Marcos 14
Godna Hundi (WOS) vs NTLH
1 Nukwa yéték yindét yis huruhafi yandé bret hura sa nukwa yatandé. Wun nukwa di Juda némafwi hénoo hura satandi. Wun hénooka di wa Pasova. Wun nukwa di prisna néma du, xékélelakikwa du akwi di mawuli ya, di nakélak ye Jisasré huluke déré xiyanjoka.
1 Faltavam dois dias para a Festa da Páscoa e a Festa dos Pães sem Fermento . Os chefes dos sacerdotes e os mestres da Lei procuravam um jeito de prender Jesus em segredo e matá-lo.
2 Ye di wa, “Déré xiyatame. Hénoo hura sa nukwa déré yamba hurukéme. Némbuli séfélak du takwa wun hénoo sanjoka ané getéfaré di ya. Némbuli nani Jisasré hurumbet di nani wali waritandi. Di yindat nani déré hura xiyatame.” Di wungi wa.
2 Eles diziam: — Não vamos fazer isso durante a festa, para não haver uma revolta no meio do povo.
3 Jisas dé Betaniré yi. Ye xaakwa dé hanja walisufu hurundén duna gembu dé re, wun duna xi Saimon. Reta dé di wali hénoo sata rendéka lé takwa hési motuna andémbu hulingu téndéka lé hura ya. Wun hulingu yikafre yama xaakwa hulingu dé. Du wun hulingu héranjoka séfélak yéwa hwetandé. Wule takwa yae lé Jisas rendénmbu te lé andé hutukwe lé déka anéngambambu wun hulingu bleké.
3 Jesus estava no povoado de Betânia, sentado à mesa na casa de Simão, o Leproso. Então uma mulher chegou com um frasco feito de alabastro , cheio de perfume de nardo puro, muito caro. Ela quebrou o gargalo do frasco e derramou o perfume na cabeça de Jesus.
4 Blekéléka di du nawulak xe di di hafu bula di léré rékambambu wa. Rékambambu we di wa, “Métaka lé wun hulingu baka bleké?
4 Alguns que estavam ali ficaram zangados e disseram uns aos outros: — Que desperdício!
5 Wun hulingu wu yikafre hulingu dé. Lé wun hulingu hwetaka séfélak yéwa hérae jambangwe du takwaka hwelét wu yikafre dé.” Wungi wataka di léré haraki hundi wa.
5 Esse perfume poderia ter sido vendido por mais de trezentas moedas de prata , que poderiam ser dadas aos pobres. Eles criticavam a mulher com dureza,
6 Jisas deka hundika hélék ye dé diré wa, “Métaka guni wule takwaré haraki hundi we? Wungi wakénguni. Wu yikafre lé huru wunika.
6 mas Jesus disse:
7 Jambangwe du takwa di guni wali reséketandi. Di wungi rendat guni dika mawuli ye guni diré yikafre hurutanguni. Wuni guni wali yamba resékekéwuni.
7 Pois os pobres estarão sempre com vocês, e, em qualquer ocasião que vocês quiserem, poderão ajudá-los. Mas eu não estarei sempre com vocês.
8 Wule takwa lé wuniré jémba lé huru. Wuni hiyawut wekwambu rémétendakaka saréka lé némbuli wun hulingu wuna séfimbu bleké.” Dé wungi wa. Judana sémbut angi dé, du hiyandét yama xaakwa hulingu déka séfimbu blekétandi.
8 Ela fez tudo o que pôde, pois antes da minha morte veio perfumar o meu corpo para o meu sepultamento.
9 Wataka dé diré angi wa, “Hukémbu di wuna hundi atéfék héfana du takwaré we, ale takwa hurulén jooka akwi safétandi. Saféta di léka sarékétandi. Mwi hundi wuni guniré we.” Dé wungi wa diré.
9 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: em qualquer lugar do mundo onde o
10 Wun nukwa dé Jisasna du nak, déka xi Judas Iskariot, dé prisna néma duka yi. Ye dé Jisasré dika hwenjoka dé hundi bulé.
