Lucas 4

Godna Hundi (WOS) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Godna Hamwinya Jisasna mawulimbu wulaaye téta hambuk yata wandéka dé Jordan xéri yatakataka dé yi. Yindéka Godna Hamwinya dé déré hérae hura yi, du rehafi hafwaré.
1 Jesus, cheio do Espírito Santo, voltou do Jordão e foi guiado pelo mesmo Espírito, no deserto,
2 Hura yindéka dé wun hafwambu dumi yétiyéti (40) nukwa rendéka dé Satan déka mawuli hurukwexé. Wunde nukwambu dé hénoo nawulak sahambandé. Sahafi yandéka wunde nukwa yindéka hukémbu dé Jisasré hénoo ya.
2 durante quarenta dias, sendo tentado pelo diabo. Nada comeu naqueles dias, ao fim dos quais teve fome.
3 Yandéka dé Satan déré wa, “Méni Godna nyan xe méni wamét ané motu waleka bret xakutandé.”
3 Então o diabo disse a Jesus: — Se você é o Filho de Deus, mande que esta pedra se transforme em pão.
4 Wungi wandéka dé wa, “Yingafwe. Wun jooka Godna nyingambu angi dé wa: Du takwa hénooka male sarékéta di jémba yamba rekéndi. Wun hundi xékéta motu bret xakundéte yamba wakéwuni.”
4 Mas Jesus lhe respondeu:
5 Jisas wun hundi wandéka Satan déré dé hérae hura wari. Hura wara dé déré ané héfambu tékwa atéfék getéfa bari wakwe.
5 Então o diabo o levou para um lugar mais alto e num instante lhe mostrou todos os reinos do mundo.
6 Wakweta dé déré wa, “Ané héfambu tékwa atéfék getéfa, wun getéfambu rekwa atéfék du takwa atéfék jondu akwi di wuna tambambu di re. Wuni wun jondu du nakré hwenjoka mawuli ye, wu hwetawuni, wun duka. Hwewut dé dika néma du retandé.
6 E disse: — Eu lhe darei todo este poder e a glória destes reinos, porque isso me foi entregue, e posso dar a quem eu quiser.
7 Méni wunika hwati séta wuna ximbu harékémét, wuni ané jondu ménika hwetawuni. Hwewut méni dika néma du retaméni.”
7 Portanto, se você me adorar, tudo isso será seu.
8 Wungi wandéka dé wa, “Yingafwe. Godna nyingambu hayindén hundi angi dé: Ména néma du God male dé. Méni déka hwati séta déka ximbu male harékétaméni. Harékéta déka jémba male yataméni.”
8 Mas Jesus respondeu:
9 Jisas wun hundi wandéka Satan déré hérae hura yi Jerusalemré. Hura wara déré dé tempelna dawi gembu taka. Takataka dé déré wa, “Méni Godna nyan xe méni mé wuréféka nandi.
9 Então o diabo levou Jesus a Jerusalém, colocou-o sobre o pináculo do templo e disse: — Se você é o Filho de Deus, jogue-se daqui,
10 Wun jooka Godna nyingambu hayindén hundi angi dé wa:
10 porque está escrito: “Aos seus anjos ele dará ordens a seu respeito, para que o guardem.”
11 Ané hundi akwi dé re:
11 E: “Eles o sustentarão nas suas mãos, para que você não tropece em alguma pedra.”
12 Wungi wandéka dé wa, “Yingafwe. Wun jooka Godna hundi angi dé wa: Méni ména néma du Godré yamba hurukwexékéméni.”
12 Jesus respondeu ao diabo:
13 Wungi wandéka dé Satan nak jémba yandéte Jisasré wahambandé. Wahafi yata déré yatakataka dé déré wambula hurukwexétendéka nukwaka dé haxé.
13 Tendo concluído todas as tentações, o diabo afastou-se de Jesus, até momento oportuno.
14 Godna Hamwinya Jisasna mawulimbu téta hambuk yandéka dé Galiliré wambula yi. Yindéka wun héfambu tékwa atéfék getéfambu di déka wa saafa yi.
14 Então Jesus, no poder do Espírito, voltou para a Galileia, e a sua fama correu por toda aquela região.
15 Dé Godna hundi buléndaka geré wulaaye du takwaré dé Godna hundi wa. Wandéka di atéfék Jisasna ximbu haréké.
15 E ensinava nas sinagogas, sendo elogiado por todos.
16 Jisas wungi huruna harana ya dé Nasaretmbu xaku. Hanja yikama nyan re dé yafa ayiwa wali wun getéfambu re dé wumbu néma du ya. Wun nukwa Nasaretré wambula ye dé wun getéfambu re. Reta baka hwa nukwa dé Godna hundi buléndaka geré wulayi. Atéfék baka hwa nukwa wulayindéka maki ye dé Godna hundi buléndaka geré wulayi. Wulaaye re dé Godna hundi nyingambu xéta wanjoka dé raama té.
