Tiago 1
Hdi NT (XED_WBT) vs VC
1 Iʼi Yakubu ta nzakway ka kwalva i Lazglafta nda Mgham Yesu Kristi, ta ga zgu yu ŋa ghuni mndəra mnduha Ghwaŋpɗə his ta wutsa ta vgha ta ghəŋa haɗik.
1 Tiago, servo de Deus e do Senhor Jesus Cristo, às doze tribos da dispersão, saúde!
2 Zwanama ɗa, ka slaghunaghasla dər mndərga wati ma ghuya ɗaŋwa tsi katsi, nghawa ngha manda skwa rfu.
2 Considerai que é suma alegria, meus irmãos, quando passais por diversas provações,
3 Ɗina ka snaŋta ghuni kazlay: Skwi ta dzəghaŋtá zlghay nda ŋuɗufa ghuni ná, ta klaghunak kla ta ksa ŋuɗuf kəʼa.
3 sabendo que a prova da vossa fé produz a paciência.
4 Ama ɗina ka maravata tsa ksa ŋuɗufa ghuni ya kahwathwata, kada nzakwa kuni ka gwal kul haɗ sana skwi ta ghəŋa ghuni, ka gwal nda dedeʼa, ka gwal kul haɗ sana skwi ta htapta ma həŋ ɗekɗek.
4 Mas é preciso que a paciência efetue a sua obra, a fim de serdes perfeitos e íntegros, sem fraqueza alguma.
5 Ka mamu sana mndu mataba ghuni pɗugudunus ɗifil katsi, ka ɗawa tsi da Lazglafta, dzaʼa vlaŋvla. Ta muvla Lazglafta nda inda mndu, ta vlay nda zɗaku.
5 Se alguém de vós necessita de sabedoria, peça-a a Deus - que a todos dá liberalmente, com simplicidade e sem recriminação - e ser-lhe-á dada.
6 Ama ka ɗawa tsi nda zlghay nda ŋuɗuf, yaha tsi dgaŋtá ghəŋ dər ka kiʼa ta ghəŋani. Ka ta dga ghəŋ mndu ná, nda nza ka guram nda gamtsaʼuwakwa drəf ta vyə falak dər ndiga ndiga ya nzakwani.
6 Mas peça-a com fé, sem nenhuma vacilação, porque o homem que vacila assemelha-se à onda do mar, levantada pelo vento e agitada de um lado para o outro.
7 Yaha mndərga tsa mndu ya da ndanay kazlay: Dzaʼa mutsay yu ta sana skwi da Mgham Lazglafta kəʼa,
7 Não pense, portanto, tal homem que alcançará alguma coisa do Senhor,
8 kabga mndərga tsa mndu ya ná, his ŋuɗufani, slada a ghəŋani ma vlaka turtuk ma inda skwi ta magə tsi wa.
8 pois é um homem irresoluto, inconstante em todo o seu proceder.
9 Ka rfa zwaŋama ya ta nzakway ka pɗu ta rfu, kabga nda nza ka mndu nda kapa da Lazglafta.
9 Mas que os irmãos humildes se gloriem de sua elevação;
10 Ka rfa mndu ka gadghəl guli ta rfu, nda vraganata Lazglafta, kabga dzaʼa lula manda gəgdakwa vzlizla.
10 os ricos, pelo contrário, de sua humilhação, porque passarão como a flor dos campos.
11 Safa fitik ghəɗandaŋ dzafta ta kuzuŋ ná, ŋa ghwalutani, ŋa rkuta vzlizlahani, ŋa lutaɗinakwa rkatarkani. Manda tsaya dzaʼa luta mnda gadghəl ma slnahani ta magə tsi.
11 Desponta o sol com ardor, seca a erva, cai sua flor e perde a beleza do seu aspecto. Assim murcha também o rico em suas empresas.
12 Rfu da mndu ta ksa ŋuɗuf ka suʼa skwi ta dzghaŋta, kabga tahula dzghaŋta, dzaʼa mutsay ta zewzewa hafu ya tanaf Mgham Lazglafta ta imi ta sləməŋ ta inda gwal ta ɗvuta.
12 Feliz o homem que suporta a tentação. Porque, depois de sofrer a provação, receberá a coroa da vida que Deus prometeu aos que o amam.
13 Ka dzghaŋdzgha skwi ta mndu, yaha da mnay kazlay: Lazglafta ta dzəgha iʼi kəʼa. Haɗ ghwaɗaka skwi ta dzəgha Lazglafta wa, dzəgha a tsatsi guli ta mndu wa.
13 Ninguém, quando for tentado, diga: É Deus quem me tenta. Deus é inacessível ao mal e não tenta a ninguém.
14 Ka dzghaŋdzgha skwi ta dər wati ma mndu ná, ghudzaku ma vghani ta barafta, ka tɗamta tsi.
14 Cada um é tentado pela sua própria concupiscência, que o atrai e alicia.
15 Ka zlanaŋzla lu ta ghəŋ ta tsa ghudzaku ya katsi, ŋa zlghaftani ta huɗi, ŋa yatani ta dmaku. Tahula ndəhafta dmaku, ŋa klaktani ta mtaku guli.
