Lucas 23

Godna Hundi (WOS) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Wunde néma du di atéfék raama di Jisasré hura ye di Pailatna makambu taka.
1 Levantando-se toda a assembleia, levaram Jesus a Pilatos.
2 Takataka di Jisaska déré angi wa, “Ané du dé haraki sémbutka nana du takwaré wakweta dé diré wa, Romna néma du Sisarka yéwa hwendamboka. Wungi wata dé wa, ‘Wuni néma du wuni re. Wuni God wasékendén du Krais wuni.’ Wungi wandéka nani déré ménika hura ya.”
2 E ali começaram a acusá-lo, dizendo: — Encontramos este homem pervertendo a nossa nação, impedindo que se pague imposto a César e afirmando ser ele o Cristo, o Rei.
3 Wungi wandaka dé Pailat Jisasré wakwexéké, “Méni Judana néma du méni?” Wungi wandéka dé Jisas wa, “Xéxé. Wamén hundi mwi hundi dé.”
3 Então Pilatos perguntou a Jesus: — Você é o rei dos judeus? Jesus respondeu:
4 Wungi wandéka dé Pailat prisna néma duré akwi, wumbu téndé séfélak du takwaré akwi dé wa, “Ané dumbu haraki saraki sémbut nawulak xéhambawuni.”
4 Então Pilatos disse aos principais sacerdotes e às multidões: — Não vejo neste homem crime algum.
5 Wungi wandéka di hambukmbu wata di wa, “Dé déka hundi Judiambu rekwa atéfék du takwaré wandéka di jémba rehafi yata warenjoka di mawuli ya. Tale Galilimbu hundi wataka némbuli yae dé naniré wungi wa.”
5 Mas eles insistiam cada vez mais, dizendo: — Ele agita o povo, ensinando por toda a Judeia. Começou na Galileia e agora chegou aqui.
6 Pailat wun hundi xékétaka dé diré wakwexéké, “Ané du Galilina du wana?”
6 Quando Pilatos ouviu isso, perguntou se o homem era galileu.
7 Wungi wandéka di wa, “Yawundu.” Yawundu nandaka Pailat dé xékélaki. Herot dé Galilina héfambu rekwa du takwaka néma du rendéka dé Jisas déka ekombu dé re. Wun nukwa Herot akwi Jerusalemémbu dé re. Wungi xékélakita Pailat wandéka di Jisasré hura yi Herotka.
7 Ao saber que Jesus era da região governada por Herodes, e estando este em Jerusalém naqueles dias, Pilatos enviou Jesus a Herodes.
8 Hanja Herot Jisaska hundi xékétaka déré xénjoka dé mawuli ya. Séfélak bafu re Jisasré xéhafi yandéka wun nukwa déré hura yandaka dé Herot xéta dé mawuli sawuli ya. Jisas hanja xéhafi yandén hambuk jémba nak déka makambu yandéte dé mawuli ya.
8 Quando Herodes viu Jesus, ficou muito contente, pois havia muito queria vê-lo, por ter ouvido falar a respeito dele. Esperava também vê-lo fazer algum sinal.
9 Mawuli yata dé Jisasré séfélak jonduka wakwexéké. Wakwexékéndéka Jisas déka hundi nak hasa wahambandé.
9 E de muitas maneiras o interrogava, mas Jesus não lhe respondia nada.
10 Buléhafi yandéka di prisna néma du akwi, xékélelakikwa du akwi wumbu téta di hambukmbu haraki hundi wa, Jisas hurundén jonduka.
10 Os principais sacerdotes e os escribas ali presentes o acusavam com veemência.
11 Wandaka Jisas Herotna hundi hasa wahafi yandéka dé Herot déka du wali di Jisasna xiré husandata di Jisaska bangwa hundi wata dé Herot wandéka di yikafre nukwa wur hérae Jisasré sandataka di déré wambula hura yi Pailatka.
11 Mas Herodes, juntamente com os seus soldados, tratou Jesus com desprezo. E, para zombar de Jesus, mandou que o vestissem com um manto luxuoso, e o devolveu a Pilatos.
12 Hanja Pailat Herotna mama dé re. Pailat Herot hurundén jooré xéta yikafre mawuli yata wun nukwa male dé Herotna nyayika xakundéka dé Herot Pailatna nyayika dé xaku.