16 Jesus foi para Nazaré, onde havia sido criado. Num sábado, entrou na sinagoga, segundo o seu costume, e levantou-se para ler.
17 Téndéka di profet Aisaia hayindén nyinga déka hwe. Hwendaka lae dé xé, ané hundi rendéka. Xéta dé diré angi wa:
17 Então lhe deram o livro do profeta Isaías. E, abrindo o livro, achou o lugar onde está escrito:
18 Néma Du God wuniré dé waséke, wuni déka hundi jambangwe du takwaré wawute.
18 “O Espírito do Senhor
19 Néma Du God wuniré dé waséke, wuni dé du takwaré yikafre hurutendéka héki hwarika hambukmbu wawute.
19 e proclamar o ano aceitável
20 Jisas wungi wataka wun nyinga gétamétaka dé wun geka hatikwa duka hwe. Hwetaka wun hundina moka diré wakwenjoka dé re. Rendéka wun gembu rekwa atéfék du takwa di déré male xé.
20 Tendo fechado o livro, Jesus o devolveu ao assistente e sentou-se. Todos na sinagoga tinham os olhos fixos nele.
21 Xéndaka dé diré wa, “Némbuli Godna nyingambu rekwa hundi mwi hundi dé ya. Yandéka wundé xékéngu.”
21 Então Jesus começou a dizer:
22 Wungi wandéka di wun hundi xékéta di waréngénéta déka hundika saré sarékéna. Sarékéta di wa, “Owa. Wun yikafre hundi dé wa.” Wungi wataka di wa, “Wun du Josepna nyan dé. Yingi maki nae dé wun yikafre hundi wa?”
22 Todos davam testemunho dele e se maravilhavam das palavras cheias de graça que lhe saíam dos lábios. E perguntavam: — Não é este o filho de José?
23 Di wungi wandaka dé Jisas diré wa, “Wafewana guni ané sataku hundika wuniré angi watanguni? ‘Dokta, méni hafu ména séfiré yikafre hurutaméni.’ Wungi wata wafewana guni angi akwi watanguni? ‘Kaperneamémbu yamén jémbaka bu xékékwa. Yamén maki male méni ména motéfambu jémba yataméni.’ Wungi watanguni wana.
23 Então Jesus disse:
24 Mwi hundi wuni guniré we. Profet deka motéfambu reta hundi wandaka deka motéfambu rekwa du takwa deka hundi xékénjoka hélék di ya.
24 E Jesus prosseguiu:
25 Mé xéké. Hanja profet Elaija rendéka Israelmbu séfélak du hiyandé takwa di re. Wun nukwa héki hwari hufuk bafu nawulak akwi rendaka wali giyahambandé. Giyahafi yandéka atéfék getéfa némafwi hénooka di hiya.
25 Na verdade lhes digo que havia muitas viúvas em Israel no tempo de Elias, quando o céu se fechou por três anos e seis meses, reinando grande fome em toda a terra,
26 Hiyandaka God Elaijaré wahambandé, dé ye Israelmbu rekwa du hiyandé takwaré yikafre hurundéte. God Elaijaré dé wa, dé ye nak héfambu rekwa du hiyandé takwa hésiré yikafre hurundéte. Lé Saidonmbu rekwa getéfa déka xi Sarefatmbu lé re.
26 e Elias não foi enviado a nenhuma delas, a não ser a uma viúva de Sarepta de Sidom.
27 Ané hundi akwi mé xéké. Profet nak déka xi Elisa rendéka séfélak walisufu hurundé du Israelmbu di re. Rendaka Elisa diré huréhalékéhambandé. Natafa male duré dé huréhaléké. Wun du dé Siriana héfambu yandé du nak déka xi Naman dé. Wun du Israelna du yingafwe.”
27 Havia também muitos leprosos em Israel nos dias do profeta Eliseu, e nenhum deles foi purificado, a não ser Naamã, o sírio.
28 Godna hundi buléndaka gembu rendé du takwa Jisas wandén hundi xékétaka di xékélaki. Jisas wungi wata diré dé haraki hundi wa. Wungi xékélakita di némafwimbu biya mawuli wi.
28 Todos na sinagoga, ouvindo estas coisas, se encheram de ira.
29 Mawuli wita raama di Jisasré huluke getéfa yatakataka hafwaré témbéra hura gwande di déré deka getéfa tondén némbuna takumbu hura yi. Déré némbumbu yakisandanjoka di déré wungiré hura yi.
29 E, levantando-se, expulsaram Jesus da cidade e o levaram até o alto do monte sobre o qual a cidade estava edificada, para que, de lá, pudessem atirá-lo abaixo.
30 Hura ye wungi hurunjoka di hurufatiké. Dé deka nyéndékmbu ye diré yatakataka dé yi.
30 Jesus, porém, passando pelo meio deles, foi embora.
31 Jisas dé Kaperneamré naande yi. Wun getéfa Galilimbu dé re. Naande ye xaakwa dé re. Reta baka hwa nukwa dé Godna hundi buléndaka geré wulaaye dé du takwaré Godna hundika wakwe.
