Mateus 11
Godna Hundi (WOS) vs NVT
1 Jisas Krais déka du tamba yéti man yétékré hundi wataka wun getéfa yatakataka dé wun hafwambu tékwa getéfaré yita dé du takwaré Godna hundi wa.
1 Quando Jesus terminou de dar essas instruções a seus doze discípulos, saiu para ensinar e anunciar sua mensagem nas cidades da região.
2 Wata Godna jémba yandéka dé guré husandakwa du Jon séndé gembu reta dé yandén jémbaka hundi xéké. Xékéta déka duré wandéka di Jisaska yi.
2 João Batista, que estava na prisão, soube de todas as coisas que o Cristo estava fazendo. Por isso, enviou seus discípulos para perguntarem a Jesus:
3 Ye di Jisasré wa, “Hanja Godna nyingambu di hundi hayi, naniré yikafre hurunjoka hukémbu yatekwa duka. Méni wun du méni, o nak duka haxétame? Wun jooka xékélakinjoka dé Jon mawuli ye.”
3 “O senhor é aquele que haveria de vir, ou devemos esperar algum outro?”.
4 Wungi wandaka dé diré wa, “Guni wambula ye guni xéngun jondu xékéngun hundika Jonré watanguni.
4 Jesus respondeu: “Voltem a João e contem a ele o que vocês veem e ouvem:
5 Dama hiyandé du takwa xéndaka man haraki yandé du takwa yikafre ye di yitaka yataka. Walisufu hurundé du takwa yikafre yandaka waan héténdé du takwa di hundi xéké. Wun du takwaré wuni huréhaléké. Wuni wawuka hiyandé du takwa di wambula raama. Jambangwe du takwaré wuni Godna yikafre hundi we.
5 os cegos veem, os aleijados andam, os leprosos são purificados, os surdos ouvem, os mortos são ressuscitados e as boas-novas são anunciadas aos pobres”.
6 Du takwa nawulak di wunika wa, ‘God déré dé waséke, dé naniré yikafre hurundéte. Wu mwi hundi dé.’ Wungi wata di wunika jémba saréké. Wunika wungi sarékékwa du takwa di yikafre mawuli yata jémba retandi. Wungi Jonka watanguni.” Wungi dé Jonéna duré wa.
6 E disse ainda: “Felizes são aqueles que não se sentem ofendidos por minha causa”.
7 Jisas wungi wandéka Jonéna du yindaka dé Jisas wumbu rendé du takwaré Jonka angi wa, “Guni du rehafi hafwaré ye yingi maki duré xénjoka guni yi? Mur yandéka séngénékwa suwa maki yakwa duré xénjoka guni yi, o yingi maki dé? Jon wun joo maki yingafwe. Jon dé hambuk jémba yakwa du dé.
7 Enquanto os discípulos de João saíam, Jesus começou a falar a respeito dele para as multidões: “Que tipo de homem vocês foram ver no deserto? Um caniço que qualquer brisa agita?
8 Yikafre nukwa wur husandandé duré xénjoka guni yi, o yingi maki dé? Jon wun du maki yingafwe. Yikafre nukwa wur husandandé du di néma duna gembu di re.
8 Afinal, o que esperavam ver? Um homem vestido com roupas caras? Não, quem veste roupas caras mora em palácios.
9 Profet nakré xénjoka guni yi, o yingi maki dé? Xéxé, Jon dé profet dé. Dé néma du dé. Godna profetna néma duré sarékéngwanda dé néma du dé re.
9 Acaso procuravam um profeta? Sim, ele é mais que profeta.
10 Jonka du nak Godna nyingambu angi dé hayi:
10 João é o homem ao qual as Escrituras se referem quando dizem: ‘Envio meu mensageiro adiante de ti, e ele preparará teu caminho à tua frente!’.
11 Wungi xékélakita guniré wuni we. Guré husandakwa du Jonéna jémba ané héfambu rekwa takwa hérandan atéfék duna jémbaré dé sarékéngwandé. Sarékéngwanda dé wuni guniré yikafre yatewuka jémbaka xékélakihambandé. Xékélakihafi yandéka dé du takwa wuni guniré yikafre hurutewuka jémbaka xékélakita Godna hémémbu reta di Jonré sarékéngwandétandi. Di Godna hémémbu baka du reta di Jonré sarékéngwandétandi. Wuni guniré mwi hundi wuni we.”
11 “Eu lhes digo a verdade: de todos os que nasceram de mulher, nenhum é maior que João Batista. E, no entanto, até o menor no reino dos céus é maior que ele.
