Hebreus 7

Deftera Lfiɗa Dzratawi (XED) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Tsa Melkisedek ya ná, si mghama luwa Salem ya. Mali ta ghəŋa gwal ksa slna Lazglafta ta nzakway ta luwa ya guli. Ka sliʼaftá tsi ka laghwi da guya Abraham ta vrakta ta kwarafta sana mghamha nda vulu. Ka tfanaghatá tsi ta wi.
1 Esse Melquisedeque era rei de Salém e também sacerdote do Deus Altíssimo. Quando Abraão regressava para casa, depois de derrotar os reis, Melquisedeque foi ao seu encontro e o abençoou.
2 Ŋa tsa Melkisedek ya hlanafta Abraham ta Zaka inda skwi zagagha tsi ma vla tsa vulu ya. Klatá ghəŋa tsa Melkisedek ya ná, «mgham tɗukwa ya.» Guli na: Mghama luwa Salem ya. Tsa mghama luwa Salem ya guli ná, «mghama zɗaku» ya.
2 Então Abraão separou a décima parte de tudo e a entregou a Melquisedeque, cujo nome significa “rei da justiça”, enquanto rei de Salém quer dizer “rei da paz”.
3 Tsatsi ná, haɗ dani wu, haɗ mani wu, haɗ dzidzani wa. Haɗ vəl mnay kazlay: Baɗu yeya yata lu, baɗu yeya mtuta tsi kəʼa guli wa. Manda Zwaŋa Lazglafta nzakwani. Nda nza ŋa kɗekedzeŋ ka mnda ksa slna Lazglafta.
3 Não há registro de seu pai nem de sua mãe, nem de nenhum de seus antepassados, nem do começo nem do fim de sua vida. Semelhantemente ao Filho de Deus, ele permanece sacerdote para sempre.
4 Tsa Melkisedek ya ná, mndu dagala ya, ka klaftá Abraham ta nzakway ka dzidzí ya ta zaka ma inda skwi zagagha tsi, ka vlaŋta.
4 Considerem, portanto, a importância de Melquisedeque. Até mesmo Abraão, o patriarca, a reconheceu ao entregar a ele um décimo do que havia conquistado na batalha.
5 Skwi ŋa snaŋta ná, mndəra la Levi ta nzakway ka gwal ta ksa slna Lazglafta ná, zlaha Musa ta mnanatá hahəŋ, ŋa dzaʼa taŋ da ɗawa zaka da inda la Israʼila. Zwanama taŋ tsa gwal ta ɗawu həŋ da həŋ ya. Aŋ mndani, zivra Abraham hahəŋ guli.
5 A lei de Moisés exigia que os sacerdotes, os descendentes de Levi, recebessem o dízimo de seus irmãos israelitas, que também são descendentes de Abraão.
6 Melkisedek ná, tekw a tsatsi mataba mndəra la Levi wu, ama ka klaftá Abraham ta zaka ma skwi zagagha tsi, ka vlaŋta. Ta ghəŋa tsa guli ná, ka tfanaghatá Melkisedek ta wi ta mndu ya tanaf Lazglafta ta imi ta sləməŋ.
6 Melquisedeque, porém, que não era descendente de Levi, recebeu o dízimo e, em seguida, abençoou Abraão, que já havia recebido as promessas.
7 Haɗ sana zlərɗay wu ná, tsa mndu ka mali ya ta tfanaghatawi ta tsa mndu ka sagəŋ ya.
7 Sem dúvida, quem tem poder para abençoar é superior a quem é abençoado.
8 Mndəra la Levi ta zlgha zaka ma skwi mutsaf lu ya ná, ta mtay həŋ ta mtaku. Ama tsəna Melkisedek ta zlghafta zaka da Abraham na ná, mndu ta nzaku nda hafu ŋa kɗekedzeŋ ya, manda ya nda vinda ma defteri.
8 Os sacerdotes que recebem os dízimos são homens mortais. A respeito de Melquisedeque, no entanto, é dito que ele continua vivo.
9 Ŋa tsiŋtá ghəŋani, tsa Levi ta tsuʼa zaka da sanlaha ya ná, klafkla tsatsi guli ta zaka ka vlaŋtá Melkisedek nda ma dzidza taŋ Abraham.
