Lucas 7
Godna Hundi (WOS) vs NTLH
1 Jisas du takwaré wun hundi wataka dé Kaperneamré yi.
1 Quando Jesus acabou de dizer essas coisas ao povo, foi para a cidade de Cafarnaum.
2 Wun getéfambu dé Romna xi warekwa duna néma du nak dé re. Dé déka jémba yakwa du nakéka dé némafwimbu mawuli ya. Yandéka dé déka jémba yakwa du bar hiyae dé hiyanjoka huru.
2 Havia ali um oficial romano que tinha um empregado a quem estimava muito. O empregado estava gravemente doente, quase morto.
3 Hurundéka wun néma du dé xéké, Jisas wun getéfambu rendéka. Xékétaka dé Judana néma du nawulakré wandéka di Jisaska ya, dé di wali ye déka jémba yakwa duré huréhalékéndéte.
3 Quando o oficial ouviu falar de Jesus, enviou alguns líderes judeus para pedirem a ele que viesse curar o seu empregado.
4 Yae di déré wa, “Wun du dé yikafre du dé, méni déré yikafre huruméte.
4 Eles foram falar com Jesus e lhe pediram com insistência: — Esse homem merece, de fato, a sua ajuda,
5 Dé nani Judaka dé némafwimbu mawuli ye. Dé Godna hundi buléndaka ge dé to, nanika.”
5 pois estima muito o nosso povo e até construiu uma sinagoga para nós.
6 Wungi wandaka dé Jisas deka hundi xékétaka dé di wali yi. Ye gembu xakunjoka yandéka xi warekwa duna néma du déka nyayika nawulakré wandéka di yae Jisasré déka hundi angi wa, “Néma Du, wuni baka du wuni re. Méni néma du méni re. Wungi reta méni wuna geré yamba xalekéméni.
6 Então Jesus foi com eles. Porém, quando já estava perto da casa, o oficial romano mandou alguns amigos dizerem a Jesus: — Senhor, não se incomode, pois eu não mereço que entre na minha casa.
7 Wungi rewuka sarékéta wuni ménika yahambawuni. Méni baka wamét wuna du wambula yikafre yatandé.
7 E acho também que não mereço a honra de falar pessoalmente com o senhor. Dê somente uma ordem, e o meu empregado ficará bom.
8 Wuni akwi nak duna ekombu reta, nawulak xi warekwa duka néma du re. Wuni du nakré ‘Sa yi’ wawuka dé yi. Nak duré ‘Mé ya’ wawuka dé yae. Wuna jémba yakwa duré ‘Ané jémba mé ya’ wawuka dé wun jémba ya.”
8 Eu também estou debaixo da autoridade de oficiais superiores e tenho soldados que obedecem às minhas ordens. Digo para um: “Vá lá”, e ele vai. Digo para outro: “Venha cá”, e ele vem. E digo também para o meu empregado: “Faça isto”, e ele faz.
9 Jisas wun hundi xékétaka dé wun duka némafwimbu waréngéné. Waréngéna waleka déka hukémbu yandé séfélak du takwaré dé wa, “Guniré wuni we. Wun du wunika jémba male sarékéndékangala wuni nawulak hafwambu xéhambawuni. Israelmbu akwi xéhambawuni.”
9 Jesus ficou muito admirado quando ouviu isso. Então virou-se e disse para a multidão que o seguia:
10 Wunde hundi hura yindé du di geré wambula ye wulaaye di xé, néma duna jémba yakwa du wambula yikafre ye rendéka.
10 Aí os amigos do oficial voltaram para a casa dele e encontraram o empregado curado.
11 Hukémbu dé Jisas nak getéfaré yi. Wun getéfana xi Nain dé. Séfélak du takwa akwi, déka du akwi, di dé wali yi.
11 Pouco tempo depois Jesus foi para uma cidade chamada Naim. Os seus discípulos e uma grande multidão foram com ele.
12 Ye wun getéfana wulayi gwande yambumbu xakunjoka yandaka di hiyandé bweku du nakré yata xale. Déka ayiwa déré male lé héra. Nak nyan akwi yingafwe. Wule takwana du hanjambu dé hiya. Wun getéfambu rendé séfélak du takwa di wule takwa wali yi.
12 Quando ele estava chegando perto do portão da cidade, ia saindo um enterro. O defunto era filho único de uma viúva, e muita gente da cidade ia com ela.
