Mateus 13
Godna Hundi (WOS) vs VC
1 Wun nukwa Jisas hundi wataka ge yatakataka dé tukwesekeré yi. Ye dé tukweseke tufwambu re.
1 Naquele dia, saiu Jesus e sentou-se à beira do lago.
2 Rendéka di séfélak du takwa yae di dé rendénmbu hérangwandé. Hérangwanda di déka hundi jémba xékénjoka mawuli yandaka dé gunjambéré wara dé re, tukwesekembu. Rendéka di du takwa tukweseke tufwambu di té.
2 Acercou-se dele, porém, uma tal multidão, que precisou entrar numa barca. Nela se assentou, enquanto a multidão ficava à margem.
3 Téndaka dé diré séfélak sataku hundi wa. Tale dé diré angi wa: “Du nak dé déka yawimbu wit sék yawulalama yakinjoka dé yi.
3 E seus discursos foram uma série de parábolas.
4 Ye yawulalama yakindéka di wit sék nawulak yambumbu di xakri. Xakre baka rendaka di afwi yae hérae di sa.
4 Disse ele: Um semeador saiu a semear. E, semeando, parte da semente caiu ao longo do caminho; os pássaros vieram e a comeram.
5 Wit sék nawulak di motu takumbu rekwa héfambu xakri. Wun héfa motuna takumbu male dé té. Wungi téndéka xakre di bari takélaka waré.
5 Outra parte caiu em solo pedregoso, onde não havia muita terra, e nasceu logo, porque a terra era pouco profunda.
6 Wara di deka méngi jémba huruhafi yandéka némafwi nukwa xéndéka réka ye di hiya.
6 Logo, porém, que o sol nasceu, queimou-se, por falta de raízes.
7 Wit sék nawulak di rami wara téndénmbu xakri. Xakre rendaka rami wara wura dé yakétéfindéka di hiya.
7 Outras sementes caíram entre os espinhos: os espinhos cresceram e as sufocaram.
8 Wit sék nawulak di yikafre héfambu xakri. Xakre wumbu re di jémba takélaka waré. Wara di yikafre sék xaké. Nawulak di nawulak sék xaké (30). Nawulak di séfélak sék xaké (60). Nawulak di séfélak séfélak sék xaké (100).”
8 Outras, enfim, caíram em terra boa: deram frutos, cem por um, sessenta por um, trinta por um.
9 Wungi wataka dé Jisas wa, “Guni xékélakinjoka mawuli yata waan take jémba xékétanguni.”
9 Aquele que tem ouvidos, ouça.
10 Wun hundi wandéka Jisasna du déka yae di wa, “Métaka méni diré sataku hundi wa? Méni diré sataku hundi wamét, di ména hundi jémba xékénjoka di hurufatiké.”
10 Os discípulos aproximaram-se dele, então, para dizer-lhe: Por que lhes falas em parábolas?
11 Wungi wandaka dé diré wa, “Hanja God dé néma du reta du takwaka jémba hatitendékaka dé hundi faku. Fakutaka némbuli dé guni wun hundi xékéngute dé yawundu na. Nawulak du wun hundi xékéndate God yawundu nahambandé.
11 Respondeu Jesus: Porque a vós é dado compreender os mistérios do Reino dos céus, mas a eles não.
12 Yikafre mawuli yakwa du takwa wuna hundi di xéké. Wuna hundi jémba xékékwa du takwa hukémbu Godna atéfék hundika jémba xékélakitandi. Wuna hundi jémba xékéhafi yakwa du takwa di wa, ‘Nani Godna hundi wundé xékélakikwa.’ Wungi wataka hukémbu Godna hundika yike yata baka retandi.
12 Ao que tem, se lhe dará e terá em abundância, mas ao que não tem será tirado até mesmo o que tem.
13 Wun du takwa dama xe di xéndan jooka xékélakihambandi. Wun du takwa waan xéka di xékéndan hundika xékélakihambandi. Xékélakihafi yandaka wuni diré sataku hundi wa.
