Romanos 9
Godna Hundi (WOS) vs ACF
1 Wuni Krais Jisasna du reta wuni mwi hundi we. Wuni yéna yahambawuni. Wawuka hundika sarékéta yawundu wuni nae. Godna Hamwinya wuna hundika sarékéta dé akwi yawundu dé nae.
1 Em Cristo digo a verdade, não minto (dando-me testemunho a minha consciência no Espírito Santo):
2 — ausente —
2 Que tenho grande tristeza e contínua dor no meu coração.
3 — ausente —
3 Porque eu mesmo poderia desejar ser anátema de Cristo, por amor de meus irmãos, que são meus parentes segundo a carne;
4 Hanja Israelka God “Wuna du takwa di” nandéka némbuli wuna hémna du takwa di Israelna mandéka re. Hanja God wandéka di déka nyangwal di re. Rendaka God deka nyéndékmbu téta nukwa hanyikwa maki téndéka di xé. God diré yikafre hurutendéka hundi akwi, hambuk hundi akwi, tempelmbu yatendaka jémbaka hundi akwi, wasékérékéndén hundi akwi dé
4 Que são israelitas, dos quais é a adoção de filhos, e a glória, e as alianças, e a lei, e o culto, e as promessas;
5 God hanja deka mandékanguré dé wa. God wasékendén du Krais wun mandékana hémémbu dé xaku. Dé atéfék du takwaka akwi atéfék jonduka akwi néma du God dé re. Rendéka nani déka ximbu wungi re wungi re harékétame. Wu mwi hundi dé.
5 Dos quais são os pais, e dos quais é Cristo segundo a carne, o qual é sobre todos, Deus bendito eternamente. Amém.
6 Wun hundi wata wuni angi wahambawuni. “God hanja wandén hundi mwi hundi yahambandé.” Wungi wahambawuni. Mé saréké. Némbuli rekwa Israelna du takwa nawulak di Israelna mandékana hémémbu xakuhambandi.
6 Não que a palavra de Deus haja faltado, porque nem todos os que são de Israel são israelitas;
7 Abrahamna mandéka atéfék di Godna du takwa yingafwe. Abrahamna mandéka nawulak male di Godna du takwa di. Hanja God dé Abrahamré wa, “Aisakmbu xakutekwa du takwa di ména mandéka retandi.” Wungi wandéka wuni xékélaki.
7 Nem por serem descendência de Abraão são todos filhos; mas: Em Isaque será chamada a tua descendência.
8 Abrahamna atéfék mandékaka angi yamba wakéme, “Di Godna du takwa di.” Wungi wahafi yata angi watame, “God Abrahamna mandéka nawulakéka dé wun hundi wa. Wun hundi wandén mandéka male di Godna hundi xékéta di Abrahamna mandéka di re.” Wungi wata nani xékélakitame.
8 Isto é, não são os filhos da carne que são filhos de Deus, mas os filhos da promessa são contados como descendência.
9 Hanja God Abrahamré ané hundi dé wa, “Ména takwa Sera dunya hératalé. Mwi hundi wuni we méniré. Wawun héki hwari natafa yindét wuni wambula yawut, lé dunya hératalé.” Wungi dé déré wa.
9 Porque a palavra da promessa é esta: Por este tempo virei, e Sara terá um filho.
10 Ané jooka akwi mé saréké. Séfélak héki hwari yindéka takwa hési, léka xi Rebeka, dunya yéték léka biyambu bér re. Bérka yafa nana mandéka Aisak dé.
10 E não somente esta, mas também Rebeca, quando concebeu de um, de Isaque, nosso pai;
11 Wumbére dunya xakuhafi ye bér jémba nawulak yahambambér, yikafre jémba akwi, haraki jémba akwi. Wungi yahafi rembéka dé God yambén jémbaka sarékéhafi yata dé mawuli yandéka maki dé nakré waséketa déka wasékendén hundika male sarékéta dé
11 Porque, não tendo eles ainda nascido, nem tendo feito bem ou mal (para que o propósito de Deus, segundo a eleição, ficasse firme, não por causa das obras, mas por aquele que chama),
12 Rebekaré angi wa, “Tale hératenyéka nyan dé hukémbu hératenyéka nyanéna jémba yakwa du retandé.”
12 Foi-lhe dito a ela: O maior servirá ao menor.
13 Wun dunya yétékéka du nak Godna nyingambu ané hundi dé hayi: God dé wa, “Wuni Jekopka wuni némafwimbu mawuli ye. Wuni Isoka hélék wuni ye.”