10 Judas Iscariotes, que era um dos doze discípulos, foi falar com os chefes dos sacerdotes para combinar como entregaria Jesus a eles.
11 Buléndéka di déka hundi xéka di mawuli sawuli ya. Ye di déka yéwa nawulak hwenjoka di hundi bulé sékéréké. Hundi bulé sékérékéndaka dé Jisasré mama duré hwe yambuka dé hwaké.
11 Quando ouviram o que ele disse, eles ficaram muito contentes e prometeram dar dinheiro a ele. Assim Judas começou a procurar uma oportunidade para entregar Jesus.
12 Yis yike bret sa nukwa dé xaku. Tale wun nukwa sipsip bali nyanré di xiya, wun nukwaka di angi wa Pasova God israelka sarékéndén yikafre nukwa dé. Wun nukwa Jisasna du déka yae di wa, “Méni yin hafwaka méni mawuli ye Pasovana hénoo sanjoka?”
12 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento , em que os judeus matavam carneirinhos para comemorarem a Páscoa , os discípulos perguntaram a Jesus: — Onde é que o senhor quer que a gente prepare o jantar da Páscoa para o senhor?
13 Wungi wakwexékéndaka dé du yétékré wa, “Béni ye Jerusalemré wulaaye hulingu yate yaakwa du nakré xétambéni. Xe béni déka hukémbu yitambéni.
13 Então Jesus enviou dois discípulos com a seguinte ordem:
14 Ye wulayindéka geré sa béni wulayi. Wulaaye wun gena yafaré angi béni wa, ‘Godna hundika naniré wakwekwa du dé ménika angi dé wa: Wuni wuna du wali Pasovana hénoo satembeka ge yimbu dé té? Wungi dé wa.’
14 e digam ao dono da casa em que ele entrar que o Mestre manda perguntar: “Onde fica a sala em que eu e os meus discípulos vamos comer o jantar da Páscoa?”
15 Wungi wambét dé anwarmbu tékwa néma ge nak wakwetandé. Wun gembu hénoo sa jambé, re jambé akwi dé té. Béni wun gembu hénoo nanika humbwinjoka yitambéni.”
15 Então ele mostrará a vocês no andar de cima uma sala grande, mobiliada e arrumada para o jantar. Preparem ali tudo para nós.
16 Wungi wandéka bér ye Jerusalemré wulaaye Jisas wandén maki bér xé. Xétaka bér Pasovana hénoo humbwi.
16 Os dois discípulos foram até a cidade e encontraram tudo como Jesus tinha dito. Então prepararam o jantar da Páscoa.
17 Nukwa nandindéka dé Jisas déka du tamba atéfék man yéték wali wungi di ya.
17 Quando anoiteceu, Jesus chegou com os doze discípulos.
18 Yae reta di hénoo sa. Sata reta dé diré wa, “Nani wali reta sakwa du nak wuniré mama duka hwetandé. Mwi hundi wuni guniré we.”
18 Enquanto estavam à mesa, no meio do jantar, ele disse:
19 Wungi wandéka di haraki mawuli xéka di nak nak déré wakwexéké, “Wu wunika méni wa, o héndéka méni we?”
19 Eles ficaram tristes e, um por um, começaram a perguntar: — O senhor não está achando que sou eu, está?
20 Wungi wakwexékéndaka dé wa, “Wuna du nak. Wuni wali andémbu també bret hura sakwa du wuniré mama duka hwetandé.
20 Jesus respondeu:
21 Duna Nyan hiyawata wuni ya. Godna nyingambu hiyatewukaka di hanja hundi hayi. Saréfa wuni nae wumba duka, Duna Nyanré mama duka hwetekwa duka. Wun duré déka ayiwa hérahafi yalét wu yikafre dé.” Jisas dé wungi wa.
21 Pois o
22 Di hénoo sata rendaka dé Jisas bret hérae dé Godka diména nataka dé bret fukae dé déka duka hwe dé wa, “Guni hura satanguni. Ané wuna séfi dé.”
