Mateus 8

Godna Hundi (WOS) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Jisas du takwaré Godna hundika wakweta rendén némbu yatakataka naande yindéka di séfélak du takwa di déka hukémbu yi.
1 Jesus desceu do monte, e muitas multidões o seguiram.
2 Yindaka dé walisufu hurundé du nak déka yae hwati se wandé daata dé wa, “Néma Du, wuni yikafre yawute méni mawuli ye hurumét, wuni yikafre yatawuni.”
2 Então um leproso chegou perto dele, ajoelhou-se e disse: — Senhor, eu sei que o senhor pode me curar se quiser.
3 Wungi wandéka dé déka tambambu huruta dé wa, “Wuni yikafre yaméte wuni mawuli ye. Méni yikafre yataméni.” Wungi wandéka dé wun walisufu hétékéndéka dé wun du yikafre ya.
3 Jesus estendeu a mão, tocou nele e disse: No mesmo instante ele ficou curado da lepra.
4 Yandéka dé déré wa, “Mé xéké. Méniré yawun jooka nawulak du takwaré yamba wakéméni. Méni priska ye déka makambu témét, dé ména séfiré xétandé. Xéndét, méni Moses hanja wandén maki Godka hamwi hwetaméni. Hwemét, nak du takwa xéta xékélakitandi, walisufu hétékéndéka méni yikafre yaménka.” Wungi dé Jisas déré wa.
4 Então Jesus lhe disse:
5 — ausente —
5 Quando Jesus entrou na cidade de Cafarnaum, um oficial romano foi encontrar-se com ele e pediu que curasse o seu empregado.
6 — ausente —
6 Ele disse: — Senhor, o meu empregado está na minha casa, tão doente, que não pode nem se mexer na cama. Ele está sofrendo demais.
7 Wungi wandéka dé wa, “Wuni yae déré huréhalékétawuni.”
7 — Eu vou lá curá-lo! — disse Jesus.
8 Wungi wandéka dé wa, “Néma Du, wu yingafwe. Wuni baka du wuni. Méni néma du méni. Wungi reta méni ye wuna geré yamba wulayikéméni. Méni ambu reta baka wamét, dé wuna du wambula yikafre yatandé.
8 O oficial romano respondeu: — Não, senhor! Eu não mereço que o senhor entre na minha casa. Dê somente uma ordem, e o meu empregado ficará bom.
9 Nak du wunika dé néma du re. Rendéka wuni wandén maki wuni ya. Wuni xi warekwa duna néma du wuni re. Wuni du nakéka, ‘Méni sa yi,’ nawuka dé yi. Nak duka, ‘Méni mé ya,’ nawuka dé ya. Wuna jémba yakwa duré, ‘Wun jémba mé huru,’ nawuka dé wun jémba ya. Méni yawuka maki yataméni. Méni baka wamét, wuna du wambula yikafre yatandé.” Wungi dé wa.
9 Eu também estou debaixo da autoridade de oficiais superiores e tenho soldados que obedecem às minhas ordens. Digo para um: “Vá lá”, e ele vai. Digo para outro: “Venha cá”, e ele vem. E digo também para o meu empregado: “Faça isto”, e ele faz.
10 Jisas wun hundi xékéta dé waréngéna dé saréké waréké. Sarékéta dé déka hukémbu yandé du takwaré wa, “Ané du dé wunika jémba male saréké. Wuni wawut, du takwa yikafre yatendakaka dé xékélaki. Guni Israelna du takwa nawulak male guni wunika jémba saréké. Dé Romna du rendéka déka yikafre mawuli guni Israelna du takwa guna yikafre mawuli wundé sarékéngwandéndé. Mwi hundi wuni guniré we.
10 Quando Jesus ouviu isso, ficou muito admirado e disse aos que o seguiam:
11 Mé xéké. Israelna du takwa nawulak di Godna getéfaré wulayitandi. Di male yingafwe. Atéfék getéfambu yandé séfélak du takwa akwi déka getéfaré wulayitandi. Séfélak nukwa xalekwa sakumbu yae séfélak nukwa nandikwa sakumbu yae di séfélak du takwa déka getéfaré wulayitandi. Wulaaye di Godna hémémbu reta nana mandéka Abraham, Aisak, Jekop wali, wungi reta hénoo satandi.
