ "nyian dɩ!»]
11 Ela respondeu: — Ninguém, Senhor! Então Jesus disse:
12 Tʋ pee -a bɛ, ɛn Zozi 'wɩ tin 'badɩ 'sia "nyian minnun lɛ. Yaa 'vɩ -wlɛ 'nan: «'An 'bɔ 'bɛ cɩ 'tɛ 'san nɛn e 'trɛdanɔn 'man dra 'wein bɛ -a. Min nɛn e sɔɔnla 'an -sru "bɛ, te ya'a "nyian 'ta wo klun va dɩ, ɛn 'tɛ 'san nɛn e 'belidɩ -nɔan "min lɛ bɛ e ya -a san -le vɛ -a.»
12 De novo, Jesus lhes falou, dizendo:
13 Ɛn Farizɛn 'nɔn -a 'vɩ Zozi lɛ 'nan: «'Wɩ nɛn yia ve bɛ, e 'ka 'wɩ 'kpa 'a dɩ, kɔɔ yiɛ cɩ -a vɩnan 'i 'fli man.»
13 Então os fariseus lhe disseram: — Você dá testemunho de si mesmo. O testemunho que você dá não é verdadeiro.
14 Zozi -a 'vɩ -wlɛ 'nan: «-Te 'an 'bɔ mɛɛn cɩ 'an 'bɔ 'fli -le 'wɩ vɩnan oo, 'wɩ nɛn maan ve 'gʋɛ, 'wɩ 'kpa nɛn. Kɔɔ fɛnan nɛn an 'si bɛ, maan -tɔa. Ɛn fɛnan nɛn an cɩ -kʋnan bɛ, maan -tɔa. 'Pian 'cee vɛ bɛ, fɛnan nɛn an "sia bɛ, ka'a -nan tɔa dɩ, ɛn fɛnan nɛn an cɩ -kʋnan bɛ, ka'a -nan tɔa dɩ.
14 Jesus respondeu:
15 "Ka "tin -tɛa "min da blamin -wulo -ji wɩ yra man. 'An 'bɔ 'le vɛ bɛ, ma'an tin tɛa min da dɩ.
15 Vocês julgam segundo a carne; eu não julgo ninguém.
16 'Pian -te an tin -tɛ min da bɛ, e ya 'e 'nɔan da. Kɔɔ an 'ka 'an -tʋwli "dɩ, 'kʋ 'vale 'an "tɩ "nɛn yaan 'pa 'sia bɛ -a kʋɛ cɩ.
16 E, se eu julgo, o meu juízo é verdadeiro, porque não sou só eu que julgo, mas eu e o Pai, que me enviou.
17 E ya 'e 'crɛn -tɛdɩ 'cee -pei 'fluba 'ji 'nan: ‹-Te min "fli "wei a -tʋwli 'wɩ 'tʋ da bɛ, te 'wɩ zɩɛ e ya 'wɩ 'kpa -a.›
17 Também na Lei de vocês está escrito que o testemunho de duas pessoas é verdadeiro.
18 'An 'bɔ 'an 'fli -le 'wɩ ve, ɛn 'an "tɩ "nɛn yaan 'pa 'sia bɛ, e 'mɛn 'wɩ ve.»
18 Eu dou testemunho de mim mesmo, e o Pai, que me enviou, também dá testemunho de mim.
19 Ɛn waa laabʋ -yrɔ 'nan: «'I "tɩ 'bɔ a nyin zia?» Zozi "e -wlɛ 'nan: «Ka'an tɔa dɩ, ɛn ka'an "tɩ tɔa dɩ. "Te kaan -tɔa "bɛ, "te kaan "tɩ -tɔa "nyian.»
19 Então eles lhe perguntaram: — Onde está o seu Pai? Jesus respondeu:
20 Zozi a 'wɩ zɩɛ -a "paanan minnun ji, te e ya Bali -pan 'kuin, fɛnan nɛn minnun "lala -sɛan -gbogbo -ji Bali -le vɛ -a bɛ -a -nan. Ɛn min -tʋ 'ka -a 'kunlɛ dɩ, kɔɔ -yee tʋ 'ka tian bɔlɛ dɩ.