22 Enquanto estavam comendo, Jesus pegou o pão e deu graças a Deus. Depois partiu o pão e o deu aos discípulos, dizendo:
23 Wungi wataka dé wain hanyandé wali hulingu hérae dé Godka diména nataka dé dika hwendéka di sa.
23 Em seguida, pegou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois passou o cálice aos discípulos, e todos beberam do vinho.
24 Sandaka dé diré wa, “Ané wuna nyéki dé. Di wuniré xiyandat wuna nyéki yindét guni xe xékétanguni, God du takwaré yikafre hurunjoka wandén hundi mwi hundi dé ya. Wuni hiyae séfélak du takwaré yikafre hurunjoka wuni ya.
24 Então Jesus disse:
25 Mwi hundi wuni guniré we. Ané yalefu nukwambu guni wali sataka wuni wain hulingu wambula yamba sakéwuni. Hukémbu wuna yafa God du takwaka néma du rendét nani déka getéfambu dé wali re wuni guni wali huli wain hulingu satawuni.”
25 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: nunca mais beberei deste vinho até o dia em que beber com vocês um vinho novo no
26 Wungi wandéka di Godna nyingambu rekwa gwar wataka raama gwande di Oliv némburé wari.
26 Então eles cantaram canções de louvor e foram para o monte das Oliveiras.
27 Jisas dé déka duré wa, “Wuni xéké. Guni atéfék wunika hu hwe yaange yitanguni. Yaange yitengukaka Godna hundi déka nyingambu angi dé wa: Wuni sipsip balika hatikwa duré xiyawut di sipsip bali yaange yitandi.
27 E Jesus disse aos discípulos:
28 Wun hundi wandén maki yaange yitanguni. Yingut wuni hiyatawuni. Hiyae hukémbu wambula raama wuni Galiliré tale yitawuni. Yiwut guni hukémbu yatanguni.”
28 Mas, depois que eu for ressuscitado, irei adiante de vocês para a Galileia.
29 Wungi wandéka dé Pita déré wa, “Wuni ménika hu yamba hwekéwuni. Wuni yaange yamba yikéwuni. Di ménika hu hwe yaange yindat wuni wungi yamba yikéwuni.”
29 Então Pedro disse a Jesus: — Eu nunca abandonarei o senhor, mesmo que todos o abandonem!
30 Wungi wandéka dé wa, “Mwi hundi wuni ménika we. Némbuli gan yambu hufuk wataméni, ‘Wuni Jisaska yike wuni ye.’ Wungi tale wamét séra yambu yéték watandé.”
30 Mas Jesus lhe disse:
31 Wungi wandéka dé wa, “Yinga! Wungi yamba wakéwuni. Wuni méni wali hiyatawuni wuni yamba rookéwuni. Wungi yamba wakéwuni.” Wungi wandéka di Jisasna du atéfék wungi male di wa.
31 Mas Pedro repetia com insistência: — Eu nunca vou dizer que não o conheço, mesmo que eu tenha de morrer com o senhor! E todos os outros discípulos disseram a mesma coisa.
32 Wun hundi wataka di Jisas wali nak yawiré wulayi. Wun yawina xi Getsemani. Wulaaye dé déka duré wa, “Guni ambu re. Wuni God wali hundi bulénjoka yitawuni.”
32 Jesus e os discípulos foram a um lugar chamado Getsêmani. E Jesus lhes disse:
33 Wungi wataka dé Pita, Jems, Jonré hérae hura di yi. Yindaka dé déka mawuli xak yandéka dé saré waréké.
33 Então Jesus foi, levando consigo Pedro, Tiago e João. Aí ele começou a sentir uma grande tristeza e aflição
34 Xak yandéka dé diré wa, “Wuna biya mawuli xak yandéka hiyawata wuni huru. Guni ambu re. Guni xéndi hwakénguni.”
34 e disse a eles:
35 — ausente —
35 Ele foi um pouco mais adiante, ajoelhou-se, encostou o rosto no chão e pediu a Deus que, se possível, afastasse dele aquela hora de sofrimento.
