Romanos 3
Godna Hundi (WOS) vs BKJ
1 Wafewana du nak wawun hundi xéka angi watandé? “God duka wungi sarékéndéka, di Judana du rendaka, méta yikafre joo God diré hurutandé, di yikafre du reta nak yikafre duré sarékéngwandéndate? Di séfi sékéndaka dé God méta yikafre joo diré hwetandé?”
1 Que vantagem então tem o judeu? Ou que proveito há na circuncisão?
2 Dé wungi wandét, wuni déré angi watawuni, “Di Judana du rendaka, wu némafwi joo dé. God dika nak maki nak maki yikafre joo dé hwe. Tale dé déka hambuk hundi nyingambu haaye dé dika wun nyinga dé hwe, di déka nyingaka jémba hatita nak du takwaré déka hundi wandate.”
2 Muita, sob todos os aspectos: Principalmente, porque, foram-lhes confiados os oráculos de Deus.
3 Wuni wungi wawut wafewana dé angi watandé? “Dika bu hwendé. Wu mwi hundi dé. Nani xékélaki. Juda nawulak Godka jémba sarékéhafi yata déka hundika di yataka. Wungi yatakandaka, wafewana God akwi déka wandén mwi hundika yatakatandé?”
3 E se alguns deles não creram? A sua incredulidade anulará a fidelidade de Deus?
4 Dé wungi wandét, wuni déré angi watawuni: “Yingafwe. Wungi yamba wakéme. Atéfék du takwa yéna yandat, nani xékélakitame. God yéna yahafindé. Wandén maki male hurutandé. Wandén hundi yamba yatakakéndé. Wungi hurundékaka Godna nyingambu rekwa hundi angi dé wa:
4 De forma alguma! Sim, que Deus seja verdadeiro, e todo o homem mentiroso; como está escrito: Para que sejas justificado em tuas palavras, e venças quando fores julgado.
5 Wafewana nawulak du angi watandi? “Nani Godna hundi yatakataka haraki saraki sémbut hurumbet, nawulak du naniré xéta watandi, ‘God yikafre male dé. Haraki saraki sémbut hurundaka maki, dé haraki saraki sémbut huruhambandé. Yikafre sémbut male dé huru.’ Wungi wandat, wu yikafre dé. Nani wungi haraki saraki sémbut huruta Godna yikafre sémbut nani wakwe. Wakwembet, God hurumben haraki saraki sémbut naniré hasa hwendét, wungi haraki dé.”
5 Mas se a nossa injustiça ressalta a justiça de Deus, o que nós diremos? Seria Deus injusto por tomar a vingança? (eu falo como homem).
6 Di wungi wandat, wuni diré watawuni, “Wungi yingafwe. Dé haraki saraki sémbut hasa hwehafi yata, yingi maki nae dé atéfék du takwaka kot xékékwa néma du retandé?”
6 De forma alguma! Pois então como Deus julgará o mundo?
7 Wafewana wunde du wambula wata angi watandi? “Nani yéna yambet, nawulak du naniré xéta angi watandi, ‘God dé mwi hundi wakwa du dé. Wandén mwi hundi yamba yatakakéndé. Dé wun du yandan maki yéna yahafindé. Nani déka ximbu harékétame.’ Di wungi wandat, wu yikafre dé. Nani yénataka hundi wata nani God wandén mwi hundiré nani wakwe. Nani yénataka hundi wambeka di Godna ximbu harékéndaka, yingi maki nae God haraki saraki wamben hundi hasa hwetandé naniré?”
7 Pois, se a minha mentira fez abundar a verdade de Deus para sua glória, por que sou eu ainda julgado também como um pecador?
8 Wun du wungi wandat, wuni dika watawuni, “Wungi yingafwe. Wungi yamba wakénguni.” Wungi watawuni. Du nawulak yéna yata di wa, “Pol dé naniré hundi wa, nani haraki saraki sémbut hurutame, yikafre joo xakundéte.” Wungi wata yéna yandanka God wungi wakwa du takwaré wandan haraki saraki hundi hasa hwetandé. Wu yikafre dé.