13 Como está escrito: Amei a Jacó, e odiei a Esaú.
14 Wungi wandénka sarékéta nani angi yamba wakéme, “God wata haraki dé huru.” Wungi yamba wakéme.
14 Que diremos pois? que há injustiça da parte de Deus? De maneira nenhuma.
15 Wun jooka hanja God dé Mosesré wa, “Wuni mawuli yawuka makimbu du takwa nawulakéka saréfa natawuni. Wuni mawuli yawuka makimbu du takwa nawulakré yikafre hurutawuni.”
15 Pois diz a Moisés: Compadecer-me-ei de quem me compadecer, e terei misericórdia de quem eu tiver misericórdia.
16 Wungi wandéka nani xékélaki. God du takwana mawuli, yandan hambuk jooka akwi sarékéhafi yata dé dika saréfa naata diré yikafre huru. God déka mawuli yandéka makimbu dé dika saréfa naata diré yikafre huru.
16 Assim, pois, isto não depende do que quer, nem do que corre, mas de Deus, que se compadece.
17 Wungi xékélakita ané jooka akwi mé saréké. Hanja God dé ané hundi Feroré wandéka dé Godna du nak Godna nyingambu hayi: Wuni wawuka méni raama méni Isipna néma du méni re. Du takwa méniré huruwun jonduré xéta, wuna hambukéka xékélakita wunika sarékéta atéfék héfambu saféndate, wuni méniré wawuka méni raama néma du re.
17 Porque diz a Escritura a Faraó: Para isto mesmo te levantei; para em ti mostrar o meu poder, e para que o meu nome seja anunciado em toda a terra.
18 God wungi wandéka nani xékélaki. God déka mawuli yandékangalambu nawulak du takwaka saréfa naata diré dé yikafre huru. God déka mawuli yandékangalambu wandéka nawulak du takwa di déka hundika hélék ya.
18 Logo, pois, compadece-se de quem quer, e endurece a quem quer.
19 Wafewana, guna du nawulak wuniré angi watandi? “God wungi wata, métaka dé naniré haraki hundi we, hurumben haraki saraki sémbutka? Héndé God wasékendén jonduka yatakate? Wu yingafwe.”
19 Dir-me-ás então: Por que se queixa ele ainda? Porquanto, quem tem resistido à sua vontade?
20 Wungi wandat, wuni diré angi watawuni: Wungi wata guni baka du reta guni Godré guni haraki hundi we. Wungi wakénguni. Ané hundi mé xéké. Héfambu yatakandan aki déré yatakandé duka angi wahafindé, “Métaka méni wuniré wungi huru?” Wungi wahafindé.
20 Mas, ó homem, quem és tu, que a Deus replicas? Porventura a coisa formada dirá ao que a formou: Por que me fizeste assim?
21 Aki yatakakwa du héfa nawulak hérae aki yéték yatakanjoka déka mawuli yandéka makimbu dé yataka. Wafewana dé nak yikafre jondu taka aki wali nak haraki jondu taka aki wali yatakatandé? Wu, déka jémba dé.
21 Ou não tem o oleiro poder sobre o barro, para da mesma massa fazer um vaso para honra e outro para desonra?
22 Wungi yatakandéka maki, God déka mawuli yandéka makimbu hurundét, guni déré haraki hundi watanguni o yingafwe? Wu yingafwe. God déka hambuk akwi déka mawuli wi akwi wakwenjoka dé haraki sémbut hurukwa du takwaré dé hurataka. Wunde du takwa di God mawuli windéka aki maki di. Wun akika hanjambu God dé wa, diré yakindét félamétekwaka. Wun akika bari mawuli wihafi ye dé dika haraki huruhambandé.