13 Eis por que lhes falo em parábolas: para que, vendo, não vejam e, ouvindo, não ouçam nem compreendam.
14 Dika Godna profet Aisaia hanja Godna nyingambu hayindén hundi némbuli mwi hundi dé ya. God wandéka Aisaia du takwaka déka hundi angi dé hayi:
14 Assim se cumpre para eles o que foi dito pelo profeta Isaías: Ouvireis com vossos ouvidos e não entendereis, olhareis com vossos olhos e não vereis,
15 Wungi wataka God dé Aisaiaré wa:
15 porque o coração deste povo se endureceu: taparam os seus ouvidos e fecharam os seus olhos, para que seus olhos não vejam e seus ouvidos não ouçam, nem seu coração compreenda; para que não se convertam e eu os sare {Is 6,9s}.
16 Wungi wataka Jisas dé déka duré wa, “Guna mawuli deka mawuli maki yingafwe. God guniré dé yikafre huru. Hurundéka guna mawuli yikafre dé ya. Yandéka guni jémba xéta, jémba xékéta, jémba guni xékélaki.
16 Mas, quanto a vós, bem-aventurados os vossos olhos, porque vêem! Ditosos os vossos ouvidos, porque ouvem!
17 Ané hundi mé xéké. Godna profet séfélak, Godna du takwa séfélak akwi, hanja reta di yawuka xéngun jémbaré xénjoka némafwimbu mawuli yata di xéhambandi. Di wawuka xékéngun hundi xékénjoka némafwimbu mawuli yata di xékéhambandi. Mwi hundi wuni guniré we.” Wungi dé Jisas wa.
17 Eu vos declaro, em verdade: muitos profetas e justos desejaram ver o que vedes e não o viram, ouvir o que ouvis e não ouviram.
18 Wun hundi wataka dé Jisas angi wa, “Wit sék yawulalama yakikwa duka wawun sataku hundina mo hundika wawut, guni mé xéké.
18 Ouvi, pois, o sentido da parábola do semeador:
19 God néma du reta du takwaka jémba hatitendéka hundi, wun hundi du takwa nawulak baka di xéké. Xéka di wun hundika xékélakihambandi. Wunde du takwa di yambumbu xakrindé wit sék maki di. Di tale wun hundi di jémba xéké. Xékéndaka Satan yae dé wun hundi hérae hura yi. Yindéka di wun hundika yike di ye.
19 quando um homem ouve a palavra do Reino e não a entende, o Maligno vem e arranca o que foi semeado no seu coração. Este é aquele que recebeu a semente à beira do caminho.
20 Motu wali rendé héfambu xakrindé wit sék di ande du takwa di. Di wun hundi di bari xéké. Xéka di tale wun hundika yikafre mawuli yata mawuli sawuli di ya.
20 O solo pedregoso em que ela caiu é aquele que acolhe com alegria a palavra ouvida,
21 Yata di jémba sarékéhambandi. Wun hundi deka mawulimbu naande téhafi yandéka di jémba sarékéhambandi. Sarékéhafi yandaka di nawula du Godna hundika hélék yata diré haraki hurundaka xakéngali nawulak dika yandéka di Godna hundi bari yataka.
21 mas não tem raízes, é inconstante: sobrevindo uma tribulação ou uma perseguição por causa da palavra, logo encontra uma ocasião de queda.
22 Rami warambu xakrindé wit sék di ande du takwa di. Di Godna hundi tale di jémba xéké. Xéka di ané héfana jonduka male sarékéndaka deka mawuli yéwa héranjoka dé géné. Wun jondu dé Godna hundiré takatéfi. Takatéfindéka di wunde du takwa Godna jémba yahambandi.
22 O terreno que recebeu a semente entre os espinhos representa aquele que ouviu bem a palavra, mas nele os cuidados do mundo e a sedução das riquezas a sufocam e a tornam infrutuosa.
23 Yikafre héfambu xakrindé wit sék di ande du takwa di. Di Godna hundi jémba xéka, wandén maki huruta, di déka hundika jémba xékélaki. Xékélakita di déka yikafre jémba ya. Nawulak di déka nawulak yikafre jémba yandaka, nawulak di déka séfélak yikafre jémba yandaka, nawulak di déka séfélak séfélak yikafre jémba di ya.” Wungi dé Jisas diré wa.
