Lucas 20
Godna Hundi (WOS) vs ARA
1 Nukwa nak dé Jisas tempelmbu téta du takwaré wakweta Godna yikafre hundi wata téndéka di prisna néma du, xékélelakikwa du, Israelna néma du, wungi di déka ya.
1 Aconteceu que, num daqueles dias, estando Jesus a ensinar o povo no templo e a evangelizar, sobrevieram os principais sacerdotes e os escribas, juntamente com os anciãos,
2 Yae di déré wa, “Méta hambuk hérae méni wun jémba ye? Héndé wa méni wun jémba yaméte?”
2 e o arguiram nestes termos: Dize-nos: com que autoridade fazes estas coisas? Ou quem te deu esta autoridade?
3 Wungi wandaka dé diré wa, “Wuni akwi guniré nak hundi wakwexékétawuni. Guni wuniré mé wa.
3 Respondeu-lhes: Também eu vos farei uma pergunta; dizei-me:
4 Héndé Jonré wa dé du takwaré guré husandandéte? God dé wungi wa, o du male dé wungi wa?”
4 o batismo de João era dos céus ou dos homens?
5 Wungi wakwexékéndéka di di hafu buléta di wa, “Nani angi wambet, ‘God dé wungi wa.’ Wungi wambet dé naniré angi watandé, ‘Métaka guni déka hundi xékéhafi ye?’
5 Então, eles arrazoavam entre si: Se dissermos: do céu, ele dirá: Por que não acreditastes nele?
6 Nani angi wambet, ‘Du male dé wa.’ Wungi wambet, atéfék du xékéta naniré motumbu naake xiyatandi, di Jonka ‘Godna profet dé’ nandanka.”
6 Mas, se dissermos: dos homens, o povo todo nos apedrejará; porque está convicto de ser João um profeta.
7 Wungi bulétaka di Jisasré wa, “Nani yike nani ye. Wun jooka yamba wakéme.”
7 Por fim, responderam que não sabiam.
8 Wungi wandaka dé diré wa, “Wuni akwi yamba wakéwuni, wuniré wandéka yae ané jémba yawun duka.”
8 Então, Jesus lhes replicou: Pois nem eu vos digo com que autoridade faço estas coisas.
9 Wun hundi wataka dé du takwaré ané sataku hundi wa, “Du nak dé wain yawi nak huru. Hukémbu dé yawika hatikwa du nawulakéka wun yawi hwe, di wun yawimbu jémba yata sék gélitendaka nukwambu nawulak sék déka hwendate. Hwetaka dé nak hafwaré ye dé séfélak bafu wumbu re.
9 A seguir, passou Jesus a proferir ao povo esta parábola: Certo homem plantou uma vinha, arrendou-a a lavradores e ausentou-se do país por prazo considerável.
10 Rendéka wain sék gélitendaka nukwa yandéka dé wali reta déka jémba yakwa duré nak dé wa, dé yawika hatikwa duka yindéte. Di wain sék nawulak hwendat hura yandéte dé mawuli ya. Mawuli yata wandéka déka jémba yakwa du yindéka di yawika hatikwa du déka hundi xékéhambandi. Xékéhafi yata di wun duré xiyaata wandaka dé wain sék nawulak hérahafi yata dé baka wambula ya.
10 No devido tempo, mandou um servo aos lavradores para que lhe dessem do fruto da vinha; os lavradores, porém, depois de o espancarem, o despacharam vazio.
11 Yandéka déka jémba yakwa nak duré wandéka, yindéka, déré akwi xiyaata haraki saraki sémbut huruta wandaka dé wain sék nawulak hérahafi yata dé baka wambula ya.
11 Em vista disso, enviou-lhes outro servo; mas eles também a este espancaram e, depois de o ultrajarem, o despacharam vazio.
12 Yandéka déka jémba yakwa nak duré akwi wandéka, yindéka, déré hambukmbu xiyaata di déré hafwaré yakisangwandé.
12 Mandou ainda um terceiro; também a este, depois de o ferirem, expulsaram.
13 Yakisandandaka wambula yandéka yawina yafa dé wa, ‘Wuni méta yatawuni? Wuni wuna némafwimbu mawuli yawuka nyanré watawuni, dé yindéte. Dé ye wandét, wafewana, di déka hundi xékétandi wana?’
13 Então, disse o dono da vinha: Que farei? Enviarei o meu filho amado; talvez o respeitem.
14 Wungi wataka dé déka dunyaré wandéka, yindéka, di yawika hatikwa du déré xéta di hafu buléta angi di wa, ‘Yawina yafa hiyandét, wun nyan déka yafana jondu atéfék hératandé. Nani déré xiyataka ané yawi hératame.’
14 Vendo-o, porém, os lavradores, arrazoavam entre si, dizendo: Este é o herdeiro; matemo-lo, para que a herança venha a ser nossa.
15 Wungi wataka di déré hura yawi yatakataka hafwaré hura gwandi di déré xiyandaka dé hiya.” Wungi wataka dé Jisas diré wa, “Guni yingi guni saréké? Di wungi hurundanka wun yawina yafa diré méta yatandé?