22 E que direis se Deus, querendo mostrar a sua ira, e dar a conhecer o seu poder, suportou com muita paciência os vasos da ira, preparados para a perdição;
23 God déka mawuli yandékangalambu, nawulak du takwaka dé saréfa na. Wunde du takwa di God saréfa nandéka aki maki di. God dika hanjambu dé waséke, di déka yikafre téfaré ye, dé wali jémba reta, nukwa hanyikwa maki rendate. Wunde du takwa dé wali jémba retendakaka xékélakindate, God félamétendéka du takwaka bari mawuli wihambandé. God wungi hurundénka, guni déka haraki hundi wakénguni.
23 Para que também desse a conhecer as riquezas da sua glória nos vasos de misericórdia, que para glória já dantes preparou,
24 Nani God saréfa nandéka aki nani. Naniré God dé waséke. Nani nawulak Israelna mandéka reta Judana hémémbu rembeka God naniré dé waséke. Judana du male yingafwe. Nak téfana du takwa nawulakéka akwi dé waséke, déka du takwa rembete.
24 Os quais somos nós, a quem também chamou, não só dentre os judeus, mas também dentre os gentios?
25 Wun jooka hanja Godna profet nak, déka xi Hosea, dé Godna nyingambu ané hundi hayi:
25 Como também diz em Oséias:Chamarei meu povo ao que não era meu povo;E amada à que não era amada.
26 Hanja du takwa nawulakré wuni wa, “Guni wuna du takwa yingafwe.”
26 E sucederá que no lugar em que lhes foi dito:Vós não sois meu povo;Aí serão chamados filhos do Deus vivo.
27 Hanja Aisaia dé Israelna du takwaka hambukmbu wata dé Godna nyingambu ané hundi hayi:
27 Também Isaías clama acerca de Israel: Ainda que o número dos filhos de Israel seja como a areia do mar, o remanescente é que será salvo.
28 Néma Du God wandén maki hurutandé, ané héfambu. Wun nukwambu dé du takwana hurundan haraki saraki sémbut diré bari hasa hwetandé.
28 Porque ele completará a obra e abreviá-la-á em justiça; porque o Senhor fará breve a obra sobre a terra.
29 Wungi hayitaka hundi nak akwi Aisaia angi dé hayi:
29 E como antes disse Isaías:Se o Senhor dos Exércitos nos não deixara descendência,Teríamos nos tornado como Sodoma, e teríamos sido feitos como Gomorra.
30 Wun jooka sarékéta yingi watame? Nak téfambu rekwa du takwa nawulak Godna makambu yikafre sémbut hurukwa du takwa renjoka sarékéhafi yata, di Godka jémba sarékéta déka hundika “Mwi hundi dé” di na. Nandaka God dika dé wa, “Di wungi huruta wuna makambu yikafre sémbut hurukwa du takwa di.” Dé wungi wa.
30 Que diremos pois? Que os gentios, que não buscavam a justiça, alcançaram a justiça? Sim, mas a justiça que é pela fé.
31 Di hurundan maki Israelna du takwa huruhambandi. Di deka mawulimbu di wa, “Nani Moses wandén hambuk hundi xékéta, wandén maki huruta, nani Godna makambu yikafre sémbut hurukwa du takwa retame.” Wungi wata di Moses wandén hambuk hundi xékéta, wandén maki hurunjoka mawuli yata, di wungi hurunjoka di hurufatiké.
31 Mas Israel, que buscava a lei da justiça, não chegou à lei da justiça.
32 Guni mé saréké. Yingi maki nae di Moses wandén hambuk hundi xékéta, wandén maki hurunjoka di hurufatiké? Di Godka jémba sarékéhafi yata deka hambukéka male sarékéta di angi wa, “Nani hambuk yata Moses wandén hambuk hundi jémba xékéta wandén maki hurutame.” Wungi huruta di man xatukwendaka motumbu di xatukweta di xakri. Krais Jisas wun man xatukwendaka motu dé.
32 Por quê? Porque não foi pela fé, mas como que pelas obras da lei; pois tropeçaram na pedra de tropeço;
33 Wun motuka Godna nyingambu rekwa hundi angi dé wa:
33 Como está escrito:Eis que eu ponho em Sião uma pedra de tropeço, e uma rocha de escândalo;E todo aquele que crer nela não será confundido.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.