31 E Jesus foi a Cafarnaum, cidade da Galileia, e os ensinava no sábado.
32 Hambuk yata dé diré Godna hundi wa. Wungi wandéka di xékéta waréngéna di déka hundika saréké waréké.
32 E maravilhavam-se com a sua doutrina, porque a sua palavra era com autoridade.
33 Haraki hamwinya hura téndé du nak dé re wun gembu. Rendéka dé haraki hamwinya hambukmbu wa.
33 E apareceu na sinagoga um homem possuído de um espírito de demônio imundo, o qual gritou em alta voz:
34 Wata dé wa, “Méni Nasaretna du Jisas. Méni naniré méta yataméni? Naniré haraki hurutaméni, o yingi maki dé? Wuni ménika wuni xékélaki. Méni Godna yikafre male du méni.”
34 — Ah! O que você quer conosco, Jesus Nazareno? Você veio para nos destruir? Sei muito bem quem você é: o Santo de Deus!
35 Wungi wandéka dé wa, “Méni makété. Wun duré yatakataka mé yaange yi.” Wungi wandéka dé wun duré xasémékandéka dé héfambu xakri. Xakrindéka dé déré haraki huruhafi ye déré yatakataka dé yi.
35 Mas Jesus o repreendeu, dizendo: O demônio, depois de o ter jogado no chão no meio de todos, saiu daquele homem sem lhe fazer mal.
36 Yindéka atéfék du takwa xéta waréngénéta di hafu buléta di wa, “Owa. Ané du métakina hundi dé wa? Dé hambuk yata du takwaré hura tékwa haraki hamwinyaré wandéka di wunde du takwaré yatakataka di yi.”
36 Todos ficaram admirados e comentavam entre si: — Que palavra é esta? Pois, com autoridade e poder, ele ordena aos espíritos imundos, e eles saem.
37 Wungi wandaka di wun héfambu rekwa atéfék getéfambu Jisaska hundi wa saafa yi.
37 E a fama de Jesus se espalhava por todos os lugares daquela região.
38 Jisas Godna hundi buléndaka ge yatakataka dé Saimonéna geré wulayi. Saimonéna nakémana séfi némafwimbu ya yandéka bar hiyaata lé hwa. Hwaléka di Jisasré wa, dé yae léré huréhalékéndéte.
38 Deixando a sinagoga, Jesus foi para a casa de Simão. A sogra de Simão estava doente, com febre muito alta, e pediram a Jesus em favor dela.
39 Wandaka wulaaye lé hwalén wali téta dé wun barré hambukmbu wandéka dé léka bar hényi. Hényindéka wule takwa bari raama lé hénoo humbwe lé dika hwe.
39 E inclinando-se para ela, Jesus repreendeu a febre, e esta a deixou. E imediatamente ela se levantou e passou a servi-los.
40 Gérambu nukwa nandindéka baka hwa nukwa yindéka di bar hiyaakwa du takwa nyangwal, séfimali haraki yandé du takwa nyangwalré akwi di Jisaska hura yi. Hura yindaka dé déka tambambu wun du takwa nyangwalré hurundéka di wambula yikafre ya.
40 Ao pôr do sol, todos os que tinham enfermos, com diferentes tipos de doença, os trouxeram a Jesus. E ele os curava, impondo as mãos sobre cada um deles.
41 Yandaka dé haraki hamwinyaré wandéka di séfélak du takwaré yatakataka yaange yi. Yita di wa, “Méni Godna nyan méni.” Wungi wata di xékélaki, dé God wasékendén du Krais dé. Wungi xékélakindaka dé diré hambukmbu wa, di wun jooka hundi wandamboka. Wandéka di yaange yi.
41 Também de muitos saíam demônios, gritando e dizendo: — Você é o Filho de Deus! Ele, porém, os repreendia para que não falassem, pois sabiam que ele era o Cristo.
42 Ganémbambu raama dé Jisas wun getéfa yatakataka dé du rehafi hafwaré yi, God wali hundi bulénjoka. Yindéka di du takwa déka hwaké. Hwaka di déré xéta di wa, “Méni nani wali retaméni. Nak getéfaré yamba yikéméni.”
42 Quando amanheceu, Jesus saiu e foi para um lugar deserto. As multidões o procuravam, foram até junto dele e não queriam deixar que ele fosse embora.
43 Wungi wandaka dé diré wa, “Wuni nawulak getéfaré akwi ye Godna hundi watawuni, God néma du reta du takwaka hatitendékaka. God wun jémba yawute wandéka wuni ya.”
43 Jesus, porém, lhes disse:
44 Wungi wataka Galilina héfa yatakataka ye dé Judiana héfambu yitaka yatakata dé Godna hundi buléndaka gembu Godna hundi du takwaré wa.
44 E pregava nas sinagogas da Judeia.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.