12 Naquele mesmo dia, Herodes e Pilatos se reconciliaram, pois antes eram inimigos.
13 Pailat wandéka di prisna néma du akwi, Israelna néma du akwi séfélak du takwa akwi yae di hérangwandé.
13 Pilatos, então, reuniu os principais sacerdotes, as autoridades e o povo
14 Hérangwandéndaka dé diré wa, “Guni ané duré wunika hura yae guni wa, ‘Dé du takwaré dé haraki hundi wa, di Romna gavman wali warendate.’ Wungi wanguka wuni guna makambu téta wuni déré wun jooka wakwexéké. Wakwexékétaka wuni guniré angi wa. Dé wangun haraki saraki sémbut huruhambandé.
14 e lhes disse: — Vocês me apresentaram este homem como sendo um agitador do povo. Mas, tendo-o interrogado na presença de vocês, nada verifiquei contra ele dos crimes de que vocês o acusam.
15 Herot akwi wungi male dé wa. Wungi wandéka di déré wambula hura ya wunika. Mé xéké. Dé haraki saraki sémbut huruhafi yandénka nani déré yamba xiyakéme, dé hiyandéte.
15 Nem mesmo Herodes, pois o mandou de volta para cá. Assim, é claro que ele não fez nada que mereça a pena de morte.
16 Wuni wawut wuna du déré baka male xiyandat dé baka yitandé.”
16 Portanto, após castigá-lo, ordenarei que seja solto.
17 [Atéfék héki hwari Pasovana hénoo sandaka nukwa dé Romna néma du séndé gembu hwakwa duré nak wandéka dé séndé ge yatakataka dé baka yi.]
17 [E ele era obrigado a soltar-lhes um detento por ocasião da festa.]
18 Pailat wun hundi wandéka di wumbu téndé du takwa di atéfék wanjita di angi wa, “Ané duré hérekitaka méni Barabasré wamét dé séndé ge yatakataka baka yitandé.”
18 Toda a multidão, porém, gritava: — Fora com este! Solte-nos Barrabás!
19 Hanja wun du Barabas Romna duka hélék yata Jerusalemémbu rekwa du takwaré wandéka di Romna du wali ware. Nak nukwa Barabas du nakré xiyandéka dé hiya. Wungi hurundéka di déré séndé gembu takandaka dé wumbu hwa.
19 Barrabás estava preso por causa de uma revolta na cidade e também por homicídio.
20 Wumbu téndé du takwa wungi wandaka dé Pailat Jisas baka yindéte dé mawuli ya. Mawuli yata dé diré wambula wa, Jisas baka yitendékaka.
20 Pilatos, querendo soltar Jesus, falou outra vez ao povo.
21 Wandéka hélék yata di hambukmbu wata di wa, “Déré mimbu mé xiyae hateka. Déré mimbu mé xiyae hateka.”
21 Eles, porém, gritavam mais ainda: — Crucifique! Crucifique-o!
22 Wungi wandaka dé diré wambula wa, “Métaka we? Méta haraki saraki sémbut dé huru? Wuni démbu haraki saraki sémbut xéhambawuni. Xéhafi yawunka nani déré yamba xiyakéme, dé hiyandéte. Wuni wawut wuna du déré baka male xiyandat dé baka yitandé.”
22 Então, pela terceira vez, Pilatos lhes perguntou: — Que mal fez este? De fato, não achei nada contra ele para condená-lo à morte. Portanto, depois de o castigar, mandarei soltá-lo.
23 Wungi wandéka hélék yata di hambukmbu wata di wambula wambula wa, dé wandét di Jisasré xiyae mimbu hatekandate. Wungi wandaka deka hundi dé Pailatna hundiré sarékéngwandénjoka dé huru.
23 Mas eles insistiam com grandes gritos, pedindo que fosse crucificado. E o clamor deles prevaleceu.
24 Hurundéka dé Pailat yawundu nataka dé déka duré wa, di wunde du takwa wandaka maki hurundate.
24 Então Pilatos decidiu atender-lhes o pedido.
25 Wata dé wandéka mawuli yandan du Barabas séndé ge yatakataka gwande dé baka yi. Hanja Barabas du takwaré dé wa, di Romna du wali warendate. Nak nukwa Barabas du nakré xiyandéka dé hiya. Wungi hurundéka di déré séndé gembu takandaka dé wumbu hwa. Pailat Barabas jémba yindéte wataka dé wa, di Jisasré xiyae mimbu hatekandate.
25 Soltou aquele que estava encarcerado por causa da revolta e do homicídio, a quem eles pediam; e, quanto a Jesus, entregou-o à vontade deles.