20 Jesus proferiu essas palavras perto da caixa de ofertas, quando ensinava no templo. Ninguém o prendeu, porque ainda não havia chegado a sua hora.
21 Zozi -a 'vɩ "nyian -wlɛ 'nan: «An "ta -ko. Ka -taa 'an -wɛɛlɛ, 'pian ka'an 'ye dɩ. Ɛn 'cee 'wɩ 'wlidɩ "fo 'ka 'lɔ -e 'ka 'ka. Fɛnan nɛn an "ta -ko 'gʋɛ, ka'a 'kɔlaman -e 'ka 'kʋ -nan dɩ.»
21 Outra vez Jesus lhes falou, dizendo:
22 Ɛn Zuif 'nɔn 'tanɔn -a laabʋ 'o 'fli -lɔ 'nan: «E "ta -ko 'e 'fli -tɛlɛ -baalɛ, kɔɔ yaa 'vɩ 'nan, fɛnan nɛn 'e "ta -ko bɛ, -ka'a 'kɔlaman -e -kaa kʋ -nan dɩ.»
22 Então os judeus diziam: — Será que ele tem a intenção de se suicidar? Porque diz: “Para onde eu vou vocês não podem ir.”
23 Ɛn e 'nan -wlɛ 'nan: «'Trɛ 'gʋɛ -a da 'nɔn nɛn "cee "a. "Ka 'si wo 'trɛda 'gʋ, 'pian "an 'si wo laji lou. Ma'an 'sia 'trɛda 'gʋ dɩ.
23 Jesus lhes disse:
24 -Yee "wɛan maan 'vɩ 'cɛɛ 'nan, 'cee 'wɩ 'wlidɩ "fo 'ka 'lɔ -e 'ka 'ka. Kɔɔ min nɛn an cɩ -a bɛ, -te ka'a yi 'tɛala "da 'nan an ya min zɩɛ -a dɩɛ, 'cee 'wɩ 'wlidɩ "fo 'ka 'lɔ -e 'ka 'ka.»
24 Por isso, eu lhes disse que vocês morrerão em seus pecados. Porque, se não crerem que
25 Ɛn waa laabʋ Zozi 'lɔ 'nan: «-Tɩ nɛn 'yia?» Zozi -a 'vɩ -wlɛ 'nan: «Min nɛn an cɩ -a bɛ, maan ve 'cɛɛ, te maan ve.
25 Então lhe perguntaram: — Quem é você? Jesus respondeu:
26 'Wɩ "kaga "a -e 'an vɩ 'ka man -e tin 'e 'tɛ 'ka da. 'Pian 'wɩ nɛn maan 'man min nɛn yaan 'pa 'sia bɛ -a da bɛ, -nyrɛn maan ve 'trɛdanɔn lɛ. Min zɩɛ ya'a 'wɩ 've 'wlu 'a dɩ.»
26 Muitas coisas tenho para falar e julgar a respeito de vocês. Porém aquele que me enviou é verdadeiro, de modo que as coisas que dele ouvi, essas digo ao mundo.
27 Wa'a -ci manlɛ "le 'nan -a "tɩ "le 'wɩ nɛn e cɩ -a vɩnan dɩ.
27 Eles não entenderam que Jesus lhes falava do Pai.
28 Ɛn Zozi -a 'vɩ -wlɛ 'nan: «Tʋ nɛn ka Blamin -pɩ "paa yiba "man lou "bɛ, -a tʋ zɩɛ -a man nɛn kaa -tɔa 'nan min nɛn an cɩ -a bɛ -nyrɛn 'maan. Ɛn kaa -tɔa 'nan ma'an 'wɩ 'dra 'an 'bɔ 'fli -ji dɩ, 'pian 'wɩ nɛn maan 'man 'an "tɩ "da bɛ -nyrɛn maan ve.
28 Então Jesus disse:
29 Min nɛn yaan 'pa 'sia bɛ, 'kʋ 'vale -a kʋɛ cɩ. Ya'an 'tʋɩlɛ 'an -tʋwli "dɩ, kɔɔ -a ci 'sɔ wɩnun nɛn maan dra tʋ pɛɛnɔn man.»