23 A terra boa semeada é aquele que ouve a palavra e a compreende, e produz fruto: cem por um, sessenta por um, trinta por um.
24 Wun hundi wataka dé Jisas sataku hundi nak akwi angi wa, “God néma du reta du takwaka jémba hatitendéka angi dé. Du nak déka yawimbu yikafre wit sék dé yawulalama yaki.
24 Jesus propôs-lhes outra parábola: O Reino dos céus é semelhante a um homem que tinha semeado boa semente em seu campo.
25 Yawulalama yakindéka du takwa gan xéndi hwandaka dé wun duna mama yae haraki wara sék yikafre wit sékna nyéndékmbu yawulalama yakitaka dé yi.
25 Na hora, porém, em que os homens repousavam, veio o seu inimigo, semeou joio no meio do trigo e partiu.
26 Yindéka hukémbu wit sék takélaka wara sék xakénjoka yandéka di xé haraki wara wun wit wali téndéka.
26 O trigo cresceu e deu fruto, mas apareceu também o joio.
27 Xétaka di jémba yakwa du ye di wun yawina yafaré wa, ‘Néma du, hanja méni yikafre wit sék méni yawulalama yaki. Yingi maki ye wun haraki wara dé waré?’
27 Os servidores do pai de família vieram e disseram-lhe: - Senhor, não semeaste bom trigo em teu campo? Donde vem, pois, o joio?
28 Wungi wandaka dé diré wa, ‘Nana mama nak yae dé wun waranji yaki.’ Wungi wandéka di jémba yakwa du déré wa, ‘Méni mawuli méni ye nani haraki wara félémbete?’
28 Disse-lhes ele: - Foi um inimigo que fez isto! Replicaram-lhe: - Queres que vamos e o arranquemos?
29 Wungi wandaka dé diré wa, ‘Yingafwe. Haraki wara féléta wafewana yikafre wit wali nawulak félétanguni? Haraki wara félékénguni. Baka tékwandé.
29 - Não, disse ele; arrancando o joio, arriscais a tirar também o trigo.
30 Yikafre wit haraki wara wali yituku warékwambér. Wara sék xakémbét wuni sék xatékékwa duré angi watawuni, Tale guni wun haraki wararé féla guni hatambu gitanguni. Gitaka yambu tutanguni. Tutaka guni wit sék xatéka faata hari wuna handi gembu husola takatanguni. Wungi watawuni wit sék xatékékwa duré.’ Wungi dé yawina yafa wa.”
30 Deixai-os crescer juntos até a colheita. No tempo da colheita, direi aos ceifadores: arrancai primeiro o joio e atai-o em feixes para o queimar. Recolhei depois o trigo no meu celeiro.
31 — ausente —
31 Em seguida, propôs-lhes outra parábola: O Reino dos céus é comparado a um grão de mostarda que um homem toma e semeia em seu campo.
32 — ausente —
32 É esta a menor de todas as sementes, mas, quando cresce, torna-se um arbusto maior que todas as hortaliças, de sorte que os pássaros vêm aninhar-se em seus ramos.
33 Wun hundi wataka dé nak hundi angi wa, “God néma du reta du takwaka jémba hatitendéka wu yis maki dé. Takwa hési wun yis hérae flawa wali lé hanjaméneké. Hanjaménekéléka dé wun flawa atéfék dé wula waré.” Wungi dé Jisas diré wa.
33 Disse-lhes, por fim, esta outra parábola. O Reino dos céus é comparado ao fermento que uma mulher toma e mistura em três medidas de farinha e que faz fermentar toda a massa.
34 Jisas séfélak sataku hundi dé du takwaré wa. Diré wafuke wahambandé. Sataku hundimbu male dé diré wa.
34 Tudo isto disse Jesus à multidão em forma de parábola. De outro modo não lhe falava,
35 Diré sataku hundi wungi wandéka Godna profet nak déka hundi mwi hundi dé ya. Wun du hanja Jisaska angi dé Godna nyingambu hayi:
35 para que se cumprisse a profecia: Abrirei a boca para ensinar em parábolas; revelarei coisas ocultas desde a criação {Sl 77,2}.