11 E digo a vocês que muita gente vai chegar do Leste e do Oeste e se sentar à mesa no
12 Israelna séfélak du takwa Godna getéfaré yamba wulayikéndi. Wun du takwaka God hu hwetandé. Hweta wandét di haraki hafwaré yitandi. Wun hafwambu halékinga male dé té. Nukwa xéhambwe. Wun hafwambu rekwa du takwa néma hangéli héraata di némafwimbu géraata némbi titandi.”
12 Mas as pessoas que deviam estar no Reino serão jogadas fora, na escuridão. Ali vão chorar e ranger os dentes de desespero.
13 Wungi wataka dé Romna xi warekwa duna néma duré wa, “Ména geré wambula yitaméni. Ye xaakwa wunika jémba sarékéta wuna hundika ‘Mwi hundi dé’ naménka méni wamén jooka xétaméni.” Wungi dé Jisas wa. Némbuli male wandéka dé Romna xi warekwa duna jémba yakwa du dé wambula yikafre ya.
13 E Jesus disse ao oficial: E naquele momento o empregado do oficial romano ficou curado.
14 Jisas ye Pitana geré wulaaye dé xé Pitana nakéma séfi ya xérékéndéka hiyaata hwaléka.
14 Jesus foi à casa de Pedro e viu a sogra dele de cama, com febre.
15 Xétaka dé léka tambambu hurundéka bar dé hényi. Hényindéka yikafre ye raama lé hénoo humbwe lé Jisaska hwe.
15 Jesus tocou na mão dela, e a febre saiu dela. Então ela se levantou e começou a cuidar dele.
16 Gérambu galam di haraki hamwinya hura téndé séfélak du takwa nyangwalré di hura ya, Jisaska. Hura yandaka dé wandéka di haraki hamwinya yaange yi. Bar hiyaakwa du takwa nyangwal, séfimali haraki yandé du takwa nyangwalré akwi di déka hura ya. Hura yandaka dé diré huréhalékéndéka di atéfék wambula yikafre ya.
16 Depois do pôr do sol, o povo levou até Jesus muitas pessoas que estavam dominadas por demônios. E ele, apenas com uma palavra, expulsava os espíritos maus e curava todas as pessoas que estavam doentes.
17 Jisas wungi yandéka dé Godna profet Aisaia hanja wandén hundi mwi hundi dé ya. Déka hundi Godna nyingambu angi dé wa:
17 Jesus fez isso para cumprir o que o profeta Isaías tinha dito: “Ele levou as nossas doenças e carregou as nossas enfermidades.”
18 Séfélak du takwa hérangwanda téndaka Jisas xéta dé déka duré wa, “Gunjambémbu wara tukweseke angé sakuré yitame.”
18 Jesus viu a multidão em volta dele e mandou os discípulos irem para o lado leste do lago.
19 Wungi wandéka dé xékélelakikwa du nak yae dé déré wa, “Néma Du, méni naniré Godna jémbaka méni wakwe. Wuni méni wali yitaka yatakanjoka wuni mawuli ye. Yiteméka atéfék hafwaré wuni akwi yitawuni.”
19 Um mestre da Lei chegou perto dele e disse: — Mestre, estou pronto a seguir o senhor para qualquer lugar aonde o senhor for!
20 Wungi wandéka dé Jisas wa, “Jémba mé saréké. Haraki wasa dé héfambu tékwa wekwambu dé hwae. Afwi deka wurmbu di hwae. Wuni Duna Nyan hwatewuka ge yingafwe.”
20 Jesus respondeu:
21 Wungi wandéka dé déka du nak déré wa, “Néma Du, méni yawundu namét tale wuni ye rewut wuna yafa hiyandét wuni déka fusa hérae rémétawuni. Rémétaka wuni méni wali yitaka yatakatawuni.”
21 E outro, que era seguidor de Jesus, disse: — Senhor, primeiro deixe que eu volte e sepulte o meu pai.
22 Wungi wandéka dé wa, “Yinga. Némbuli wuni wali mé ya. Wuna hundi xékéhafi yakwa du takwa di hiyandé du takwa maki di re. Wunde du takwa deka hiyandé du takwaré rémétandi.”
