Marcos 2
Deftera Lfiɗa Dzratawi (XED) vs NAA
1 Tsɓakw fitik tahula tsa, ka sliʼaftá Yesu ka vradaghata da luwa Kafarnahum. Manda snaŋta lu kazlay: Vragaghavra Yesu dzagha kəʼa,
1 Dias depois, Jesus entrou de novo em Cafarnaum, e logo se ouviu dizer que ele estava em casa.
2 ka sliʼadaghatá mnduha ŋərɓisl ndaghaganaptá vli nduk ta daɓitgha, haɗ vli ŋa nzaku wu, ta mna Lfiɗa Gwaɗa Yesu ŋa taŋ.
2 Muitos se reuniram ali, a ponto de não haver lugar nem mesmo junto à porta. E Jesus anunciava-lhes a palavra.
3 Ka tsukwadanaghatá mnduha fwaɗ mataba mnduha ta sliʼadaghata da tsi ta sana mndu nda rwa səlani.
3 Trouxeram-lhe, então, um paralítico, carregado por quatro homens.
4 Zbay taŋ ta tvi ŋa ɓhanavatá Yesu ná, triɗ mutsaf a həŋ wa. Ka ŋladaftá həŋ ta ghəŋa tsa dzuguvi nzamə Yesu mida ya. Ka gunaptá həŋ ta ghəŋani, ka hbaftá həŋ ta tsa mndu ya ta tsa skwa hanani ya ka fadatá həŋ nda ta tsa ghurum ya.
4 E, não podendo aproximar-se de Jesus, por causa da multidão, removeram o telhado no ponto correspondente ao lugar onde Jesus se encontrava e, pela abertura, desceram o leito em que o paralítico estava deitado.
5 Nghanata Yesu ta tsa zlghay nda ŋuɗufa taŋ ya ná, «nda pla dmakwa gha sagəŋ,» kaʼa nda tsa mndu nda rwa səlani ya.Mndu nda rwa səlani fada lu nda ta ghəŋa həga|src="Parlyse-on-Roof.tif" size="col" loc="Mak 2:3-5" copy="Mbanji Bawe Ernest" ref="Mak 2:5"
5 Vendo-lhes a fé, Jesus disse ao paralítico:
6 Ta nzaku sanlaha ma gwal tagha zlaha Musa ŋa mnduha ma tsa vli ya, ka həŋ ma ghəŋa taŋ mantsa:
6 Alguns escribas estavam sentados ali e pensavam em seu coração:
7 «Nu ta kəl na mndu na ka kwarakwara mandana na! Wa ta laviŋtá pla dmakwa mndu ta ghəŋa Lazglafta turtukwani na?» ka həŋ.
7 — Como ele se atreve a falar assim? Isto é blasfêmia! Quem pode perdoar pecados, a não ser um, que é Deus?
8 Snaŋta Yesu ta tsa skwi ta mnə həŋ ma ghəŋa taŋ ya nda ma sulkuma vghani, kaʼa nda həŋ mantsa: «Nu ta kəl kuni ka ndanu mandana na?
8 E Jesus, percebendo imediatamente em seu espírito que eles assim pensavam, disse-lhes:
9 Ta grə kuni ná, mal blakwa mnay ŋa na mndu nda rwa səlani na kazlay: Nda pla dmakwa gha kəʼa re, ari mal blakwa mnay ŋani kazlay: Sliʼafsliʼa, kla ta skwa hana gha ka sliʼa ka kəʼa na?
9 O que é mais fácil? Dizer ao paralítico: “Os seus pecados estão perdoados”, ou dizer: “Levante-se, tome o seu leito e ande”?