29 E aquele que me enviou está comigo, não me deixou só, porque eu faço sempre o que lhe agrada.
30 Zɩ Zozi 'wɩnun zɩɛ -a 'vɩ bɛ, ɛn min "kaga yi -tɛra Zozi 'bɔ da.
30 Quando Jesus disse isto, muitos creram nele.
31 -A -nan nɛn Zuif 'nɔn nɛn o yi -tɛra Zozi 'bɔ da bɛ, Zozi -a 'vɩ -wlɛ 'nan: «-Te 'ka 'ta 'wʋla 'an wei da 'kpa bɛ, te ka ya 'an -srunɔn 'a.
31 Então Jesus disse aos judeus que haviam crido nele:
32 Ka -taa 'wɩ tɩglɩ 'tɔlɛ, -e 'wɩ tɩglɩ 'e 'ka drɛ minnun nɛn o 'ka nɔan -a dɩɛ waa.»
32 conhecerão a verdade, e a verdade os libertará.
33 Ɛn Zuif 'nɔn 'bɔ -a 'vɩ -yrɛ 'nan: «Kʋ ya Abraam kluda 'nɔn 'a, ɛn kʋ'a tian 'li drɛlɛ min -tʋ -le nɔan -a dɩ. -Mɛ "le "wɛan nɛn yia ve 'nan: ‹Kʋ dra minnun nɛn o 'ka nɔan -a dɩɛ waa?› »
33 Eles responderam: — Somos descendência de Abraão e jamais fomos escravos de ninguém. Como você pode dizer que seremos livres?
34 Ɛn Zozi -a 'vɩ -wlɛ 'nan: «Maan ve 'cɛɛ 'wɩ tɩglɩ 'a 'nan, min oo min nɛn e 'wɩ 'wlidɩ "dra bɛ, te e ya 'wɩ 'wlidɩ "le nɔan -a.
34 Jesus respondeu:
35 Nɔan 'ka 'fo "kɔnnɛn 'li 'trilii dɩ, 'pian 'nɛn nɛn e cɩ 'yee vɛ -nan bɛ, -yɛɛ fo "kɔnnɛn 'li 'trilii.
35 O escravo não fica sempre na casa; o filho, sim, fica para sempre.
36 -Te 'an 'bɔ Bali -pɩ an 'ka 'si nɔanba -ji bɛ, ka'a 'kɔan "nyian fɛ -tʋ -lɔ nɔan -a dɩ.
36 Se, pois, o Filho os libertar, vocês serão verdadeiramente livres.
37 Maan -tɔa 'nan ka ya Abraam kluda 'nɔn 'a, 'pian ka ya -a -wɛɛnan 'nan 'kaan -tɛa, kɔɔ ka 'ka "vale 'ka 'ta wʋla 'mɛn 'wɩ "paadɩ da dɩ.
37 Bem sei que vocês são descendência de Abraão; no entanto, estão querendo me matar, porque a minha palavra não está em vocês.
38 'Wɩ nɛn maan -nan 'yɩ 'an "tɩ 'lɔ bɛ, -nyrɛn maan ve, ɛn 'cee vɛ bɛ, 'wɩ nɛn kaa 'man 'ka "tɩ "da bɛ, -nyrɛn kaa dra.»
38 Eu falo das coisas que vi junto de meu Pai; vocês, porém, fazem o que ouviram do pai de vocês.
39 Ɛn o 'nan Zozi lɛ 'nan: «Abraam 'bɛ cɩ 'kʋ "tɩ "a.» Ɛn Zozi "e 'nan -wlɛ 'nan: «"Te Abraam -le 'nɛnnun nɛn 'kaa bɛ, "te Abraam drɛ wɩ nɛn kaa dra.
39 Então lhe disseram: — Nosso pai é Abraão. Mas Jesus respondeu:
40 'Wɩ tɩglɩ nɛn maan 'man Bali da bɛ, maan ve 'cɛɛ tʋ pɛɛnɔn man. 'Pian 'bɛ nɛn 'gʋɛ, ka ya -a -wɛɛnan 'nan 'kaan -tɛa. 'Wɩ zɩɛ Abraam 'ka 'bɛ drɛlɛ dɩ.