8 E por que não dizemos (como somos caluniosamente reportados, e como alguns afirmam que dizemos): Façamos o mal, para que venha o bem? A condenação dos tais é justa.
9 Wafewana wunde du wambula wata angi watandi? “Nani Juda Godna makambu yikafre sémbut hurukwa du takwa rembeka nak téfana du takwa Godna makambu haraki saraki sémbut hurukwa du takwa di re, o yingafwe?”
9 Então o quê? Somos melhores do que eles? Não, de maneira nenhuma, pois nós já provamos antes que, tanto judeus como gentios, todos eles estão debaixo do pecado,
10 Wungi témbekaka Godna nyingambu rekwa hundi angi dé wa:
10 como está escrito: Não há nenhum justo, não, nem um.
11 Atéfék du takwa jémba xékélakihafindi.
11 Não há ninguém que entenda; não há ninguém que busque a Deus.
12 Atéfék du takwa Godna yambu wundé yatakanda.
12 Todos se desviaram do caminho, e juntamente se tornaram inúteis. Não há quem faça o bem, não há nem um.
13 Deka hundi wu hiyandé du réméndan hwandafu maki dé.
13 A sua garganta é um sepulcro aberto; com as suas línguas enganam; veneno de áspides está debaixo de seus lábios,
14 Haraki saraki hundi deka mawulimbu dé sukweka té.
14 cuja boca está cheia de maldição e amargura;
15 Nawulak du takwaré xiyanjoka di bari fétékéra yi.
15 os seus pés são velozes para derramar sangue;
16 Wungi ye di deka yindaka yambumbu rekwa du takwaré haraki huruta wunde du takwaré néma xak di hwe.
16 em seus caminhos há destruição e miséria;
17 Di nawulak du takwa wali jémba retendaka sémbutka xékélakihambandi.
17 e eles não conhecem o caminho da paz;
18 Di Godka sarékéhafi yata déka roohambandi.
18 não há temor de Deus diante de seus olhos.
19 Godna nyingambu rekwa hundi wungi dé wa, nani Godna hambuk hundina ekombu rekwa du takwaka. Nani atéfék héfambu rekwa du takwa nana haraki saraki sémbutka xékélakimbete, dé wungi wa. Nani wungi xékélakita, God némafwi kot xékéta néma du retendéka nukwambu, nani déka makambu téta déka hundi xékéta déka hundi hasa wanjoka, nani atéfék hurufatikétame.
19 Ora, nós sabemos que todas as coisas que diz a lei, ela o diz aos que estão debaixo da lei, para que toda a boca se cale, e todo o mundo se torne culpado diante de Deus.
20 Nani Godna hambuk hundi xékéta nani xékélaki. Nani atéfék nani haraki saraki sémbut huru. Huruta nani Moses wandén hambuk hundi xékéta wandén maki huruta, Godna makambu yikafre sémbut hurukwa du takwa renjoka nani hurufatiké. Wungi nani xékélaki.
20 Por isso, pelas obras da lei, nenhuma carne será justificada à sua vista, porque por meio da lei vem o conhecimento do pecado.
21 Némbuli nani Godna makambu yikafre sémbut hurukwa du takwa rembete, dé yambu nak naniré dé wakwe. Wun yambu Moses wandén hambuk hundi xékéndaka yambu yingafwe. Hanja Moses akwi, Godna profet akwi di naniré wa, wun yambuka.
21 Mas agora a justiça de Deus se manifestou sem a lei, tendo o testemunho da lei e dos profetas;
22 — ausente —
22 a justiça de Deus, que é pela fé de Jesus Cristo para todos, e sobre todos os que creem; porque não há diferença;
23 — ausente —
23 porque todos pecaram e estão privados da glória de Deus.
24 Rembeka dé naniré baka yikafre huruta angi dé wa, “Krais Jisas hiyae guniré Satanéna tambambu hérandéka guni déka jémba sarékéta némbuli wuna makambu yikafre sémbut hurukwa du takwa guni re.” Wungi dé wa.