10 Ndana tama, kada snaŋta kuni kazlay: Mamu Zwaŋa mndu nda mbrakwa pliŋtá dmakwa mndu ta ghəŋa haɗik kəʼa ná, wya tsi:
10 Mas isto é para que vocês saibam que o Filho do Homem tem autoridade sobre a terra para perdoar pecados. E disse ao paralítico:
11 Ka iʼi ta mnaghata gra wa, “Sliʼafsliʼa, kla ta skwa hana gha, la dzagha gha,”» kaʼa nda tsa mndu nda rwa səlani ya.
11 — Eu digo a você: Levante-se, pegue o seu leito e vá para casa.
12 Gi brahwat kəʼa sliʼafta, zləŋal klaftá skwa hanani, ka sabə tsi nzərem ta nghay inda mnduha. Ka ndərmim həŋ nda ndərmima, ka zləzlvu həŋ ta Lazglafta. Ka həŋ mantsa: «Ka yawu ka yawu, ta maga a skwi manda na wu,» ka həŋ.
12 Ele se levantou e, no mesmo instante, pegando o leito, retirou-se à vista de todos, a ponto de todos se admirarem e darem glória a Deus, dizendo: — Jamais vimos coisa assim!
13 Tahula tsa ka sliʼaftá Yesu ka vrəglaghata nda ta wa drəfa Galili. Ka sliʼadaghatá mnduha dlivis slanaghata hada, ka taghə tsi ta skwi ŋa taŋ.
13 De novo, Jesus foi para junto do mar, e toda a multidão vinha ao encontro dele, e ele os ensinava.
14 Tata gra mbaɗa Yesu, ka nghaŋtá tsi ta Levi mnda tska dzumna, ta nzakway ka zwaŋa Alfe, ta nzaku ta watgha həga ksa slnani. «Mbaɗa mista ɗa,» kaʼa nda tsi. Ka sliʼafta Levi ka laghwi mistani.
14 Quando ia passando, viu Levi, filho de Alfeu, sentado na coletoria e lhe disse: Ele se levantou e o seguiu.
15 Tahula tsa, ka tskavatá i Yesu nda duhwalhani kawadaga nda gwal tska dzumna, nda sanlaha ma ghwaɗaka mnduha, kabga nda ndəgha mndərga tsa mnduha ya ta dzaʼa mistani tazlay. Ka tskavatá həŋ ka za skwi ma həga ga Levi.
15 Achando-se Jesus à mesa, na casa de Levi, estavam junto com ele e com os seus discípulos muitos publicanos e pecadores; porque estes eram muitos e também o seguiam.
16 Kəʼa, ká gwal tagha zlaha Musa ŋa mnduha ta nzakway mataba la Farisa ná, ta za skwi Yesu kawadaga nda gwal tska dzumna nda sanlaha ma tsa ghwaɗaka mnduha ya. Ka həŋ nda duhwalha Yesu mantsa: «Kabgawu ta kəl Mghama ghuni ka za skwi kawadaga nda na mnduha na ɓa?» ka həŋ.
16 Os escribas dos fariseus, vendo Jesus comer em companhia dos pecadores e publicanos, perguntavam aos discípulos dele: — Por que ele come e bebe com os publicanos e pecadores?
17 Slrew, lamla tsa gwaɗa ya da sləməŋa Yesu. Kaʼa mantsa: «Gwal kul ɗughwanaku yeya ta psa duhtur, psa a gwal ɗughwana wa. Sagha da psa gwal dmaku iʼi, sagha a yu da psa gwal ta mnay kazlay: Tuɗukwa aŋni kəʼa wa,» kaʼa nda həŋ.
17 Tendo ouvido isto, Jesus lhes respondeu:
18 Tata suma i duhwalha Yuhwana nda la Farisa ma sana fitik guli, ka sliʼaktá mnduha ɗawaŋta da Yesu. Ka həŋ mantsa: «Ya wya ta suma i duhwalha Yuhwana nda la Farisa ní, kabgawu ta kwal ŋa gha ma duhwalha suma ka na?» ka həŋ nda tsi.
18 Ora, os discípulos de João e os fariseus estavam jejuando. Algumas pessoas foram perguntar a Jesus: — Por que os discípulos de João e os discípulos dos fariseus jejuam, mas os seus discípulos não jejuam?
