Marcos 4
Deftera Lfiɗa Dzratawi (XED) vs VC
1 Ma sana fitik, ka nzəglatá Yesu ka tagha skwi ŋa mnduha ta wa drəfa Galili. Ka tskadaghatá mnduha ta vgha ŋərɓisl tavatani, kəl tsi ka laghwi nzagapta ma kwambalu ta wa tsa drəf ya, ta nzatá inda tsa mnduha ya rpaʼ ta wani.
1 Jesus pôs-se novamente a ensinar, à beira do mar, e aglomerou-se junto dele tão grande multidão, que ele teve de entrar numa barca, no mar, e toda a multidão ficou em terra na praia.
2 Ka taghə tsi ta ndəghata skwi ŋa taŋ nda mahdihdi. Wya kaʼa nda həŋ ma tsa tagha skwani ya:
2 E ensinava-lhes muitas coisas em parábolas. Dizia-lhes na sua doutrina:
3 «Snawa ka mnaghunata yu ɓa! Mbaɗaka sana mndu ka sliʼaftá ka laghwi da wutsa hulfa ma vwahani.
3 Ouvi: Saiu o semeador a semear.
4 Tata wutsaywutsay mantsa, ka rkatá sanlaha ta tvi ka sliʼadaghatá ɗyakha da ɗaguta.
4 Enquanto lançava a semente, uma parte caiu à beira do caminho, e vieram as aves e a comeram.
5 Ka rkatá sanlaha ta kluluh ma vli kul slaghutá haɗik, ka gi ɗyaftá tsi misimmisim kabga sira a haɗik ta ghəŋani wa.
5 Outra parte caiu no pedregulho, onde não havia muita terra; o grão germinou logo, porque a terra não era profunda;
6 Na safa fitik dzafta tida, ka zlghutá tsi həw ka ghwaluta, kabga slaghu a slrəŋ mistani wa.
6 mas, assim que o sol despontou, queimou-se e, como não tivesse raiz, secou.
7 Ma teki sanlaha, ka glanaghatá teki ka raghwanata pghaf a ta ghəŋ wa.
7 Outra parte caiu entre os espinhos; estes cresceram, sufocaram-na e o grão não deu fruto.
8 Ta gənək sanlaha, ka ɗayafta tsahaya, ka galafta, ka pghaftá ghəŋ ka zwaŋ dzeʼdzeʼ. Miɗiɗa ghəŋa sanlaha, selela ghəŋa sanlaha, ɓərzləzla ghəŋa sanlaha.
8 Outra caiu em terra boa e deu fruto, cresceu e desenvolveu-se; um grão rendeu trinta, outro sessenta e outro cem.
9 Mndu nda sləməŋa snay, ka sna tsi,» kaʼa nda həŋ.
9 E dizia: Quem tem ouvidos para ouvir, ouça!
10 Manda dgaghuta i Yesu nda duhwalhani kawadaga nda sanlaha ma mnduha ta vgha, ka ɗawaŋtá həŋ ta ghəŋa tsa mahdihdi ya da tsi.
10 Quando se acharam a sós, os que o cercavam e os Doze indagaram dele o sentido da parábola.
11 «Kaghuni, vlaghunavla lu ta snaŋtá ɗifa ta gwaɗa ta ghəŋa ga mghama Lazglafta, ama ŋa sanlaha ná, ba nda mahdihdi dzaʼa mnanaŋta lu ta həŋ,
11 Ele disse-lhes: A vós é revelado o mistério do Reino de Deus, mas aos que são de fora tudo se lhes propõe em parábolas.
12 kabga ŋa nghay taŋ, nghaŋta a həŋ wa. Ŋa snay taŋ, snaŋta a həŋ ɗekɗek wa. Ka má nda sna həŋ katsi ná, má dzaʼa mbəɗakmbəɗa həŋ ta vgha da Lazglafta ŋa plinistani ta dmakuha taŋ,» kaʼa nda həŋ.
12 Desse modo, eles olham sem ver, escutam sem compreender, sem que se convertam e lhes seja perdoado.
13 Tahula tsa, kaʼa nda həŋ guli mantsa: «Sna a kuni ta tsa mahdihdi ya ra? Ka sna a kuni ta tsaya wu katsi ná, wa ka kuni dzaʼa snaŋtá inda mahdihdi tama?
13 E acrescentou: Não entendeis essa parábola? Como entendereis então todas as outras?
14 Tsa hulfa ta wutsə tsa mndu mnə yu ya ná, gwaɗa Lazglafta ya ta wutsə tsi.
14 O semeador semeia a palavra.
15 Sanlaha ma mnduha ná, manda tvi rkaf hulfa tida nzakwa taŋ. Na gi snaŋta taŋ ta gwaɗa Lazglafta ma ŋuɗufa taŋ, ndadaghata halaway hlugudunustá həŋ, manda ɗagay ta ɗaguta ɗyak ta hulfa ta tvi.