24 Sendo justificados livremente pela sua graça através da redenção que há em Cristo Jesus;
25 God wandéka Krais Jisas gaye dé séfélak duna makambu dé hiya. Hiyandénka nani déka jémba sarékéta déka hundika “Mwi hundi dé” nambet, déka nyéki hurumben haraki saraki sémbutré yakwanyindét, God naniré hurumben haraki saraki sémbut hasa yamba hwekéndé. God déka yikafre male sémbut naniré wakwenjoka dé Kraisré wandéka dé hiya. Godna yikafre sémbut angi dé. Hanja God hurundan haraki saraki sémbut dé bari hasa hwehambandé. Wungi hasa hwehafi yata dé Krais nanika hiyatendéka nukwaka dé haxé. Krais Jisas hurumben haraki saraki sémbutka hiyandéka dé God naniré déka yikafre sémbut wakwe.
25 a quem Deus estabeleceu para ser uma propiciação através da fé no seu sangue, para declarar a sua justiça pela remissão dos pecados que são passados, na paciência de Deus;
26 Krais Jisas hurumben haraki saraki sémbutka hiyandéka némbuli nani xékélaki. God yikafre sémbut male dé huru. Hurundéka nani Jisaska jémba sarékéta déka hundika “Mwi hundi dé” nambeka dé naniré wa, “Guni wuna makambu yikafre sémbut hurukwa du takwa guni.” Wungi wandéka nani wungi xékélaki.
26 para declarar, eu digo, a sua justiça neste tempo, para que ele seja justo e justificador daquele que crê em Jesus.
27 Guni mé xéké. Nani wungi xékélakimbet, héndé harékéte, deka hafu ximbu? Yingafwe, yamba harékékéme. Nana ximbu harékémbeka sémbut bu hényi. Méta sémbut wun sémbutré dé sarékéngwandé? Moses wandén hambuk hundi xékéta wandén maki hurumbeka sémbut wana? Yingafwe. Jisaska jémba sarékémbeka sémbut dé sarékéngwandé.
27 Onde está então a vanglória? É excluída. Por qual lei? Das obras? Não; mas pela lei da fé.
28 Sarékéngwandéndéka xékélakita nani angi wa, du nak Moses wandén hambuk hundika xékéhafi yata Krais Jisaska jémba sarékéta déka hundika “Mwi hundi dé” naata, dé Godna makambu yikafre sémbut hurukwa du retandé.
28 Portanto, concluímos que o homem é justificado pela fé sem as obras da lei.
29 Guni mé saréké. God Judana God male dé wana? Dé nak téfana du takwana God akwi dé wana? Yawundu. Dé wun nak téfana du takwana God akwi dé.
29 É ele Deus somente dos judeus? Não é ele também dos gentios? Sim, também dos gentios;
30 God natafa male dé. Dé natafa hundi dé wa, atéfék du takwaré. Judana du takwa Krais Jisaska jémba sarékéta déka hundika “Mwi hundi dé” nandat, God dika “Yikafre sémbut hurukwa du takwa” natandé. Nak téfana du takwa Krais Jisaska jémba sarékéta déka hundika “Mwi hundi dé” nandat, God dika akwi “Yikafre sémbut hurukwa du takwa” natandé.
30 visto que há um só Deus, que justifica a circuncisão pela fé, e a incircuncisão por meio da fé.
31 Dé wungi watendékaka sarékéta, nani angi yamba wakéme, “Nani Krais Jisaska jémba sarékéta déka hundika “Mwi hundi dé” naata nani Moses wandén hambuk hundika nani hu hwe.” Wungi yamba wakéme. Nani Krais Jisaska jémba sarékéta déka hundika “Mwi hundi dé” naata wungi male nani Moses wandén hambuk hundi jémba xéké.
31 Anulamos, então, a lei pela fé? De forma alguma! Antes estabelecemos a lei.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.