13 Yindaka Néma Du xéta dé wule takwaka saréfa naata dé léré wa, “Gérakényéni.”
13 Quando o Senhor a viu, ficou com muita pena dela e disse:
14 Wungi wataka ye dé hiyandé duna jambémbu hura té. Téndéka di jambé yatandé du té. Téndaka dé wa, “Wayikana du, méniré wuni we. Méni sé ramé.”
14 Então ele chegou mais perto e tocou no caixão. E os que o estavam carregando pararam. Então Jesus disse:
15 Wungi wandéka dé hiyandé du raama reta dé hundi bulé. Buléndéka Jisas dé déré déka ayiwaka hwe.
15 O moço sentou-se no caixão e começou a falar, e Jesus o entregou à mãe.
16 Hwendéka di atéfék du takwa waréngéna némafwimbu roota di Godna ximbu haréké. Harékéta di wa, “Némafwi profet nak dé nana nyéndékmbu dé xaku.” Wungi wata di wa, “Némbuli God déka du takwaré yikafre hurunjoka dé ya.”
16 Todos ficaram com muito medo e louvavam a Deus, dizendo: — Que grande
17 Wungi di Jisas hurundén jooka wa saafa yi. Wa saafa yindaka dé deka hundi dé atéfék Judiana hafwambu, walémbambu rekwa hafwambu akwi dé yi.
17 Essas notícias a respeito de Jesus se espalharam por todo o país e pelas regiões vizinhas.
18 Guré husandakwa du Jon séndé gembu hwandéka déka du yae di déré Jisas hurundén atéfék jonduka wa. Wandaka dé Jon wandéka déka du yéték yambéka dé bérré wa,
18 Os discípulos de João Batista contaram tudo isso a ele. Aí João chamou dois deles
19 “Béni Jisaska ye béni déré angi wakwexékétambéni, ‘Méni hukémbu yatekwa du méni wana yingafwe wana? Nani nak duka haxétame wana?’ Wungi déré watambéni.”
19 e os enviou ao Senhor Jesus para perguntarem: “O senhor é aquele que ia chegar ou devemos esperar outro?”
20 Wungi wandéka ye bér Jisas rendénmbu xaakwa bér wa, “Guré husandakwa du Jon aniré wandéka ani ménika ya. Ané hundi méniré wakwexékénjoka ani ya. Méni hukémbu yatekwa du méni wana yingafwe wana? Nani nak duka haxétame wana?”
20 Então eles foram até o lugar onde Jesus estava e disseram: — João Batista nos mandou perguntar o seguinte: o senhor é aquele que ia chegar ou devemos esperar outro?
21 Wun nukwa dé Jisas bar hiyaakwa séfélak du takwa akwi, séfimali haraki yandé séfélak du takwaré akwi haraki hamwinya hura téndé séfélak du takwaré akwi dé huréhaléké. Huréhaléka dé dama hiyandé du takwaré wandéka di wambula jémba xé.
21 Naquele momento Jesus curou muitas pessoas das suas doenças e dos seus sofrimentos, expulsou espíritos maus e também curou muitos cegos.
22 Jisas wungi hura dé Jonéna du yétékré wa, “Béni wambula ye béni xéta xékéngun jonduka Jonré watambéni. Dama hiyandé du takwa wambula xéndaka di man haraki yandé du takwa yikafre ye di yitaka yataka. Walisufu hurundé du takwa yikafre yandaka di waan héténdé du takwa di hundi xéké. Wuni wawuka hiyandé du takwa di wambula raama re. Jambangwe du takwaré wuni Godna hundi wa.
22 Depois respondeu aos discípulos de João:
23 Wunika yéték mawuli sarékéhafi yakwa du takwa di yikafre mawuli yata jémba retandi.” Wungi dé Jonéna duré wa.
23 E felizes são as pessoas que não duvidam de mim!
24 Jisas wungi wandéka Jonéna du yéték yimbéka dé Jisas wumbu rendé séfélak du takwaré Jonka angi wa, “Guni métakina jooré xénjoka guni du rehafi hafwaré yi? Guni mur yata funyi hwaakwa suwaré xénjoka guni yi wana?
24 Quando os discípulos de João foram embora, Jesus começou a dizer ao povo o seguinte a respeito de João:
25 Guni méta jooré xénjoka guni wungi gwande? Yikafre nukwa wur sandakwa duré xénjoka guni yi? Wu yingafwe. Yikafre nukwa wur sandata yikafre jondu hura tékwa du di néma duna yikafre gembu di re.