15 Alguns se encontram à beira do caminho, onde ela é semeada; apenas a ouvem, vem Satanás tirar a palavra neles semeada.
16 Sanlaha ma mnduha guli ná, manda kluluh wutsaf lu ta hulfa tida həŋ. Ka snaŋsna həŋ ta gwaɗa Lazglafta gi misimmisim ka həŋ ta tsuʼafta nda rfu,
16 Outros recebem a semente em lugares pedregosos; quando a ouvem, recebem-na com alegria;
17 ama haɗ həŋ ta zlaŋtá vli ŋa dzugwamta tsa gwaɗa ya ta slrəŋ ma ŋuɗufa taŋ wa. Ka gruŋgra ghuya ɗaŋwa nda giri ta həŋ kabga tsa gwaɗa ya katsi, gi suwak zlanavata taŋ ta zlghay nda ŋuɗufa taŋ.
17 mas não têm raiz em si, são inconstantes, e assim que se levanta uma tribulação ou uma perseguição por causa da palavra, eles tropeçam.
18 Sanlaha ma mnduha guli ná, manda vli ma teki rkam hulfa mida həŋ. Snaŋsna həŋ ta gwaɗa Lazglafta
18 Outros ainda recebem a semente entre os espinhos; ouvem a palavra,
19 ama ta laghula həŋ da ndana nzaku ma ghəŋa haɗik, nda ndana zba gadghəl, nda ndana sana skwiha ta haraʼuwa iri. Mantsa tama, mbaɗa tsa skwiha ya ka raghwa tsa gwaɗa ya, ka niŋtá həŋ ka ksubaŋ.
19 mas as preocupações mundanas, a ilusão das riquezas, as múltiplas cobiças sufocam-na e a tornam infrutífera.
20 Sanlaha ma mnduha ná, manda haɗik ka gənək həŋ. Ta snaŋsna həŋ ta gwaɗa Lazglafta, ta zlghafzlgha həŋ nda ŋuɗufa taŋ, ta magay həŋ ta skwi ta kumə Lazglafta. Sanlaha ma tsa mnduha ya ná, kiʼa kiʼa magata həŋ, ka gratani magata sanlaha, Sanlaha ma mnduha guli ná, va ŋulum ŋulum magatá ŋa taŋ,» kaʼa.Mndu ta wutsa hulfa|src="lb00094c.tif" size="col" loc="Mak 4:1-20" copy="Louise Bass" ref="Mak 4:20"
20 Aqueles que recebem a semente em terra boa escutam a palavra, acolhem-na e dão fruto, trinta, sessenta e cem por um.
21 Ka Yesu nda həŋ guli: «Ta klafkla lu ta pitirla ŋa dzuɓamta ma tughuba ra? Ari ta klafkla a lu ŋa fiŋta mista ghzləŋ na? Ta klafta ŋa fafta ta vəl tskala lu kasiʼi kiʼe.
21 Dizia-lhes ainda: Traz-se porventura a candeia para ser colocada debaixo do alqueire ou debaixo da cama? Não é para ser posta no candeeiro?
22 Haɗ skwi nda ɗifa dzaʼa kwal kul sabi ta daɓi wa. Haɗ skwi kɗekkɗek dzaʼa kwal kul maravata baŋluwa guli wa.
22 Porque nada há oculto que não deva ser descoberto, nada secreto que não deva ser publicado.
23 Mndu nda sləməŋa snay ka sna tsi,» kaʼa.
23 Se alguém tem ouvidos para ouvir, que ouça.
24 Kaʼa nda həŋ guli: «Ɗaswa ka kuni nda skwi ta snaŋta kuni. Nda tsa daram ta kəl kuni ka gra skwi ya, nda tsi guli dzaʼa graghunafta Lazglafta ta ŋa ghuni, ŋa sgaghunaghatá ŋa ghuni guli.
24 Ele prosseguiu: Atendei ao que ouvis: com a medida com que medirdes, vos medirão a vós, e ainda se vos acrescentará.
25 Tsaya tama, mndu ta fata sləməŋani ɗina ka sna gwaɗa ná, dzaʼa sganaghasga Lazglafta ta snaŋtani. Ama mndu ta dərzlaftá sləməŋani ná, dzaʼa sganaghasga ta dərzlanafta guli,» ka Yesu.
25 Pois, ao que tem, se lhe dará; e ao que não tem, se lhe tirará até o que tem.
26 Kaʼa nda həŋ guli: «Ka gragra nda hulfa ta pghamta mndu da haɗik ya ga mghama Lazglafta.
26 Dizia também: O Reino de Deus é como um homem que lança a semente à terra.
27 Dər ta hanə ta hanani tsa mndu ya girviɗik, dər ta vaghə ta nzakwani tsi gifitik, ta ɗyutá ɗyakwani, ka glakwani hulfa sna a kəʼa ta magaku wa.