36 — ausente —
36 Ele orava assim:
37 Wun hundi wataka dé déka duka wambula ye dé xé di xéndi hwandaka. Xéta dé diré sérkena dé Pitaré wa, “Saimon, xéndi méni hwae, o yingi maki dé? Méni yalefu nukwa wuni wali reta hatitaméni, yingafwe?
37 Depois voltou e encontrou os três discípulos dormindo. Então disse a Pedro:
38 Guni xékélaki na. Godka wangut guniré hurukwexé nukwa yamba xakukéndé. Guna hamwinya mawuli dé ye, guna séfimbu xak dé ye.”
38 Vigiem e orem para que não sejam tentados. É fácil querer resistir à tentação; o difícil mesmo é conseguir.
39 Wungi wataka dé wambula ye dé tale Godka wandéngala hundi male dé wambula wa.
39 Jesus foi outra vez e orou, dizendo as mesmas palavras.
40 Wataka dé déka duka wambula yae dé xé di wambula xéndi hwandaka. Deka dama némafwi xéndi yandéka di xéndi hwa. Hwae waréngéna di déré wambula xe di xékéhambandi. Méta hundi déré watandi? Xékéhafi ye di nakélak re.
40 Em seguida, voltou ao lugar onde os discípulos estavam e os encontrou de novo dormindo. Eles estavam com muito sono e não conseguiam ficar com os olhos abertos. E não sabiam o que responder a Jesus.
41 Dé wambula ye Godka wataka dé déka duka wambula yae diré sérkena dé wa, “Yingi makika guni xéndi hwae? Yak. Mé xé. Duna Nyanré haraki saraki sémbut hurukwa duka hwendén nukwa andé yae.
41 Quando voltou pela terceira vez, Jesus perguntou:
42 Sé raméngut yikwa. Mé xé. Wuniré mama duré hwete yakwa du bu yae dé té.”
42 Levantem-se, e vamos embora. Vejam! Aí vem chegando o homem que está me traindo!
43 Jisas wata téndéka dé tamba atéfék ye man yéték jémba yandén du nak Judas bari dé ya. Séfélak du di warendaka yar akwi bangi akwi hura di dé wali ya. Prisna néma du, getéfana néma du, xékélelakikwa du akwi talembu wungi wandaka di ya.
43 Jesus ainda estava falando, quando chegou Judas, um dos doze discípulos. Vinha com ele uma multidão armada com espadas e porretes, que tinha sido mandada pelos chefes dos sacerdotes, pelos mestres da Lei e pelos líderes judeus.
44 Talembu Jisasré mama duka hwetekwa du Judas dé Jisasré hurute yakwa duré dé wa, “Wuni du nakré tamaruwut, wumba du wu Jisas dé. Guni déré hura jémba hate hura yitanguni.”
44 O traidor tinha combinado com eles um sinal. Ele tinha dito: “Prendam e levem bem seguro o homem que eu beijar, pois é ele.”
45 Judas Jisaska bari yae dé wa, “Néma du.” Wungi wataka dé déré hura tamaru.
45 Logo que chegou perto de Jesus, Judas disse: — Mestre! E o beijou.
46 Rundéka di dé wali yandé du di Jisaska yae di déré huru.
46 Então eles pegaram Jesus e o prenderam.
47 Hurundaka dé wumbu téndén du nak warendaka yar hafute dé prisna néma duka jémba yakwa duna waan xatékéndéka dé xakri.
47 Mas um dos que estavam ali tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou uma orelha dele.
48 Yandéka dé Jisas diré wa, “Guni wuniré hurunjoka yae métaka guni warendaka yar akwi bangi akwi hura ya? Guni sélé héraakwa duré xiyanjoka guni wun joo hura ya, o yingi maki dé?