12 Wungi wataka Jisas dé angi wa, “Jon yae dé du takwaré Godna hundi wa. Tale wandén nukwa némbuli akwi séfélak du takwa Godna hémré di haraki huru. Haraki hura di wunde di warekwa du di hambuk yata Godna hémré haraki huru.
12 Desde os dias em que João pregava, o reino dos céus sofre violência, e pessoas violentas o atacam.
13 Moses wandén hambuk hundi akwi, Godna profet atéfék akwi di God néma du reta du takwaka jémba hatitendékaka di wa. Jon akwi dé wun jooka wa.
13 Pois, antes de João vir, todos os profetas e a lei de Moisés falavam dos dias de João com grande expectativa,
14 Guni ané hundi xékénangut, wu yikafre dé. Jon hafu dé wambula yatekwa du Elaija dé.
14 e, se vocês estiverem dispostos a aceitar o que eu digo, ele é Elias, aquele que os profetas disseram que viria.
15 Guni xékélakinjoka mawuli yata waan take jémba xékétanguni.
15 Quem é capaz de ouvir, ouça com atenção!
16 “Némbuli rekwa du takwa yingi maki di? Guniré watawuni. Némbuli rekwa du takwa di nyéndé amembu rekwa nyangwal maki di. Di reta di nak nyangwalré wa.
16 “A que posso comparar esta geração? Ela se parece com crianças que brincam na praça. Queixam-se a seus amigos:
17 Wata di wa: ‘Nani hama yombeka guni hétihiyahambanguni. Nani saréfa naata gamba gwar wambeka guni wata gérahambanguni.’ Némbuli rekwa du takwa di wungi wakwa nyangwal maki di.
17 ‘Tocamos flauta, e vocês não dançaram; entoamos lamentos, e vocês não se entristeceram’.
18 Jon yae sambeka hénoo sahafi yata sambeka wain hulingu sahambandé. Sahafi yandéka di déka sémbutka hélék yata di Jonka wa, ‘Haraki hamwinya déka mawulimbu wulaaye téndéka dé wangété ye.’
18 Quando João apareceu, não costumava comer nem beber em público, e vocês disseram: ‘Está possuído por demônio’.
19 Wungi wandaka wuni Duna Nyan yae sambeka hénoo sata sambeka wain hulingu wuni sa. Sawuka di wunika hélék yata di wa, ‘Mé xé. Wun du séfélak hénoo wain hulingu satéfwa du dé. Dé Romka yéwa héraakwa du wali reta, haraki saraki sémbut hurukwa du takwa wali reta dé deka nyayika dé re.’ Wungi wandaka wuni guniré we. God dé atéfék jonduka xékélaki. Déka jémba yikafre jémba dé. Wu mwi hundi dé. Wun hundika sarékéta guni Godka yandéka jémbaka jémba sarékétanguni.” Wungi dé Jisas wunde du takwaré wa.
19 O Filho do Homem, por sua vez, come e bebe, e vocês dizem: ‘É comilão e beberrão, amigo de cobradores de impostos e pecadores’. Mas a sabedoria é comprovada pelos resultados que produz”.
20 Jisas néma getéfambu nawulak dé hanja xéhafi yandan séfélak hambuk jémba dé ya. Yandéka di wumbu rendé du takwa hurundan haraki saraki sémbut yatakahafi ye Godka sarékéhambandi.
20 Então Jesus começou a denunciar as cidades onde ele havia feito muitos milagres, pois não tinham se arrependido.
21 Sarékéhafi yandaka Jisas dé diré angi wa, “Haraki du takwa, guni Korasinmbu rekwa du takwa! Haraki du takwa, guni Betsaidambu rekwa du takwa! Wuni guna getéfambu reta wuni hambuk jémba wuni ya. Yawuka guni xé. Xéta guni Godka sarékéhambanguni. Tairmbu hanja rendé du takwa, Saidonmbu hanja rendé du takwa akwi, Godka xékélakihafi ye wun hambuk jémba xe, hanja di hurundan haraki saraki sémbutka hélék yata, wun haraki sémbut yatakatandi. Hurundan haraki saraki sémbutka hélék yata, nak du takwa deka mawulika xékélakindate di nyo nukwa wur naake bombu retandi.
21 “Que aflição as espera, Corazim e Betsaida! Porque, se nas cidades de Tiro e Sidom tivessem sido realizados os milagres que realizei em vocês, há muito tempo seus habitantes teriam se arrependido e demonstrado isso vestindo panos de saco e jogando cinzas sobre a cabeça.