15 E, lançando-o fora da vinha, o mataram. Que lhes fará, pois, o dono da vinha?
16 Dé yae wun wain yawika hatikwa duré xiyasandatandé. Xiyae nawulak duka wun yawi hwetandé, di yawika hatindate.”
16 Virá, exterminará aqueles lavradores e passará a vinha a outros. Ao ouvirem isto, disseram: Tal não aconteça!
17 Wungi wandaka dé diré xéta dé wa, “Guni Godna nyingambu rekwa hundika nak guni yike ye wana. Wun hundi angi dé:
17 Mas Jesus, fitando-os, disse: Que quer dizer, pois, o que está escrito:
18 Du nak wun motu takumbu xakre dé aki maki també també fikatandé. Wun motu duna séfimbu xakre dé wun duré fikaséketandé.” Wungi dé Jisas wa.
18 Todo o que cair sobre esta pedra ficará em pedaços; e aquele sobre quem ela cair ficará reduzido a pó.
19 Wun hundi wandéka di xékélelakikwa du prisna néma du akwi di xékélaki, Jisas dika dé wun sataku hundi wa. Xékélakita déré bari hulukinjoka mawuli yata di du takwaka roota di déré hulukihambandi.
19 Naquela mesma hora, os escribas e os principais sacerdotes procuravam lançar-lhe as mãos, pois perceberam que, em referência a eles, dissera esta parábola; mas temiam o povo.
20 Hulukihafi yata di déré hulukitendaka yambuka hwakéta di yéna yakwa du nawulakré wa, di nakélak ye Jisasré nak maki nak maki jooka wakwexékéndate, du nak Jisasré Godna yikafre sémbutka wakwexékéndéka maki. Wungi wata di deka mawulimbu angi wa, “Di wungi déré wakwexékéndat, wafewana dé hasa wata haraki hundi nawulak watandé? Wandét nani déré duna makambu takatame. Duna makambu takataka nani déré ané hafwambu rekwa Romna duka hwetame.” Wungi wandaka
20 Observando-o, subornaram emissários que se fingiam de justos para verem se o apanhavam em alguma palavra, a fim de entregá-lo à jurisdição e à autoridade do governador.
21 wun yéna yakwa du Jisasré ye di wa, “Wakwekwa du, nani xékélaki, méni yikafre hundi wata diré Godna hundika jémba méni wakwe. Méni natafa hundi male méni wa néma du takwa, baka du takwaré akwi. Méni mwi hundi wata Godna yambuka méni wakwe. Wungi xékélakita némbuli nani méniré angi wakwe,
21 Então, o consultaram, dizendo: Mestre, sabemos que falas e ensinas retamente e não te deixas levar de respeitos humanos, porém ensinas o caminho de Deus segundo a verdade;
22 nana hambuk hundi yingi dé wa? Nani Romna néma duka yéwa hwetame, o yingafwe?”
22 é lícito pagar tributo a César ou não?
23 Wungi wandaka dé Jisas deka yéna yakwa mawulika xékélakita dé diré wa,
23 Mas Jesus, percebendo-lhes o ardil, respondeu:
24 “Guni guna yéwa nak wuniré mé wakwe. Ané yéwambu rekwa waka héna saawi dé? Héna xi di ané yéwambu hayi?” Wungi wakwexékéndéka di wa, “Wu Romna néma duna xi, Sisar dé.”
24 Mostrai-me um denário. De quem é a efígie e a inscrição? Prontamente disseram: De César. Então, lhes recomendou Jesus:
25 Wungi wandaka dé diré wa, “Wu mwi hundi dé. Romna néma duna jondu guni déka hwetanguni. Godna jondu guni Godka hwetanguni.”
25 Dai, pois, a César o que é de César e a Deus o que é de Deus.
26 Jisas wungi wandéka di yéna yakwa du di Jisas du takwana makambu wandén hundika haraki hundi wanjoka di hurufatiké. Di wandén hundika déré Romna néma duna makambu takanjoka di hurufatiké. Hurufatikéta di déka hundika saréké warékéta di hundi buléhafi té.
26 Não puderam apanhá-lo em palavra alguma diante do povo; e, admirados da sua resposta, calaram-se.
27 Nak nukwa Sadyusina du nawulak di Jisaska ya. Sadyusina du di angi saréké, “Hiyandé du takwa wambula yamba ramékéndi.” Wungi di wa.
27 Chegando alguns dos saduceus, homens que dizem não haver ressurreição,
28 Di nawulak Jisaska yae di déré angi wa, “Wakwekwa du, hanja Moses nanika dé angi hayi, ‘Du nak takwa hérae nyan hérahafi ye hiyandét, déka bandi wule takwaré hératandé. Hérandét nyan héralét wun nyanka watandé, ‘Wuna nyamana nyan dé.’ Wungi watandé.’ Wungi dé Moses hayi.
28 perguntaram-lhe: Mestre, Moisés nos deixou escrito que, se morrer o irmão de alguém, sendo aquele casado e não deixando filhos, seu irmão deve casar com a viúva e suscitar descendência ao falecido.