40 Mas agora vocês estão querendo me matar, a mim que lhes falei a verdade que ouvi de Deus; Abraão não fez isso.
41 'Pian 'cee vɛ bɛ, 'ka "tɩ "drɛ wɩ nɛn kaa dra.» Ɛn o 'nan Zozi lɛ 'nan: «Bɔɛda nɛn "cɛɛ 'kʋa dɩ, Bali -tʋwli 'bɛ cɩ 'kʋ "tɩ "a.»
41 Vocês fazem as obras do pai de vocês. Eles responderam: — Nós não somos filhos ilegítimos. Temos um pai, que é Deus.
42 Ɛn Zozi "e 'nan -wlɛ 'nan: «"Te Bali 'bɛ cɩ 'ka "tɩ "a bɛ, "te kaan ye "yi. Kɔɔ Bali va nɛn an 'si, ɛn an -ta. Ma'an 'talɛ 'an 'bɔ 'fli -ji dɩ, 'pian -yɛɛ 'an 'pa 'sia.
42 Jesus disse:
43 Ka 'ka "vale 'ka "trɔɛn -tɔa 'an wei lɛ dɩ, -yee "wɛan nɛn ka'an wei -ci maan dɩ?
43 Por que vocês não compreendem a minha linguagem? É porque vocês são incapazes de ouvir a minha palavra.
44 Satan nɛn e 'wɩ 'wlidɩ "paa min lɔ bɛ, -yɛɛ cɩ 'ka "tɩ "a, ɛn 'ka "tɩ 'ci 'sɔ wɩnun nɛn kaa dra. -A pou sianan 'li 'trilii -e 'e bɔ cɛɛgʋɛ, min -tɛzan nɛn. Ya'a 'ta wʋla 'wɩ tɩglɩ da 'mlɔnmlɔn dɩ, kɔɔ ya'a 'tɔa 'wɩ tɩglɩ -sru "dɩ. 'Wlu 'sɛndɩ -cin nɛn "ji, kɔɔ 'wluzan nɛn, ɛn -a va nɛn 'wlu wɩ pɛɛnɔn "sia.
44 Vocês são do diabo, que é o pai de vocês, e querem satisfazer os desejos dele. Ele foi assassino desde o princípio e jamais se firmou na verdade, porque nele não há verdade. Quando ele profere mentira, fala do que lhe é próprio, porque é mentiroso e pai da mentira.
45 'Mɛn vɛ bɛ, an 'wɩ tɩglɩ ve, -yee "wɛan ka'a yi 'tɛala 'an da dɩ.
45 Mas, porque eu digo a verdade, vocês não creem em mim.
46 Min -tʋ 'ka 'ka yei -e 'e -ci -kɔɔn 'nan an 'wɩ 'wlidɩ drɛ dɩ. Ɛn -te 'wɩ tɩglɩ nɛn maan ve bɛ, -mɛ "le "wɛan ka'a yi 'tɛala 'an da dɩ?
46 Quem de vocês me convence de pecado? Se digo a verdade, por que não creem em mim?
47 Min nɛn Bali cɩ -a "tɩ "a bɛ, 'wɩ nɛn Bali -a ve bɛ 'e "trɔɛn -tɔa -yrɛ. 'Pian 'cee vɛ bɛ, Bali "cɛɛ 'ka "tɩ "a dɩ -yee "wɛan ka'a "trɔɛn 'tɔa -a wei lɛ dɩ.»
47 Quem é de Deus ouve as palavras de Deus; por isso, vocês não me ouvem, porque não são de Deus.
48 Zuif 'nɔn 'tanɔn "e Zozi lɛ 'nan: «'Kʋe tin a 'nɔnnɔn -a vɩdɩ -a 'nan Samari min nɛn yia, ɛn -yʋ -wlidɩ "a 'i -sru.»
48 Os judeus disseram a Jesus: — Será que não temos razão em dizer que você é samaritano e tem demônio?
49 Zozi -a 'vɩ -wlɛ 'nan: «-Yʋ -wlidɩ 'ka 'an -sru "dɩ. 'An "tɩ "nɛn maan 'tɔ dra -dan, ɛn 'cee vɛ bɛ, "kaan 'tɔ srɛman.
49 Jesus respondeu:
50 'An 'bɔ an 'ka -a -wɛɛnan 'nan min 'e 'an 'tɔ drɛ -dan dɩ. 'Pian min -tʋ 'bɛ cɩ -a -wɛɛnan. Ɛn -a min zɩɛ, -yɛɛ 'cee tin "baa.