9 Além disso, pode-se dizer que os levitas, que recebem o dízimo, também o entregaram por meio de Abraão.
10 Aŋ mndani, ta ya a Abraham ta Levi, ta lagha Melkisedek da guyaku nda Abraham wu, ama mamu tsatsi ma vgha dzidzani.
10 Embora Levi ainda não tivesse nascido, a semente da qual ele veio já estava no corpo de Abraão, seu antepassado, quando Melquisedeque se encontrou com ele.
11 Ŋa mndəra la Levi ta nzakway ka gwal ta ksa slna Lazglafta, vlaŋta Lazglafta ta zlahu ta la Israʼila. Ama tsa slna taŋ ya ná, slaghwa a ŋa dzanaghatá ghəŋa skwi ya kumaŋ Lazglafta, ta vlaŋtá tsi ta zlahu ta həŋ wa. Ka má si slaghusla tsi katsi ná, má zbəgla a lu ta sana mali ta ghəŋa gwal ksa slna Lazglafta, manda Melkisedek ya wu, má gi klaʼatá mndu mataba mndəra la Levi manda Haruna má dzaʼa nzakwa tsi.
11 Portanto, se o sacerdócio de Levi, sob o qual o povo recebeu a lei, pudesse ter alcançado a perfeição, por que seria necessário estabelecer outro sacerdócio, com um sacerdote segundo a ordem de Melquisedeque, em vez da ordem de Arão?
12 Ka si mbəɗapmbəɗa Lazglafta ta mndərga mali ta ghəŋa gwal ta ksa slnani mantsa katsi ná, nda nza tkweʼ ka mbəɗaptá zlahu guli.
12 E, se o sacerdócio muda, também é preciso que a lei mude.
13 Tsəna mghama mu ta gwaɗə lu ta na gwaɗa na ta ghəŋani na ná, Yesu ya. Mataba mndəra sana mndu ta kul walaŋta ksa slna Lazglafta ta gwir tsatsi.
13 Pois o sacerdote ao qual estamos nos referindo pertence a outra tribo, cujos membros nunca serviram no altar como sacerdotes.
14 Nda sna lu guli ta tsatsi kazlay: Sabi ma mndəra la Yuda kəʼa. Nziya ya nza tsi ná, gwaɗaŋ a Musa ta gwaɗa ta ghəŋa tsa mndəra taŋ ya ma fitika gwaɗayni ta gwaɗa ta ghəŋa gwal ta dra skwi ŋa Lazglafta wa.
14 De fato, como todos sabem, nosso Senhor veio da tribo de Judá, e Moisés nunca mencionou que dessa tribo viriam sacerdotes.
15 Skwi ta kɗəgliŋtá tsaliŋta ná, zlagapzlaga sana mnda ksa slna Lazglafta. Manda va Melkisedek tsatsi guli.
15 Essa mudança se torna ainda mais clara com o surgimento de outro sacerdote, semelhante a Melquisedeque,
16 Nza a tsa mndu ya ka mndu ta ksa slna Lazglafta manda ya ta mnata zlahu ta fata mndu wa. Tsatsi ná, nzanza tsatsi nda mbrakwa hafu ya kul kɗavakta.
16 o qual se tornou sacerdote não por cumprir leis e exigências humanas, mas pelo poder de uma vida indestrutível.
17 Ka lu vindafta ma deftera Lazglafta na:
17 Pois a respeito dele foi dito: “Você é sacerdote para sempre, segundo a ordem de Melquisedeque”.
18 Mantsa ya ná, nda hərɗa zlahu ŋa ghalya, kabga nda hta mbrakwani, haɗ hayhayani wa.
18 Desse modo, o antigo requisito, por ser fraco e inútil, foi cancelado.
19 Zlaha Musa ná, laviŋ a ta nanaftá mndu ka mndu tɗukwa ta wa ira Lazglafta wa. Ama ndanana ná, mutsafmutsa mu ta fata ghəŋ ta malaghuta. Tsaya dzaʼa ɓhadamaghata da Lazglafta.
19 Pois a lei nunca tornou perfeita coisa alguma. Agora, porém, temos certeza de uma esperança superior, pela qual nos aproximamos de Deus.