27 Dorme, levanta-se, de noite e de dia, e a semente brota e cresce, sem ele o perceber.
28 Haɗik ta ɗygiŋtá hulfa ŋa nzakwani ka kuzuŋ. Tahula tsa, ŋa pghaftani ta ghəŋ ŋa ksayni ta zwaŋ.
28 Pois a terra por si mesma produz, primeiro a planta, depois a espiga e, por último, o grão abundante na espiga.
29 Ka nda ndəha tsi vərzləŋ tama, nda maga fitik ŋa tsay, sagha fitika kla vɗu ŋa tsay tsa,» kaʼa.
29 Quando o fruto amadurece, ele mete-lhe a foice, porque é chegada a colheita.
30 Wya kaʼa nda həŋ guli: «Ndaw dzaʼa gra mu ta ga mghama Lazglafta, nda wati ma skwi dzaʼa grafta mu?
30 Dizia ele: A quem compararemos o Reino de Deus? Ou com que parábola o representaremos?
31 Tsa ga mghama Lazglafta ya ná, dzaʼa gray lu nda hya kramasa. Tsa hya kramasa ya ná, ndərzikw nzakwani mataba hulfaha ta ghəŋa haɗik, ama ka sləgam sləga lu,
31 É como o grão de mostarda que, quando é semeado, é a menor de todas as sementes.
32 ta glafgla gdiz ka malaghutá hamata sluhwaha niɗali. Ta pghay ta sləma dagala ha ka laviŋta ɗyakha ta baba həga taŋ tida,» kaʼa.
32 Mas, depois de semeado, cresce, torna-se maior que todas as hortaliças e estende de tal modo os seus ramos, que as aves do céu podem abrigar-se à sua sombra.
33 Nda ndəghata mndərga tsa mahdihdiha ya mnanaŋta tsi ta gwaɗa ta həŋ prək ka snaŋta taŋ.
33 Era por meio de numerosas parábolas desse gênero que ele lhes anunciava a palavra, conforme eram capazes de compreender.
34 Inda ŋani ma gwaɗa nda həŋ ná, ba nda mahdihdi. Ama nzata taŋ nda ghəŋa taŋ nda duhwalhani ya ná, tsislanaptani ta həŋ.
34 E não lhes falava, a não ser em parábolas; a sós, porém, explicava tudo a seus discípulos.
35 Gahawu baɗu va tsa, «mbaɗma ta a ɓlu a,» ka Yesu nda duhwalhani.
35 À tarde daquele dia, disse-lhes: Passemos para o outro lado.
36 Ka sliʼafta həŋ ka zlanavatá tskata mnduha, ka lamə həŋ da tsa kwambalu nzamə Yesu mida ya ka laghwi, kawadaga nda sanlaha ma kwambalu guli mistani.
36 Deixando o povo, levaram-no consigo na barca, assim como ele estava. Outras embarcações o escoltavam.
37 Tata ndrə həŋ ma kwambalu, ka sliʼafta mghama mativirauʼ, ka kapatsaʼuwaku imi ka lami ka kuma ndəghanafta kwambalu.
37 Nisto surgiu uma grande tormenta e lançava as ondas dentro da barca, de modo que ela já se enchia de água.
38 Ta hanani Yesu ma mndəra kwambalu, nda fatá ghəŋani ta skwa fa ghəŋ. Ka sliʼanaftá həŋ. «Mghama ɗa! Ndana a kagha ta na zwaɗuta dzaʼa zwaɗuta mu na ra?» ka həŋ nda tsi.
38 Jesus achava-se na popa, dormindo sobre um travesseiro. Eles acordaram-no e disseram-lhe: Mestre, não te importa que pereçamos?
39 Sliʼavatani mantsa, ka dvanaghatá tsi ta falak. «Lɓalɓa ka nzata ka tɓekw!» kaʼa nda drəf. Ka lɓatá falak, ka nzatá vli tɓekw.Lɓanata Yesu ta falak|src="WA03848b.tif" size="span" loc="Mak 4:39" copy="Graham Wade" ref="Mak 4:39"
39 E ele, despertando, repreendeu o vento e disse ao mar: Silêncio! Cala-te! E cessou o vento e seguiu-se grande bonança.
40 Ka mbəɗavatá tsi tvə duhwalhani. Kaʼa nda heŋ mantsa: «Nu ta kəl kuni ka zləŋ mandana na, kulam ndana, haɗ zlghay nda ŋuɗuf da kaghuni ɗekɗek katək ra?» kaʼa nda həŋ.
40 Ele disse-lhes: Como sois medrosos! Ainda não tendes fé?
41 Ka ksaftá zləŋ ta həŋ katakata. «Wa va na ma mndu katək na? Nduk nda falak nda drəf tani ta snanatá gwaɗa!» ka həŋ.
41 Eles ficaram penetrados de grande temor e cochichavam entre si: Quem é este, a quem até o vento e o mar obedecem?
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.