36 Jisas déka hérangwanda téndé du takwaré yatakataka dé ge nakré wulayi. Wulayindéka déka du déka wulaaye di déré wa, “Wun haraki waraka méni sataku hundi wa. Némbuli wun jooka méni wamét nani jémba xékélakitame.”
36 Então despediu a multidão. Em seguida, entrou de novo na casa e seus discípulos agruparam-se ao redor dele para perguntar-lhe: Explica-nos a parábola do joio no campo.
37 Wungi wandaka dé Jisas diré wa, “Yikafre wit sék yawulalama yakindé du wu wuni wuni. Wuni Duna Nyan wuni.
37 Jesus respondeu: O que semeia a boa semente é o Filho do Homem.
38 Wun héfa wu héfambu tékwa atéfék getéfa dé. Yikafre wit sék wu Godna hémémbu xalendé du takwa di. Haraki wara wun Satanéna du takwa di.
38 O campo é o mundo. A boa semente são os filhos do Reino. O joio são os filhos do Maligno.
39 Haraki wara yawulalama yakindé du dé Satan dé. Wit sék xatékétendaka nukwa dé hukémbu yatewuka nukwa dé, ané héfana hukétéfi nukwa dé. Wit sék xatékékwa du di ensel di.
39 O inimigo, que o semeia, é o demônio. A colheita é o fim do mundo. Os ceifadores são os anjos.
40 Haraki wara féla yambu tundan maki, hukémbu ané héfana hukétéfi nukwa, di haraki saraki sémbut hurukwa du takwaré wungi hurutandi.
40 E assim como se recolhe o joio para jogá-lo no fogo, assim será no fim do mundo.
41 Wuni Duna Nyan wuni wawut, wuna ensel atéfék getéfaré ye Godna du takwa wali reta haraki saraki sémbut hurukwa du takwaré hératandi. Atéfék haraki saraki jondu, du takwana mawuliré haraki hurukwa atéfék jondu akwi hératandi.
41 O Filho do Homem enviará seus anjos, que retirarão de seu Reino todos os escândalos e todos os que fazem o mal
42 Hérae di wun du takwaré akwi, wun haraki saraki jonduré akwi némafwi yambu yakisandatandi. Yakisandandat haraki saraki sémbut hurundé du takwa wun yambu yanéta di némafwi hangéli hératandi. Héraata di némafwimbu géraata di némbi titandi.
42 e os lançarão na fornalha ardente, onde haverá choro e ranger de dentes.
43 Wun nukwa Godna du takwa di dé wali retandi, déka getéfambu. Reta di nukwa hanyikwa maki retandi. Guni xékélakinjoka mawuli yata waan take jémba xékétanguni.” Wungi dé Jisas déka duré wa.
43 Então, no Reino de seu Pai, os justos resplandecerão como o sol. Aquele que tem ouvidos, ouça.
44 Wun hundi wataka dé angi wa, “God néma du reta du takwaka hatitendéka angi dé. Du nak ye yawi nakmbu dé xé, séfélak yéwa fakundaka rendéka. Xétaka dé yikafre mawuli ye dé wun yéwa wambula fakutaka ye déka jondu atéfék hwetaka yéwa hérae wun yéwa hwetaka séfélak yéwa xéndén yawi dé héra.”
44 O Reino dos céus é também semelhante a um tesouro escondido num campo. Um homem o encontra, mas o esconde de novo. E, cheio de alegria, vai, vende tudo o que tem para comprar aquele campo.
45 Wun hundi wataka dé Jisas angi wa, “God néma du reta du takwaka hatitendéka angi dé. Du nak déka jémba yata warandaka yéwaséka dé hwaké.
45 O Reino dos céus é ainda semelhante a um negociante que procura pérolas preciosas.
46 Hwaka yikafre yikafre yéwaséka xétaka wun yéwasé héranjoka dé déka jondu atéfék hwetaka dé séfélak yéwa héra. Hérae wun yéwa atéfék hwetaka dé wun yikafre yéwasé héra.”
