Tiago 1
Godna Hundi (WOS) vs NTLH
1 Wuni Jems ané nyinga wuni hayi. Wuni God bér nana Néma Du Jisas Kraisna jémba yakwa du wuni. Guni Israelna du takwa reta guna motéfa yatakataka ye nak nak héfambu rekwa du takwa, gunika wuni dinguna nae.
1 Eu, Tiago, servo de Deus e do Senhor Jesus Cristo, envio saudações a todo o povo de Deus espalhado pelo mundo inteiro.
2 Wuna nyamangu bandingu, guniré wuni we. Nak maki nak maki xak gunika yandét, guni yikafre mawuli male yatanguni.
2 Meus irmãos, sintam-se felizes quando passarem por todo tipo de aflições.
3 Guni xékélaki. Wun xak guniré hurukwexéndét, guni Jisas Kraiska jémba sarékéta déka hundika “Mwi hundi dé” nangut, guna mawuli hambuk yata jémba tétandé. Wungi xékélakita yikafre mawuli yatanguni.
3 Pois vocês sabem que, quando a sua fé vence essas provações, ela produz perseverança.
4 Guni wungi hambuk yata jémba téngut, guna mawuli jémba tétandé. Jémba téndét, guni atéfék yikafre sémbut huruta jémba retanguni. Guni yikafre sémbut nakéka yamba fatikékénguni.
4 Que essa perseverança seja perfeita a fim de que vocês sejam maduros e corretos, não falhando em nada!
5 Guna du nak yikafre xékélelakika fatikéndét, dé Godré wakwexékétandé, dé déka wun xékélelaki hwendéte. Du takwa wungi Godré wakwexékéndat, God diré haraki hundi wahafi yata di atéfékéka séfélak xékélelaki hwetandé.
5 Mas, se alguém tem falta de sabedoria, peça a Deus, e ele a dará porque é generoso e dá com bondade a todos.
6 Guni Godré wakwexékénjoka huruta, guni Godka jémba sarékéta guna mawulimbu angi watanguni, “God wamben maki naniré yikafre hurutandé. Wu mwi hundi dé.” Wungi watanguni. Mé xéké. Némafwi mur yandét, néma xérimbu tékwa hulingu raama yitaka yatakatandé. Yitaka yatakandéka maki, du nawulak wungi Godka jémba sarékéhafi yandat, deka mawuli jémba téhafi yata baka yitaka yatakatandé.
6 Porém peçam com fé e não duvidem de modo nenhum, pois quem duvida é como as ondas do mar, que o vento leva de um lado para o outro.
7 Wungi maki du di Godré wakwexékéndat, God dika yamba hwekéndé. Di wun yikafre joo Godmbu héranjoka yamba sarékékéndi.
7 Quem é assim não pense que vai receber alguma coisa do Senhor,
8 Di mawuli yéték wali reta jémba téhafi yandaka God deka hundi yamba xékékéndé.
8 pois não tem firmeza e nunca sabe o que deve fazer.
9 Jisas Kraisna hundi xékékwa jambangwe du baka du reta di Godna makambu néma du rendakaka sarékéta di yikafre mawuli yatandi.
9 O irmão que é pobre deve ficar contente quando Deus faz com que melhore de vida;
10 Wungi maki xérénjuwi mama du di baka du rendakaka sarékéta yikafre mawuli yatandi. Mawe bari réka yandéka maki di akwi bari hiyatandi.
10 e quem é rico deve sentir o mesmo quando Deus faz com que piore de vida. Pois quem é rico desaparecerá como a flor da erva do campo.
11 Némafwi nukwa xale xéndéka séfi ya xérékékwa mur akwi yandéka dé mawe bari réka yata héfambu xakri. Xakre héfambu reta blaréta dé yikafre yahambandé. Yahafi yata dé bari hiya. Mawe bari réka yandaka maki, xérénjuwi mama du deka jémbaka sarékéta jémba yata bari hiyatandi.
11 Quando o sol brilha forte, e o seu calor queima a planta, aí a flor cai, e a sua beleza é destruída. Do mesmo modo, quem é rico será destruído no meio dos seus negócios.
12 Mawuliré hurukwexékwa joo guna du nakéka yandét, wun du haraki sémbut huruhafi yata hambuk yata jémba téndét, God wasékérékéndén yikafre joo wun duka hwetandé. Hanja God dé angi wasékéréké, “Wunika némafwimbu mawuli yakwa du takwaka huli mawuli hwetawuni. Hwewut di jémba retandi, wungi re wungi re.” Hwetendékaka sarékéta wun du yikafre mawuli yatandé.
12 Feliz é aquele que nas aflições continua fiel! Porque, depois de sair aprovado dessas aflições, receberá como prêmio a vida que Deus promete aos que o amam.
13 Haraki joo nak yaata guna du haraki saraki sémbut hurundéte déré hurukwexéndét, dé angi yamba wakéndé, “God dé wuniré hurukwexé, wuni haraki saraki sémbut huruwute.” Wungi yamba wakéndé. God haraki saraki sémbut hurunjoka mawuli yamba yakéndé. Dé hafu dé du takwa haraki saraki sémbut hurundate diré yamba hurukwexékéndé.
13 Quando alguém for tentado, não diga: “Esta tentação vem de Deus.” Pois Deus não pode ser tentado pelo mal e ele mesmo não tenta ninguém.