26 Romna xi warekwa du Jisasré hura yita di xé, Sairinimbu yandé du déka xi Saimon Jerusalemré wulayinjoka yandéka. Xéta déré huluke di wa, dé Jisasré xiyae hatekatendaka mi yate Jisasna hukémbu yindéte. Wandaka yate dé di wali yi.
26 E, enquanto o conduziam, eles agarraram um cireneu, chamado Simão, que vinha do campo, e puseram-lhe a cruz sobre os ombros, para que a levasse após Jesus.
27 Yindaka di séfélak du takwa di Jisasna hukémbu yi. Yita di takwa nawulak saréfa naata di déka hambukmbu géra.
27 Uma grande multidão de povo o seguia, e também mulheres que batiam no peito e o lamentavam.
28 Gérandaka Jisas waleka dé diré wa, “Guni Jerusalemémbu rekwa takwa, guni wunika gérakénguni. Guni guni hafuka, guna nyangwalka akwi gératanguni.
28 Porém Jesus, voltando-se para elas, disse:
29 Mé xéké. Haraki nukwa nawulak yandat du takwa angi watandi, ‘Nyan hérahafi yakwa takwa, nyangwalka munya hanja hwehafi yakwa takwa akwi yikafre mawuli yatandi, nyangwalka hatihafi yandanka.’
29 Porque virão dias em que se dirá: “Bem-aventuradas as estéreis, que não geraram, nem amamentaram.”
30 Wungi wata di némafwi némburé angi watandi, ‘Nanimbu mé xakri.’ Wungi wata di yalefu némburé angi watandi, ‘Naniré mé samétéfi.’ Wungi watandi.
30 Nesses dias, dirão aos montes: “Caiam em cima de nós!” E às colinas: “Cubram-nos!”
31 Di yikafre miré angina sémbut hurundat, di méta yatandi, réka yandéka miré?” Wungi dé Jisas wunde takwaré wa.
31 Porque, se isto é feito com a madeira verde, o que será da madeira seca?
32 Haraki saraki sémbut hurundé du yétékré akwi di xi warekwa du hura yi. Bérré Jisas wali xiyanjoka di hura yi.
32 E também eram levados outros dois, que eram malfeitores, para serem executados com Jesus.
33 Hura ye di Anéngambana Afa wandan hafwambu xaku. Xaakwa wumbu di Jisasré xiyae mimbu hateka. Hatekataka di wun haraki saraki sémbut hurundén du yétékré akwi xiyae mi yétékmbu hateka. Nakré di Jisasna yika sakumbu xiyae hateka. Nakré di déka aki tamba sakumbu xiyae hateka.
33 Quando chegaram ao lugar chamado Calvário, ali o crucificaram, bem como aos malfeitores, um à sua direita, outro à sua esquerda.
34 Jisasré xiyae mimbu hatekandaka dé Jisas wa, “Wuna yafa, di hurundaka jooka xékélakihambandi. Wungi maki méni wuniré hurundaka haraki saraki sémbutka sarékéhafi yata méni diré hasa yamba hwekéméni.” Wungi dé wa.
34 Mas Jesus dizia: Então, para repartir as roupas dele, lançaram sortes.
35 Mune hérandaka di du takwa téta di xé. Xéndaka di Israelna néma du Jisasré wangita haraki hundi wata di wa, “Dé nak duré dé yikafre huru. Dé naniré yikafre hurundéte God wasékendén du Krais reta dé dé hafuré métaka yikafre hurundé.”
35 O povo estava ali e observava tudo. Também as autoridades zombavam e diziam: — Salvou os outros. Que salve a si mesmo, se é, de fato, o Cristo de Deus, o escolhido.
36 Wungi wandaka di xi warekwa du akwi déka wangita haraki hundi wata déka yae nyingi yakwa wain hulingu di hweta
36 Igualmente os soldados zombavam dele e, aproximando-se, trouxeram-lhe vinagre, dizendo:
37 di wa, “Méni Judana néma du reta méni méni hafuré mé yikafre huru.”
37 — Se você é o rei dos judeus, salve a si mesmo.
38 Jisasré xiyae hatekandan mi anwarmbu haaye takandan hundi angi dé: Ané du Judana néma du dé.
38 Acima de Jesus estava a seguinte inscrição: “ Este é o Rei dos Judeus ”.
39 Jisas wali xiyae mimbu hatekandan du nak dé Jisasré haraki hundi wata dé wa, “Méni naniré yikafre huruméte God wasékendén du Krais wana? Méni Krais reta méni méni hafuré mé yikafre huruta aniré akwi yikafre huru.”