22 “Guni mé xéké. Hukémbu God némafwi kot xékéta néma du retendéka nukwambu dé wandét di Tairmbu hanja rendé du takwa, Saidonmbu hanja rendé du takwa akwi di hangéli hératandi. Guni, Korasinmbu rekwa du takwa, Betsaidambu rekwa du takwa akwi, guni wuna jémba xe guni wunika hu hwe. Hu hwenguka wun natafa haraki saraki sémbut di hurundan atéfék haraki sémbutré dé sarékéngwandé. Wun nukwa God wandét guni némafwi hangéli hératanguni.
22 Eu lhes digo que, no dia do juízo, Tiro e Sidom serão tratadas com menos rigor que vocês.
23 “Guni Kaperneamémbu rekwa du takwa, guni wambula wambula guni wa, ‘Nani Godna getéfaré waritame.’ Wungi wanguka guniré wuni we. God wandét guni haraki hafwaré nanditanguni. Guni Godna getéfaré yamba warikénguni. Wuni guna getéfambu reta wuni hambuk jémba wuni ya. Yawuka guni xé. Xe guni Godka sarékéhambanguni. Hanja Sodomémbu rendé du takwa séfélak haraki saraki sémbut hura wun hambuk jémba xe deka hurundan haraki sémbut yatakatandi. Wungi yatakandat, God wun getéfaré haraki yamba hurukéndé.
23 “E você, Cafarnaum, será elevada até o céu? Não, descerá até o lugar dos mortos. Porque, se na cidade de Sodoma tivessem sido realizados os milagres que realizei em você, ela estaria de pé ainda hoje.
24 “Guni mé xéké. Hukémbu God némafwi kot xékéta néma du retendéka nukwambu dé wandét di Sodomémbu rendé du takwa hangéli hératandi. Guni Kaperneamémbu rekwa du takwa, guni wuna jémbaka wunika akwi guni hu hwe. Hu hwenguka wun natafa haraki saraki sémbut di hurundan atéfék haraki saraki sémbutré dé sarékéngwandé. Wun nukwa God wandét guni némafwi hangéli hératanguni.” Wungi dé Jisas wa.
24 Eu lhe digo que, no dia do juízo, Sodoma será tratada com menos rigor que você”.
25 Wun hundi wataka Jisas angi dé Godré wa, “Wuna yafa, méni nyir héfaka néma du méni re. Ména jémbaka nawulak fakuméka séfélak jonduka xékélakikwa du ména jémbaka xékélakihambandi. Séfélak jooka xékélakihafi yata nyangwalna mawuli maki tékwa du takwa diré ména jémbaka méni wakwe. Wungi wakweméka, wu yikafre dé.
25 Naquela ocasião, Jesus orou da seguinte maneira: “Pai, Senhor dos céus e da terra, eu te agradeço porque escondeste estas coisas dos que se consideram sábios e instruídos e as revelaste aos que são como crianças.
26 Wuna yafa, ména mawuli yamékangalambu méni huru. Wu yawundu.”
26 Sim, Pai, foi do teu agrado fazê-lo assim.
27 Wun hundi wataka dé angi wa, “Wuna yafa dé déka atéfék jondu wunika dé hwe. Wuni déka nyan rewuka di du takwa wunika xékélakihambandi. Wuna yafa male dé wunika xékélaki. Du takwa déka xékélakihambandi. Wuni male wuni déka xékélaki. Déka wakwewun du takwa akwi di déka xékélaki.
27 “Meu Pai me confiou todas as coisas. Ninguém conhece verdadeiramente o Filho, a não ser o Pai, e ninguém conhece verdadeiramente o Pai, a não ser o Filho e aqueles a quem o Filho escolhe revelá-lo.
28 “Guni guna mawulimbu saréké warékéta jémba renjoka hambuk jémba yakwa du takwa, guni wunika yangut, wuni wawut guna mawuli jémba tétandé. Wunika yangut wawut resétotanguni.
28 “Venham a mim todos vocês que estão cansados e sobrecarregados, e eu lhes darei descanso.
29 Wuni jémba yawuka maki guni jémba yatanguni. Guni wuna jémbambu xalengut, wuni wun jémbaka guniré wakwetawuni. Wakwewut, nani natafa mawuli hérae wun jémba yatame. Wuni nakélak huruta wuna ximbu harékéhafi yakwa du wuni. Guni wuna jémba yangut, guna mawuli jémba tétandé.
29 Tomem sobre vocês o meu jugo. Deixem que eu lhes ensine, pois sou manso e humilde de coração, e encontrarão descanso para a alma.
30 Hwetewuka jémba guni mawuli yatenguka jémba dé. Rootenguka jémba yingafwe. Guni wuna jémba yangut, guna mawuli jémba tétandé. Téndét guni jémba retanguni.” Wungi dé Jisas wa.
30 Meu jugo é fácil de carregar, e o fardo que lhes dou é leve”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.