14 Wu yingafwe. Du takwa haraki saraki sémbut hurunjoka mawuli yandat, deka hafu mawuli dé diré témbéré, di haraki saraki sémbut hurundate. Wungi témbéréta dé diré hurukwexé.
14 Mas as pessoas são tentadas quando são atraídas e enganadas pelos seus próprios maus desejos.
15 Tale deka haraki mawuli dé ayiwana biyakombu tékwa nyan maki re hukémbu dé haraki saraki sémbut dé xaku. Wun haraki saraki sémbut dé némafwi du maki xakundét, di hiyae fakutandi.
15 Então esses desejos fazem com que o pecado nasça, e o pecado, quando já está maduro, produz a morte.
16 Wuna mawuli yawuka nyamangu bandingu, guniré wuni we. Du nawulak gunika yae guniré yéna yanjoka hundi wata, guni deka hundi yamba xékékénguni.
16 Não se enganem, meus queridos irmãos.
17 Atéfék yikafre hwendén jondu atéfék guniré yikafre hurukwa jondu dé Godna getéfambu gaya. Nana yafa God dé wun jondu hwendéka di nanika gaya. Hanja God dé atéfék hanyikwa jonduré hurataka. Dé akwi haanye wungi male dé té. Haki séményi foo tékwa maki téhafindé. Dé wungi téndékandé.
17 Tudo de bom que recebemos e tudo o que é perfeito vêm do céu, vêm de Deus, o Criador das luzes do céu. Ele não muda, nem varia de posição, o que causaria a escuridão.
18 God déka mawuli sarékémbu dé wandéka nani Jisas Kraiska mwi hundi jémba xékéta nani déka hémémbu xaku. Xaakwa nani God huratakandén jonduka maka nyan maki re.
18 Pela sua própria vontade ele fez com que nós nascêssemos , por meio da palavra da verdade, a fim de ocuparmos o primeiro lugar entre todas as suas criaturas.
19 Wuna némafwimbu mawuli yawuka nyamangu bandingu, ané hundika yike yamba yakénguni. Guni nak du takwana hundi bari xékétanguni. Xékéta diré nakélak watanguni. Dika bari mawuli wikénguni.
19 Lembrem disto, meus queridos irmãos: cada um esteja pronto para ouvir, mas demore para falar e ficar com raiva.
20 Du takwa di mawuli windat, di Godna yikafre sémbut yamba hurukéndi.
20 Porque a raiva humana não produz o que Deus aprova.
21 Wun jooka sarékéta guni atéfék haraki saraki mawuli wunde séfélak séfélak haraki saraki sémbutka akwi hu hweta guna ximbu harékéhafi yata guni guna mawulimbu God sendén hundi jémba xékétanguni. Sendén hundi guna mawuliré yikafre hali hurundé, guni God wali jémba rengute.
21 Portanto, deixem todo costume imoral e toda má conduta. Aceitem com humildade a mensagem que Deus planta no coração de vocês, a qual pode salvá-los.
22 Guni wun hundi baka xékékénguni. Wun hundi xékéta wandén maki hurutanguni. Guni wun hundi xékéta wandén maki huruhafi yata guni guni hafuré guni yéna ya.
22 Não se enganem; não sejam apenas ouvintes dessa mensagem, mas a ponham em prática.
23 Du nak dé Godna hundi xékéta wandén maki huruhafi yata dé ané du maki dé. Wun du dé gukanyimbu xéta déka saawiré dé xé.
23 Porque aquele que ouve a mensagem e não a põe em prática é como uma pessoa que olha no espelho e vê como é.
24 Dé dé hafuré xétaka ye bari déka saawika yike dé ya.
24 Dá uma boa olhada, depois vai embora e logo esquece a sua aparência.
25 God wandén maki hurukwa du takwa di wun du maki yingafwe. Di Godna yikafre hambuk hundiré xe wandén maki di huru. God du takwa jémba rendate dé wun yikafre hundi wa. Di yoombu gindan du takwa maki rendate wahambandé. Du takwa di wun yikafre hundi yatakahafi yata wun hundika yike yahafi yata wandén maki male hurundat, God diré yikafre hurutandé, deka atéfék jémba yikafre yandéte.
25 O evangelho é a lei perfeita que dá liberdade às pessoas. Se alguém examina bem essa lei e não a esquece, mas a põe em prática, Deus vai abençoar tudo o que essa pessoa fizer.
26 Guni nawulak angi guni wa, “Nani Godna ximbu nani haréké. Godna du takwa nani re.” Guni wungi wata guna tékalimbu nak du takwaré haraki hundi wata haraki hundi buléta guni guna mawuliré yéna guni ye. Yéna yata guni Godna ximbu baka guni haréké.
26 Alguém está pensando que é religioso? Se não souber controlar a língua, a sua religião não vale nada, e ele está enganando a si mesmo.
27 Guni nana yafa Godna ximbu harékéta déka makambu yikafre sémbut hurukwa du takwa renjoka mawuli yata angi hurutanguni. Yafa ayiwa hiyandat nyangwal hafu reta xak wali rendat, guni diré yikafre hurutanguni. Du hiyandat deka takwa baka reta xak wali rendat, guni diré yikafre hurutanguni. Huruta guni ané héfana haraki sémbut huruhafi yata yikafre sémbut male hurutanguni. Wungi huruta guni nana yafa Godna makambu déka du takwa retanguni.
27 Para Deus, o Pai, a religião pura e verdadeira é esta: ajudar os órfãos e as viúvas nas suas aflições e não se manchar com as coisas más deste mundo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Tiago 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.