25 O que foram ver? Um homem bem-vestido? Ora, os que se vestem bem e vivem no luxo moram nos palácios!
26 Guni méta jooré xénjoka guni wungi gwande? Profet nakré wana? Xéxé, Jon profet nak dé. Guniré wuni we. Dé profet male yingafwe.
26 Então me digam: o que foram ver? Um
27 Jonka ané hundi Godna nyingambu dé re:
27 Porque João é aquele a respeito de quem as
28 Guniré wuni we. Jon atéfék ané héfambu rekwa duré dé sarékéngwandé. Sarékéngwandéndéka dé God néma du rendéka getéfambu yikama nyangwal maki rekwa du takwa di Jonré sarékéngwandé.”
28 — Eu digo a vocês que de todos os homens que já nasceram João é o maior. Porém quem é o menor no
29 Wun hundi wandéka di wumbu tékwa atéfék du takwa akwi Romka yéwa héraakwa du akwi di wun hundika yikafre mawuli ya. Hanja wunde du takwa di Jonéna hundi xékéndaka Jon diré guré husanda. Husandandénka di Jisasna hundi xékétaka yikafre mawuli yata di wa, “Godna sémbut yikafre dé.”
29 Os cobradores de impostos e todo o povo ouviram isso. Eles eram aqueles que haviam obedecido às ordens justas de Deus e tinham sido batizados por João.
30 Wungi wandaka di Farisina du akwi, xékélelakikwa du akwi di God mawuli yandéka makimbu hurunjoka hélék di ya. Hanja akwi di Jonéna hundika hu hwendaka Jon diré guré husandahambandé.
30 Mas os fariseus e os mestres da Lei não quiseram ser batizados por João e assim rejeitaram o plano de Deus para eles.
31 Wun hundi wataka dé Jisas diré angi wa, “Némbuli rekwa du takwaka yingi maki watawuni? Di héndéngala di?
31 E Jesus terminou, dizendo:
32 Di amembu reta nak nakéka wakwa nyangwal maki di. Wunde nyangwal di nak nakéka angi wata re, ‘Nani hama yombeka guni hétihiyahambanguni. Nani saréfa gwar wambeka guni gérahambanguni.’
32 Elas são como crianças sentadas na praça. Um grupo grita para o outro:
33 Wunde nyangwal wandaka maki, guré husandakwa du Jon yae dé bret akwi wain hulingu akwi sahafi yandéka guni déka angi wa, ‘Haraki hamwinya déka mawulimbu dé té.’
33 João Batista jejua e não bebe vinho, e vocês dizem: “Ele está dominado por um demônio.”
34 Wungi wanguka Duna Nyan yae dé hénoo akwi wain hulingu akwi sandéka guni déka angi wa, ‘Mé xé. Wun du dé séfélak hénoo séfélak wain hulingu satéfwa du dé. Dé Romka yéwa héraakwa haraki du wali reta, haraki saraki sémbut hurukwa du takwa wali reta dé deka nyayika dé re.’
34 O
35 Wu yak. Jémba sarékéta jémba xékélakikwa du takwa God hurundén sémbutka yawundu natandi.” Wungi dé Jisas wa.
35 Mas aqueles que aceitam a sabedoria de Deus mostram que ela é verdadeira.
36 Farisina du nak déka xi Saimon Jisasré dé wa, dé yae dé wali hénoo sandéte. Wandéka yae wun duna geré wulaaye jambémbu hwaata dé hénoo sa.
36 Um fariseu convidou Jesus para jantar. Jesus foi até a casa dele e sentou-se para comer.
37 Dé wun Farisina gembu sata hwandéka lé haraki saraki sémbut hurukwa takwa hési lé wun getéfambu reta lé xéké. Xékétaka lé motumbu tandan yikama andé hura ya. Wun andémbu yikafre yama xaakwa hulingu dé té.
37 Naquela cidade morava uma mulher de má fama. Ela soube que Jesus estava jantando na casa do fariseu. Então pegou um frasco feito de alabastro , cheio de perfume,
38 Hura yae lé Jisasna hungali sakumbu téta déka man mombu téta géraata lé léka ménengu déka manmbu bleké. Blekétaka lé léka anéngambambu tékwa séményi némbémbu lé déka man létéké. Létékétaka séfélak yambu lé déka manré tamaruta lé yikafre yama xaakwa hulingu lé déka manmbu bleké.