22 Jesus respondeu:
23 Wun hundi wataka Jisas gunjambémbu waréndéka di déka du akwi waré.
23 Jesus subiu num barco, e os seus discípulos foram com ele.
24 Wara yindaka Jisas xéndi hwandéka dé néma mur yandéka dé gu raama wara gunjambémbu gwande dé yasamangunjoka huru.
24 De repente, uma grande tempestade agitou o lago, de tal maneira que as ondas começaram a cobrir o barco. E Jesus estava dormindo.
25 Hwandéka déka du ye di déré sérkené. Sérkenéta di wa, “Néma Du, nani hiyatame. Méni sé raama naniré yikafre huru.”
25 Os discípulos chegaram perto dele e o acordaram, dizendo: — Socorro, Senhor! Nós vamos morrer!
26 Wungi wandaka dé diré wa, “Métaka guni roo? Roota wunika jémba sarékéhambanguni.” Wungi wataka dé raama wandéka mur fakénandéka dé gu wambula jémba té.
26 — Por que é que vocês são assim tão medrosos? — respondeu Jesus. — Como é pequena a fé que vocês têm! Ele se levantou, falou duro com o vento e com as ondas, e tudo ficou calmo.
27 Téndéka di atéfék waréngéna di wa, “Owa. Dé wandéka dé mur gu déka hundi xékéta wandén maki dé ya. Wu yingi maki du dé?” Wungi wataka di Jisas wali jémba yi, gunjambémbu.
27 Então todos ficaram admirados e disseram: — Que homem é este que manda até no vento e nas ondas?!
28 Jisas déka du wali gunjambémbu ye di tukweseke angé saku xaku. Gadarana héfambu di xaku. Xakundaka bér du yéték du takwa hiyandaka réméndan hafwambu re bér déré xénjoka yi. Haraki hamwinya di wun du yétékré hura té. Hura téndaka bér wangété yata nawulak duré xiyanjoka hurumbéka nak du takwa wun yambumbu yihambandi.
28 Quando Jesus chegou à região de Gadara, no lado leste do lago da Galileia, foram se encontrar com ele dois homens que estavam dominados por demônios. Eles vinham do cemitério, onde estavam morando. Eram tão violentos e perigosos, que ninguém se arriscava a passar por aquele caminho.
29 Bér ye Jisasré xe bér hambukmbu wakwexéka bér wa, “Méni, Godna nyan, aniré méta yataméni? Aniré hangéli hwetaméni, o yingi maki dé? Kot xékékwa néma du reteméka nukwa wayika xakukéndé. Némbuli aniré hangéli hwekéméni.” Wungi bér déré wa.
29 Eles começaram a gritar: — Filho de Deus, o que o senhor quer de nós? O senhor veio aqui para nos castigar antes do tempo?
30 Wun hafwambu séfélak bali di hénoo sata té.
30 Acontece que perto dali estavam muitos porcos comendo.
31 Sandaka di wun du yétékré hura téndé haraki hamwinya di Jisasré wa, “Méni naniré hélekinjoka mawuli yata méni wamét nani wun balina mawulimbu wulayitame.”
31 E os demônios pediram a Jesus com insistência: — Se o senhor vai nos expulsar, nos mande entrar naqueles porcos!
32 Wungi wandaka dé diré wa, “Guni wumbére duré mé yatakataka guni yaange yi.” Wungi wandéka di wumbére du yétékré yatakataka ye di wun balina mawulimbu wulaaye té. Téndaka wun bali némbumbu yaange naande ye gumbu xakre hulingu se di hiya.
32 — Pois vão! — disse Jesus. Os demônios foram e entraram nos porcos, e estes se atiraram morro abaixo, para dentro do lago, e se afogaram.
33 Hiyandaka di balika hatikwa du yaange ye néma getéfa xaakwa di wun jooka du takwaré hundi wa. Wata di haraki hamwinya hura téndé du yétékéka akwi hundi wa.
33 Os homens que tomavam conta dos porcos fugiram e chegaram até a cidade. Lá contaram tudo isso e também o que havia acontecido com os dois homens que estavam dominados por demônios.
34 Wungi wandaka xékétaka di wun getéfambu rekwa du takwa yi, Jisasré xénjoka. Ye déré xe di wa, dé deka héfa yatakataka yindéte.
34 Então todos os moradores daquela cidade saíram para se encontrar com Jesus; e, quando o encontraram, pediram com insistência que fosse embora da terra deles.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.