48 Então Jesus disse para aquela gente:
49 Séfélak nukwa wuni tempelmbu reta wuni du takwaré Godna hundika wakwe. Wumbu rewuka guni wuniré huruhambanguni. Wuniré yangun jooka hanja du nawulak Godna nyingambu di hayi. Hanjambu hayindan hundi némbuli mwi hundi dé xaku.”
49 Eu estava com vocês todos os dias, ensinando no pátio do Templo, e vocês não me prenderam. Mas isso está acontecendo para se cumprir o que as
50 Wungi wandéka déka du atéfék déré yatakataka di yaange yi.
50 Então todos os discípulos abandonaram Jesus e fugiram.
51 Déka du yaange yindaka di Jisasré hura yi. Hura yindaka natafa wama nukwa wur male nakindé du nak dé Jisasna hukémbu yi. Dé wayikana du dé. Yindéka di déré hurunjoka ye di déka nukwa wurmbu huru.
51 Um jovem, enrolado num lençol, seguia Jesus. Alguns tentaram prendê-lo,
52 Hurundaka dé nukwa wur lafitaka dé séfi male yaange yi.
52 mas ele largou o lençol e fugiu nu.
53 Jisasré hurundé du di déré hura yi, prisna néma duka. Prisna atéfék néma du, getéfana néma du, xékélelakikwa du akwi di prisna néma du déka gembu hérangwanda di re.
53 Em seguida, levaram Jesus até a casa do Grande Sacerdote , onde estavam reunidos os chefes dos sacerdotes, alguns líderes dos judeus e alguns mestres da Lei.
54 Pita afaké maki Jisasna hukémbu ye dé néma duna geka séndé gisangwandéndan hafwaré wulayi. Wulaaye dé gélindu wali hafwambu re. Yifa yandéka dé di wali yambu re.
54 Pedro seguiu Jesus de longe e entrou no pátio da casa do Grande Sacerdote. Ele sentou-se perto do fogo, com os guardas, para se esquentar.
55 Prisna néma du, israelna nawulak néma du akwi di Jisasré xiyandat hiyandéte di mawuli ya. Wunde du di wa, nawulak duka yae wandate Jisas hurundén sémbutka. Wungi wandaka du nak wungi wahambandé.
55 Os chefes dos sacerdotes e todo o Conselho Superior estavam procurando encontrar alguma acusação contra Jesus a fim de o condenarem à morte. Mas não conseguiram nenhuma.
56 Séfélak yénataka du yae di Jisas hurundén jooka safé. Saféta di natafa hundi wahambandi.
56 Muitos diziam mentiras contra ele, mas as suas histórias não combinavam umas com as outras.
57 — ausente —
57 Alguns se levantaram e acusaram Jesus com mentiras. Eles diziam:
58 — ausente —
58 — Nós ouvimos quando ele disse: “Vou destruir este Templo que foi construído por seres humanos e, em três dias, levantarei outro que não será construído por seres humanos.”
59 Wungi we di nak maki hundi nak maki hundi di wa. Natafa hundi wahambandi.
59 Mesmo assim as suas histórias não combinavam umas com as outras.
60 Wun hundi wandaka dé prisna néma du raama te dé Jisasré wa, “Métaka we méni deka hundi hasa wahafi méni? Deka hundi yingi maki dé?”
60 Aí o Grande Sacerdote se levantou no meio de todos e perguntou a Jesus: — Você não vai se defender dessa acusação?
61 Wungi wandéka dé hundi nawulak buléhambandé. Buléhafi yandéka dé prisna néma du déré wa, “Méni God wasékendén du Krais méni? Méni Néma Du Godna nyan méni wana, o yingafwe?”
61 Mas Jesus ficou calado e não respondeu nada. Então o Grande Sacerdote tornou a perguntar: — Você é o
62 Wungi wandéka dé wa, “Xéxé. Hukémbu guni xétanguni, Duna Nyan néma du re némafwi hambuk hérae Godna yika tambambu re buwi wali nyirmbu gayatewuka.”
62 Jesus respondeu:
63 Wungi wandéka dé prisna néma du waréngéné nae dé hafu déka nukwa wur haléngataka dé wa, “Wu haraki saraki hundi dé. Nawulak duka yamba wakéme, hurundén haraki saraki jooka.