38 e ficou aos pés de Jesus, por trás. Ela chorava e as suas lágrimas molhavam os pés dele. Então ela os enxugou com os seus próprios cabelos. Ela beijava os pés de Jesus e derramava o perfume neles.
39 Blekéléka Jisas yandéte wandé Farisina du xéta dé déka mawulimbu angi wa, “Wun du profet reta dé déré hurukwa takwaka hurulén sémbutka akwi xékélakitandé. Wu, lé haraki saraki sémbut hurukwa takwa lé.”
39 Quando o fariseu viu isso, pensou assim: “Se este homem fosse, de fato, um profeta , saberia quem é esta mulher que está tocando nele e a vida de pecado que ela leva.”
40 Wungi sarékéndéka Jisas dé déré wa, “Saimon, wuni méniré nak hundi wanjoka wuni mawuli ye.” Wungi wandéka dé wa, “Wakwekwa du, méni mé wa.”
40 Jesus então disse ao fariseu: — Fale, Mestre! — respondeu Simão.
41 Wungi wandéka dé wa, “Du yéték bér nak dumbu yéwa baka héra. Nak du dé séfélak (500) nukwana yéwa héra. Nak du dé nawulak (50) nukwana yéwa male dé héra. Hérambéka hukémbu dé haxé, wun yéwa hasa hwembéte.
41 Jesus disse:
42 Wumbére du yéték bér déka yéwa hasa hwenjoka bér hurufatiké. Hurufatikémbéka dé bérré baka yikafre huruta dé wa, ‘Reséndé. Wun yéwaka wambula yamba sarékékéwuni.’ Wungi wandénka yingi méni saréké? Wumbére du yéték héndé yéwa hwendé duka némafwimbu mawuli yatandé?”
42 mas nenhum dos dois podia pagar ao homem que havia emprestado. Então ele perdoou a dívida de cada um. Qual deles vai estimá-lo mais?
43 Wungi wandéka dé Saimon wa, “Séfélak yéwa hérandé du. Wungi wuni saréké.” Wungi wandéka dé wa, “Wu mwi hundi méni wa.”
43 — Eu acho que é aquele que foi mais perdoado! — respondeu Simão.
44 Wun hundi wataka Jisas wule takwaka waleka dé Saimonré wa, “Ale takwaré méni xé? Wuni ména geré gwandewuka méni hulingu nawulak wunika hwehambaméni, wuna man yakwanyiwute. Ale takwa lé léka ménengumbu wuna man yakwanyita lé léka némbémbu lé létéké.
44 Então virou-se para a mulher e disse a Simão:
45 Méni wuniré tamaruhambaméni. Wuni ambu xale rewuka wule takwa yae lé wuna manré wambula wambula tamaruta re.
45 Você não me beijou quando cheguei; ela, porém, não para de beijar os meus pés desde que entrei.
46 Méni wuna anéngambambu wel hulingu blekéhambaméni. Lé yikafre yama xaakwa hulingu wuna manmbu lé bleké.
46 Você não pôs azeite perfumado na minha cabeça , porém ela derramou perfume nos meus pés.
47 Wungi maki wuni méniré we. Hurulén séfélak haraki saraki sémbut wundé hérekiwu. Hérekiwunka lé wunika némafwimbu mawuli ya. Déka yalefu haraki saraki sémbut hérekiwun du dé wunika yalefumbu mawuli dé ye.”
47 Eu afirmo a você, então, que o grande amor que ela mostrou prova que os seus muitos pecados já foram perdoados. Mas onde pouco é perdoado, pouco amor é mostrado.
48 Wungi wataka dé wule takwaré wa, “Hurunyén haraki saraki sémbut bu yakwanyiwu.”
48 Então Jesus disse à mulher:
49 Wungi wandéka di dé wali hénoo sata rendé du di hafu buléta di wa, “Yingi maki dé? Dé haraki saraki sémbut hali hérekindé wana?”
49 Os que estavam sentados à mesa começaram a perguntar: — Que homem é esse que até perdoa pecados?
50 Wungi wandaka dé Jisas wun hundi hasa wahafi yata dé wule takwaré wa, “Nyéni wunika jémba sarékényékaka wuni nyéniré yikafre huruta nyéna haraki saraki sémbut héreki. Nyéni sa ye nyéna mawuli nakélak mé téndé.” Wungi dé léré wa.
50 Mas Jesus disse à mulher:
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 7, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.