15 A concupiscência, depois de conceber, dá à luz o pecado; e o pecado, uma vez consumado, gera a morte.
16 Zwanama ɗa, gwal ta ɗvu yu, ma nanə kuni ta ghəŋa ghuni.
16 Não vos iludais, pois, irmãos meus muito amados.
17 Inda skwi ya ta ɗinuta, nda inda mbəhu ya kul haɗ sana skwi ta ghəŋani ná, ta luwa ta saha tsi, da Lazglafta ta nzakway ka Dani ma tsuwaɗakha. Haɗ tsatsi ta mbəɗavafta wa, haɗ sana skwi ta zawataku ka grum da tsatsi wa.
17 Toda dádiva boa e todo dom perfeito vêm de cima: descem do Pai das luzes, no qual não há mudança, nem mesmo aparência de instabilidade.
18 Tsatsi ka ghəŋani ta ɗvutá vlamata hafu nda ma gwaɗani ta nzakway ka kahwathwata, kada nzakwa mu ka taŋtaŋani mataba skwiha ya zlaganap tsi.
18 Por sua vontade é que nos gerou pela palavra da verdade, a fim de que sejamos como que as primícias das suas criaturas.
19 Zwanama ɗa gwal ya ɗvu yu, wya skwi ŋa snaŋta ghuni: Ɗina nzakwa inda mndu ka mndu ta gi slru gwaɗa da sləməŋani. Ka mndu kul haɗ gwaɗa ta nzuŋta ta wi a wu, ka mndu ta gi ɓasa ŋuɗufa wu,
19 Já o sabeis, meus diletíssimos irmãos: todo homem deve ser pronto para ouvir, porém tardo para falar e tardo para se irar;
20 kabga haɗ mndu ta ɓasa ŋuɗuf ta maga skwi ya ɗina ta zɗəganatá Lazglafta wa.
20 porque a ira do homem não cumpre a justiça de Deus.
21 Tsaya tama, pghiŋwapgha ta inda skwiha ya ta ŋriŋtá mndu, nda inda ghwaɗaka skwiha. Tsuʼawatsuʼa nda hanata ghəŋ ta gwaɗa ya ŋəɓam Lazglafta ma kaghuni ta laviŋtá mbanafta hafa ghuni.
21 Rejeitai, pois, toda impureza e todo vestígio de malícia e recebei com mansidão a palavra em vós semeada, que pode salvar as vossas almas.
22 Nzawanza ka gwal ta ksa slna nda tsa gwaɗa ya. Yaha kuni da nzakway ka gwal ta snamtá snaysnay, da nanətá kuni ta ghəŋa ghuni.
22 Sede cumpridores da palavra e não apenas ouvintes; isto equivaleria a vos enganardes a vós mesmos.
23 Ka lagha mndu ka snaŋtá gwaɗa kul ksa slna nda tsi ná, ka guram tsa mndu ya nda mndu ya ta ngha tsata vghani ma dalagar.
23 Aquele que escuta a palavra sem a realizar assemelha-se a alguém que contempla num espelho a fisionomia que a natureza lhe deu:
24 Tahula nghaŋtani ta tsatá vghani ka laghu tsi, ŋa gi zanaptani ta tsa nzakwa tsatani ya.
24 contempla-se e, mal sai dali, esquece-se de como era.
25 Ama mndu ya ta faftá irani ta zlahuha Lazglafta, zlahuha ya ta vlamata falaʼuwatá vgha, ka ndiʼafta vgha tɗukwa tida, kul haɗ ta zanaptá gwaɗa tahula snaŋtani, ta ksay ta slna nda tsi ná, dzaʼa nzakway tsa mndu ya nda rfu ma inda skwihani ta magə tsi.
25 Mas aquele que procura meditar com atenção a lei perfeita da liberdade e nela persevera - não como ouvinte que facilmente se esquece, mas como cumpridor fiel do preceito -, este será feliz no seu proceder.
26 Ka mnda dina yu ka mndu ta gray, tsaw sna a ta ksanaghutá ghanikani wu katsi, nana ghəŋani ta nanə tsi, bətbət tsa dinani ya.
26 Se alguém pensa ser piedoso, mas não refreia a sua língua e engana o seu coração, então é vã a sua religião.
27 Wya vərɗa dina ya ta nghə Lazglafta ka dina nda ghuɓa kul haɗ rutsak tida: Nghapta ka zwana tawakri nda wadguha ma ɗaŋwahataŋ, nda nghay mndu ta ghəŋani ma ghwaɗaka skwiha ta ghəŋa haɗik da ŋriŋta tsi ta ghəŋani.
27 A religião pura e sem mácula aos olhos de Deus e nosso Pai é esta: visitar os órfãos e as viúvas nas suas aflições, e conservar-se puro da corrupção deste mundo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Tiago 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.