63 Aí o Grande Sacerdote rasgou as suas próprias roupas e disse: — Não precisamos mais de testemunhas!
64 Dé Godka haraki hundi wandéka guni déka hundi bu xékéngu. Yingi guni we déka?” Wungi wandéka di wa, “Dé haraki saraki sémbut dé huru. Dé métaka hiyandé.”
64 Vocês ouviram esta blasfêmia contra Deus! Então, o que resolvem? Todos estavam contra Jesus e aí o condenaram à morte.
65 Wun hundi wataka di nawulak Jisasna séfimbu simbar séxa. Séxataka di déka damambu nukwa wur nak gi. Gitaka di déré xiya. Xiyaata déré haraki hundi wata di wa, “Méni Godna profet méni atéfék jooka méni xéké. Xéka, naniré mé wa. Héndé méniré xiyae?” Wungi wandaka di gélindu déré hura di déré xiya.
65 Então alguns começaram a cuspir nele. Cobriam o rosto dele, davam bofetadas nele e perguntavam: — Quem foi que bateu em você? Adivinhe! E também os guardas o pegaram e lhe deram bofetadas.
66 Pita andélambu dé re. Geka séndé gindan hafwambu dé re. Rendéka lé prisna néma du déka jémba yakwa takwa hési ya.
66 Pedro ainda estava lá embaixo no pátio, quando apareceu uma das empregadas do Grande Sacerdote .
67 Yae lé xé Pita yambu rendéka. Xe lé déré wa, “Méni akwi Nasaretmbu yandé du Jisas wali méni té.”
67 Ela viu Pedro se esquentando perto do fogo, olhou bem para ele e disse: — Você também estava com Jesus de Nazaré.
68 Wungi waléka dé wa, “Yingafwe. Wuni wanyén mo hundika yike wuni ye.” Wungi wataka gwande dé tambumbu re. Rendéka dé séra wa.
68 Mas ele negou, dizendo: — Eu não o conheço. Não sei do que é que você está falando. E saiu para o corredor. Naquele momento, o galo cantou.
69 Wandéka wule takwa déré wambula xe lé lé wali téndé du takwaré wa, “Ané du akwi wu déka jémba hurundé du dé.”
69 Quando a empregada viu Pedro ali, começou a dizer aos que estavam perto: — Este homem é um deles.
70 Wungi waléka dé wambula wa, “Yingafwe.” Wungi wandéka nawula re di wumbu téndé du di wambula wa, “Di Galilimbu di ya. Méni akwi Galilina du méni. Méni Jisasna du nak méni. Wu mwi hundi dé.”
70 Mas ele negou outra vez. Pouco depois, as pessoas que estavam ali disseram de novo a Pedro: — Não há dúvida de que você é um deles, pois você também é da Galileia.
71 Wungi wandaka dé Pita diré hambukmbu dé wa, “Yingafwe. Wanguka duka yike wuni ye. Mwi hundimbu wuni we. Mwi hundi wahafi yawut God wuniré xiyatandé.”
71 Aí Pedro disse: — Juro que não conheço esse homem de quem vocês estão falando! Que Deus me castigue se não estou dizendo a verdade!
72 Wungi wandéka dé séra wambula wa. Wandéka dé Jisas déré wandén hundika dé saréké. Nalika Jisas dé wa, “Wuni xékélaki. Séra yambu yéték wandét méni yambu hufuk wataméni, ‘Wuni déka yike wuni ye.’ Wungi wamét séra wambula watandé. Wungi wuni xékélaki.” Wun hundika saréka dé Pita némafwimbu saréfa naata dé géra, dé Jisaska hu hwendénka.
72 Naquele instante o galo cantou pela segunda vez, e Pedro lembrou que Jesus lhe tinha dito: “Antes que o galo cante duas vezes, você dirá três vezes que não me conhece.” Então Pedro caiu em si e começou a chorar.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.