19 Ka Yesu nda həŋ mantsa: «Ka ta kawadaga graha zwaŋa midzi nda tsa zwaŋa midzi ya katsi ná, ta sumay həŋ ta suma ra? Ka ta kawadaga həŋ katsi ná, haɗ həŋ ta suma wa.
19 Jesus respondeu:
20 Dzaʼa saghasa fitik, ŋa klaghutá zwaŋa midzi. Baɗu tsaya tama, dzaʼa sumay həŋ ta suma.
20 No entanto, virão dias em que o noivo lhes será tirado, e então, naquele dia, eles vão jejuar.
21 Mantsa guli, haɗ lu ta tsaktá lfiɗa gərzaŋ, ka tsamtá halata lgut nda tsi wa. Ka mantsa tsi katsi ná, dzaʼa kɗiŋkɗa tsa lfiɗa gərzaŋ ya ta mɗukiŋtá tsa halata lgut ya.
21 Ninguém costura um remendo de pano novo em roupa velha; porque o remendo novo tira um pedaço da roupa velha, e o buraco fica ainda maior.
22 Haɗ lu ta ɗihamtá ima inabi ta ka nuni ma halata zliba huta guli wa, ba ma lfiɗani ta ɗihamta lu. Kabga tawaftani dzaʼazlay ná, dzaʼa zlukigiŋzlukwa ta tsa halata huta ya, ŋa tiŋtani. Ŋa nzakwani lpay lu ma ya, lpay lu ma ya,» kaʼa.
22 E ninguém põe vinho novo em odres velhos, porque, se fizer isso, o vinho romperá os odres e se perdem tanto o vinho como os odres. Mas põe-se vinho novo em odres novos.
23 Baɗu sana sabat ta labla i Yesu nda duhwalhani ta tvi ma vwaha nimaya, ka ɓalaʼatá tsa duhwalhani ya ta tsa nimaya ya.
23 Aconteceu que, num sábado, Jesus atravessava as searas, e os seus discípulos, ao passar, começaram a colher espigas.
24 Ka la Farisa nda Yesu mantsa: «Ngha ɓa gra ta skwi, kabgawu ta kəl duhwalha gha ka maga skwi pyaf lu ta magay baɗu sabat na?» ka həŋ.
24 Então os fariseus disseram a Jesus: — Olhe! Por que eles estão fazendo o que não é lícito aos sábados?
25 Ka Yesu nda həŋ mantsa: «Ta dzaŋaf a kuni ta skwi maga Dawuda ma fitika kuzlanafta maya ta həŋ nda gwal kawadaga nda tsi tani ra?
25 Ele lhes respondeu:
26 Ma fitika nzakwa Abiyatar ka mali ta ghəŋa inda gwal ta dra skwi ŋa Lazglafta ná, ka lamə tsi da həga Lazglafta, ka zutá skwa zay ya fana lu ta Lazglafta pɗar tsi ta skwi ŋa zaŋta, tsatsanafha guli ta gwal kawadaga nda tsi. Tsa skwa zay ya ná, haɗ hamata mndu ta zay wa, ba tsa gwal ta dra skwi yeya kweŋkweŋ ta zay, ama ka zutá Dawuda tsatsanafha ta grahani guli,» kaʼa.
26 Como entrou na Casa de Deus, no tempo do sumo sacerdote Abiatar, e comeu os pães da proposição, os quais só aos sacerdotes era lícito comer, e ainda deu esses pães aos seus companheiros?
27 Ka Yesu nda həŋ guli mantsa: «Kabga ŋa kata mndu fata lu ta sabat, fa a lu ta mndu ŋa sabat wa.
27 E Jesus acrescentou:
28 Tsaya kəl Zwaŋa mndu ka nzaku ka mgham ta ghəŋa sabat,» kaʼa.
28 Assim, o Filho do Homem é senhor também do sábado.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.