29 Némbuli mé xéké. Hanja nyamangu bandingu angé tamba yétiyéti angé tambambu hufuk di re. Nyama takwaré hérae nyan hérahafi ye dé hiya.
29 Ora, havia sete irmãos: o primeiro casou e morreu sem filhos;
30 Hiyandéka déka bandi wule takwaré hérae nyan hérahafi ye dé hiya.
30 o segundo e o terceiro também desposaram a viúva;
31 Hiyandéka nak bandi wule takwaré hérae nyan hérahafi ye dé hiya. Hiyandéka atéfék bandingu wungi male léré hérae di atéfék nyan hérahafi ye di hiya.
31 igualmente os sete não tiveram filhos e morreram.
32 Hiyandaka hukémbu lé wule takwa akwi hiya.
32 Por fim, morreu também a mulher.
33 Némbuli naniré mé wa. Hiyandé du takwa wambula ramétendaka nukwambu wule takwa héndéna takwa retalé? Hanja wunde nyamangu bandingu atéfék di léré héra.” Wungi di Sadyusina du Jisasré wakwexéké.
33 Esta mulher, pois, no dia da ressurreição, de qual deles será esposa? Porque os sete a desposaram.
34 Jisas deka hundi xékéta dé diré wa, “Némbuli rekwa du di takwa hérandaka takwa di du humbwi.
34 Então, lhes acrescentou Jesus: Os filhos deste mundo casam-se e dão-se em casamento;
35 — ausente —
35 mas os que são havidos por dignos de alcançar a era vindoura e a ressurreição dentre os mortos não casam, nem se dão em casamento.
36 — ausente —
36 Pois não podem mais morrer, porque são iguais aos anjos e são filhos de Deus, sendo filhos da ressurreição.
37 Wu yak, hiyandé du takwa wambula ramétandi. Ramétendakaka hanja Moses dé wakwe. Dé yikama mi ya yanéndén hundimbu Néma Du Godka angi wa: Dé Abrahamna God dé. Dé Aisakna God dé. Dé Jekopna God dé.
37 E que os mortos hão de ressuscitar, Moisés o indicou no trecho referente à sarça, quando chama ao Senhor o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó.
38 Moses wun hundi hayindéka nani xékélaki. Dé hiyandé duna God yingafwe. Dé huli rekwa duna God dé. Godna makambu atéfék du di huli du di re. Wungi nani xékélaki.”
38 Ora, Deus não é Deus de mortos, e sim de vivos; porque para ele todos vivem.
39 Wungi wandéka di xékélelakikwa du nawulak di déré wa, “Wakwekwa du, méni yikafre hundi méni wa.”
39 Então, disseram alguns dos escribas: Mestre, respondeste bem!
40 Wungi wandaka di déré nak jooka wambula wakwexékénjoka di roo.
40 Dali por diante, não ousaram mais interrogá-lo.
41 Wungi wandaka dé Jisas diré wa, “Yingi maki nae God wasékendén du Krais dé Devitna mandéka retandé?
41 Mas Jesus lhes perguntou: Como podem dizer que o Cristo é filho de Davi?
42 Hanja Devit hafu dé Godna nyingambu rekwa gwar dé Kraiska angi hayi:
42 Visto como o próprio Davi afirma no livro dos Salmos:
43 Remét wuni ména mamaré ména man mombu takatawuni.’”
43 até que eu ponha os teus inimigos por estrado dos teus pés.
44 Devit wun hundi hayita dé Kraiska, ‘Wuna Néma Du,’ nandéka yingi maki dé Krais Devitna mandéka re? Krais Devitna mandéka reta, Devitna néma du akwi dé re, o yingi maki dé?” Wungi dé diré wakwexéké.
44 Assim, pois, Davi lhe chama Senhor, e como pode ser ele seu filho?
45 Atéfék du takwa Jisasna hundi xékéta téndaka dé Jisas déka duré dé angi wa,
45 Ouvindo-o todo o povo, recomendou Jesus a seus discípulos:
46 “Guni xékélelakikwa duka xékélaki natanguni. Di séményi nukwa wur nakitaka du takwa hérangwandéndaka hafwambu yitaka yatakanjoka di mawuli ye. Yitaka yatakandat, nak du takwa diré xéta deka ximbu harékéta dika dinguna nandate di mawuli ye. Di Godna hundi buléndaka geré wulaaye di néma duna hafwambu renjoka di mawuli ye. Du nak dé némafwi hénoo hurundét, di dé wali sata di atéfék du takwana makambu yikafre hafwambu renjoka di mawuli ye.
46 Guardai-vos dos escribas, que gostam de andar com vestes talares e muito apreciam as saudações nas praças, as primeiras cadeiras nas sinagogas e os primeiros lugares nos banquetes;
47 Di du hiyandé takwana jondu atéfék di héra. Di yéna yata némafwi hundi Godré wa, du takwa diré xéta deka ximbu harékéndate. Hurundanka God diré hambukmbu male hasa hwetandé.” Wungi dé Jisas wa.
47 os quais devoram as casas das viúvas e, para o justificar, fazem longas orações; estes sofrerão juízo muito mais severo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.