46 Encontrando uma de grande valor, vai, vende tudo o que possui e a compra.
47 Wun hundi wataka dé Jisas nak hundi angi wa, “God néma du reta du takwaka hatitendéka angi dé. Du nak mara tukwesekembu husandandéka hwandéka di nak maki nak maki xéri hamwi wulayi.
47 O Reino dos céus é semelhante ainda a uma rede que, jogada ao mar, recolhe peixes de toda espécie.
48 Wulayindaka mara sukwekéndéka di tufwaré témbéra hura wari. Hura wara di reta xéri hamwi xarémoni. Xarémone di yikafre xéri hamwi hérae akimbu lakwa. Lakwataka di haraki xéri hamwi yaki.
48 Quando está repleta, os pescadores puxam-na para a praia, sentam-se e separam nos cestos o que é bom e jogam fora o que não presta.
49 — ausente —
49 Assim será no fim do mundo: os anjos virão separar os maus do meio dos justos
50 — ausente —
50 e os arrojarão na fornalha, onde haverá choro e ranger de dentes.
51 Wun hundi wataka Jisas dé diré wakwexéké, “Guni wun hundika atéfék jémba guni xékélaki?” Wungi wakwexékéndéka di wa, “Xéxé. Nani xékélaki.”
51 Compreendestes tudo isto? Sim, Senhor, responderam eles.
52 Wungi wandaka dé diré wa, “Godna hambuk hundi xékélakikwa du di God néma du reta du takwaka jémba hatitendékaka hundi xéka di gena yafa maki retandi. Gena yafa dé déka geré wulaaye hanja takandén yikafre jondu akwi huli yikafre jondu akwi dé hura ya. Hura yandéka maki, dé déka mawulimbu xékéta hanja xékéndén hundi, God du takwaka jémba hatitendéka huli hundi akwi di wa.”
52 Por isso, todo escriba instruído nas coisas do Reino dos céus é comparado a um pai de família que tira de seu tesouro coisas novas e velhas.
53 Wun hundi wataka dé Jisas wun getéfa yatakataka dé yi.
53 Após ter exposto as parábolas, Jesus partiu.
54 Ye déka motéfambu xaakwa dé du takwaré Godna jémbaka wakwe, Godna hundi buléndaka gembu. Wakwendéka di waréngéna di wa, “Owa. Yingi maki dé wun jonduka xékélaki? Yingi maki ye dé hanja xéhafi yamben hambuk jémba ya?
54 Foi para a sua cidade e ensinava na sinagoga, de modo que todos diziam admirados: Donde lhe vem esta sabedoria e esta força miraculosa?
55 Dé ge tokwa duna nyan dé. Déka ayiwa wu Maria lé. Déka bandingu wu Jems, Josep, Saimon, Judas di.
55 Não é este o filho do carpinteiro? Não é Maria sua mãe? Não são seus irmãos Tiago, José, Simão e Judas?
56 Déka nyangengu atéfék nani wali di re. Dé néma du yingafwe. Wu yalefu nyan dé. Wungi nani xékélaki. Yimbu dé wun hundi héra?”
56 E suas irmãs, não vivem todas entre nós? Donde lhe vem, pois, tudo isso?
57 Wungi wataka déka hambukéka xékélakihafi yata di déka hélék ya. Hélék yandaka dé Jisas diré wa, “Profetka di nak téfana du takwa wa, ‘Wu néma du dé. Dé yikafre jémba dé ya.’ Wungi wandaka déka hém déka motéfambu rekwa du takwa akwi di déka wa, ‘Wu baka du dé. Nani maki du dé.’ Wungi di wa.”
57 E não sabiam o que dizer dele. Disse-lhes, porém, Jesus: É só em sua pátria e em sua família que um profeta é menosprezado.
58 Wungi wataka di déka jémba sarékéhafi yandaka dé Jisas hanja xéhafi yandan séfélak hambuk jémba déka motéfambu huruhambandé.
58 E, por causa da falta de confiança deles, operou ali poucos milagres.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.