20 Ta ghəŋa tsa guli ná, ma fitika dzaʼa Lazglafta fata Yesu ka mali ta ghəŋa gwal ksa slnani ná, ka waɗatá tsi ta waɗu. Ama ma fitika pghatani ta la Levi, waɗa a ta waɗu wa.
20 Esse novo sistema foi instituído com um juramento solene. Os outros se tornaram sacerdotes sem esse juramento,
21 Yesu ná, nda waɗu fata Lazglafta ka mnda ksa slnani, ma fitika mnatani kazlay: Iʼi Lazglafta na:
21 mas a respeito dele houve um juramento, pois Deus lhe disse: “O Senhor jurou e não voltará atrás: ‘Você é sacerdote para sempre’”.
22 Ma tsa waɗu waɗa Lazglafta ya ná, grafgra amu ma Yesu kazlay: Mamu mu nda slərɓatá zughu ya ta malaghuta kəʼa.
22 Por causa desse juramento, Jesus é aquele que garante uma aliança superior.
23 Guli ná, tsa sanlaha ma gwal ksa slna Lazglafta ya ná, nda tska hahəŋ, kabga ta mtay hahəŋ ta mtaku haɗ həŋ ta gɗavata wa.
23 Além disso, havia muitos sacerdotes, pois a morte os impedia de continuar a desempenhar suas funções.
24 Yesu ná, ŋa kɗekedzeŋ nzatá nzakwa tsatsi. Slna tsa nzakwani ka mnda dra skwi ŋa Lazglafta ya guli, haɗ dzaʼa tsavapta wa.
24 Mas, visto que ele vive para sempre, seu sacerdócio é permanente.
25 Tsaya guli kəl tsi ka slaghuta ka mnda mbanafta ŋa kɗekedzeŋ ta inda gwal dzaʼa ɓhaku da Lazglafta nda ma tsatsi. Yesu ná, ŋa kɗekedzeŋ nzatá nzakwani ka maga duʼa da Lazglafta ta ghəŋa taŋ.
25 Portanto, ele é capaz de salvar de uma vez por todas aqueles que se aproximam de Deus por meio dele. Ele vive sempre para interceder em favor deles.
26 Tsaya tama ná, nda nza Yesu ka mali ta ghəŋa gwal ksa slna Lazglafta ya pahaŋ mu. Tsatsi ná, nda ghuɓa nzatá nzakwani, haɗ rutsak tida wa. Haɗ dmaku tida guli wa. Nza a tsatsi manda gwal dmaku wa. Klagha kla lu ta luwa.
26 É de um Sumo Sacerdote como ele que necessitamos, pois é santo, irrepreensível, sem nenhuma mancha de pecado, separado dos pecadores e colocado no lugar de mais alta honra no céu.
27 Nza a tsatsi manda hamata sanlaha ma la mali ta ghəŋa gwal ksa slna Lazglafta wa. Zba a tsatsi ta pla ghəŋ inda fitik ŋa ghəŋani, nda ya ŋa hamata mnduha guli wa. Turtuktuk plata tsatsi ta ghəŋ ma vlatani ta ghəŋani.
27 Ele não precisa oferecer sacrifícios diariamente, ao contrário dos outros sumos sacerdotes, que os ofereciam primeiro por seus próprios pecados e depois pelos pecados do povo. Ele, porém, o fez de uma vez por todas quando ofereceu a si mesmo como sacrifício.
28 La mali ta ghəŋa slna Lazglafta ya ta zbapta zlaha Musa ná, gwal nda hta nzakwa taŋ ya. Ma fitika waɗata Lazglafta ta tsa waɗu waɗa tsi ya, mbəɗapta tsa gwaɗa ya ta zlaha Musa. Ka fatá tsi ta zwaŋani ŋa kɗekedzeŋ ka mali ta ghəŋa gwal ksa slna Lazglafta, ŋa dzanaghatá ghəŋa skwi kumaŋ tsi.
28 A lei nomeava sacerdotes limitados pela fraqueza humana. Mas, depois da lei, Deus nomeou com juramento seu Filho, que se tornou o Sumo Sacerdote perfeito para sempre.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.