39 Um dos malfeitores crucificados blasfemava contra Jesus, dizendo: — Você não é o Cristo? Salve a si mesmo e a nós também.
40 Wungi wandéka dé Jisas wali xiyae mimbu hatekandan nak du wun duré haraki hundi wata dé wa, “Jisas hiyandéte wandaka maki di ménika akwi wa, méni hiyaméte. Hiyatemékaka, métaka méni Godka akwi roohafi ye?
40 Porém o outro malfeitor o repreendeu, dizendo: — Você nem ao menos teme a Deus, estando sob igual sentença?
41 Haraki saraki sémbut hurunanka di aniré xiya. Wungi sékérékétandé. Ané du dé haraki saraki sémbut nawulak huruhambandé.”
41 A nossa punição é justa, porque estamos recebendo o castigo que os nossos atos merecem; mas este não fez mal nenhum.
42 Wungi wataka dé wa, “Jisas, méni du takwaka hatinjoka néma du reta méni wunika wambula mé sarékétaméni.”
42 E acrescentou: — Jesus, lembre-se de mim quando você vier no seu Reino.
43 Wungi wandéka dé Jisas wa, “Mwi hundi wuni méniré wa. Ané nukwa male méni wuni wali Godna yikafre hafwambu retaméni.” Wungi dé Jisas déré wa.
43 Jesus lhe respondeu:
44 — ausente —
44 Já era quase meio-dia, e, escurecendo-se o sol, houve trevas sobre toda a terra até as três horas da tarde.
45 — ausente —
45 E o véu do santuário se rasgou pelo meio.
46 Xakundéka dé Jisas hambukmbu wanjita dé angi wa, “Wuna yafa, wuna hamwinya ména tambambu wuni take.” Wungi wataka dé hiya.
46 Então Jesus clamou em alta voz: E, dito isto, expirou.
47 Hiyandéka dé xi warekwa duna néma du xéta Godna ximbu harékéta dé wa, “Wun du yikafre sémbut male hurundé du dé. Wu mwi hundi dé.” Wungi dé wa.
47 O centurião, vendo o que tinha acontecido, deu glória a Deus, dizendo: — Verdadeiramente este homem era justo.
48 Wun joo xénjoka yae hérangwanda téndé atéfék du takwa Jisas hiyandéka xéta némafwimbu saréfa naata di deka getéfaré wambula yi.
48 E todas as multidões reunidas para aquele espetáculo, vendo o que havia acontecido, retiraram-se, batendo no peito.
49 Yindaka Jisaska xékélakindé du akwi, takwa nawulak akwi wungi di afaké maki téta di wun jondu yandéka di xé. Hanja Jisas Galili yatakataka yandéka di wunde takwa dé wali di ya.
49 Entretanto, todos os conhecidos de Jesus e as mulheres que o tinham seguido desde a Galileia ficaram de longe, contemplando estas coisas.
50 — ausente —
50 E eis que havia um homem, chamado José, membro do Sinédrio, homem bom e justo,
51 — ausente —
51 que não tinha concordado com o plano e a ação dos outros; era natural de Arimateia, cidade dos judeus, e esperava o Reino de Deus.
52 Wun du dé Pailatka ye dé Jisasna fusa héranjoka wakwexéké.
52 Ele foi até Pilatos e lhe pediu o corpo de Jesus.
53 Wakwexékéndéka dé yawundu nandéka ye dé Jisasna fusa lukwa hura gaye dé wama nukwa wurmbu banyitaka dé motumbu xandan wekwa nakmbu taka. Hanja wun wekwambu di hiyandé du nakré takahambandi.
53 E, tirando-o da cruz, envolveu-o num lençol de linho e o depositou num túmulo aberto numa rocha, onde ninguém havia sido sepultado ainda.
54 Gérambu dé Josep Jisasna fusa wekwambu takandéka dé Judana baka hwa nukwa yanjoka ya.
54 Era o dia da preparação, e o sábado estava para começar.
55 Galilimbu Jisas wali yandé takwa di Josepna hukémbu ye di xé Jisasna fusa takandénéngala. Takandén hafwa akwi di jémba xé.
55 As mulheres que tinham vindo com Jesus desde a Galileia seguiram José e viram o túmulo e como o corpo foi colocado ali.
56 Xétaka getéfaré wambula ye di fusambu takanjoka yikafre yama yakwa joo humbwi.
56 Então se retiraram para preparar óleos aromáticos e perfumes. E, no sábado, descansaram, segundo o mandamento.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.