50 Eu não procuro a minha própria glória; há quem a busque e julgue.
51 Maan ve 'cɛɛ 'wɩ tɩglɩ 'a 'nan min nɛn e 'ta 'wʋla 'an wei da bɛ, -a san 'ka 'kaa 'mlɔnmlɔn dɩ.»
51 Em verdade, em verdade lhes digo que, se alguém guardar a minha palavra, não verá a morte eternamente.
52 Ɛn Zuif 'nɔn -a 'vɩ -yrɛ 'nan: «Kʋa -tɔ "mɛn 'nan -yʋ -wlidɩ "a 'i -sru. Abraam -ka, ɛn Bali 'lewei vɩnɔn "o "ka 'wʋ "nyian. -E 'i vɩ 'nan: ‹Min nɛn e 'ta 'wʋla 'i wei da bɛ, -a san 'ka 'kaa 'mlɔnmlɔn dɩ.›
52 Então os judeus disseram: — Agora estamos certos de que você tem demônio. Abraão morreu, e também os profetas, e você diz: “Se alguém guardar a minha palavra, não provará a morte eternamente.”
53 'Kʋ tra Abraam -ka, ɛn Bali 'lewei vɩnɔn "o "ka 'wʋ "nyian. 'I -dan "mlian Abraam da? 'I 'bɔ 'i 'fli "siala 'kɔ?»
53 Você não está querendo dizer que é maior do que Abraão, o nosso pai, que morreu? Também os profetas morreram. Quem você pensa que é?
54 Ɛn Zozi "e 'nan -wlɛ 'nan: «-Te 'an 'bɔ mɛɛn 'an 'fli 'tɔ dra -dan bɛ, 'mɛn 'tɔ -dan zɩɛ, e ya 'wɩ "tun "a. 'An "tɩ 'bɔ 'bɛ 'an 'tɔ dra -dan. 'Ka 'bɔ cɛɛ 'vɩ 'nan -yɛɛ cɩ 'cee Bali -a,
54 Jesus respondeu:
55 'pian ka'a tɔa dɩ. 'An 'bɔ 'bɛ -tɔa. -Te maan 'vɩ 'nan ma'an tɔa dɩɛ, te an drɛ 'wluzan 'a "le 'cee 'wɩ 'zʋ. 'Pian maan -tɔa, ɛn an 'ta 'wʋla -a wei da.
55 Entretanto, vocês não o conhecem; eu, porém, o conheço. Se eu disser que não o conheço, serei como vocês: mentiroso; mas eu o conheço e guardo a sua palavra.
56 Tʋ nɛn an -taa "man 'trɛda bɛ, Bali -a 'vɩ 'ka tra Abraam lɛ. 'Wɩ zɩɛ e Abraam ci -ta "tra. Abraam -a -nan 'yɩ, ɛn yaa ci nran.»
56 Abraão, o pai de vocês, alegrou-se por ver o meu dia; e ele viu esse dia e ficou alegre.
57 Ɛn Zuif 'nɔn -a vɩ Zozi lɛ 'nan: «'I lɛ -fuba 'soolu 'ka 'bɔa dɩ -e 'i Abraam yɩ?»
57 Então os judeus lhe perguntaram: — Você não tem nem cinquenta anos e viu Abraão?
58 Zozi -a 'vɩ -wlɛ 'nan: «Maan ve 'cɛɛ 'wɩ tɩglɩ 'a 'nan, tʋ nɛn te wa'a tian Abraam -yalɛ dɩɛ, te an ya.»
58 Jesus respondeu:
59 'Wɩ zɩɛ -a da nɛn o -kɔlɛ siila 'nan -e 'o Zozi 'tɛ -a. 'Pian Zozi yɔɔ, ɛn e 'bɔla Bali -pan 'kuin.
59 Então pegaram pedras para atirar nele, mas Jesus se ocultou e saiu do templo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.