Lucas 15

Godna Hundi (WOS) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Nak nukwa Romka yéwa héraakwa du akwi, nak haraki saraki sémbut hurukwa du takwa akwi di Jisas téndénré yi, déka hundi xékénjoka.
1 Certa ocasião, muitos cobradores de impostos e outras pessoas de má fama chegaram perto de Jesus para o ouvir.
2 Yindaka di Farisina du akwi xékélelakikwa du akwi wun jooka hélék yata di wa, “Wun du haraki saraki sémbut hurukwa du takwa wali téta dé di wali hénoo sa.”
2 Os fariseus e os mestres da Lei criticavam Jesus, dizendo: — Este homem se mistura com gente de má fama e toma refeições com eles.
3 Wungi wandaka dé diré ané sataku hundi wa:
3 Então Jesus contou esta parábola :
4 “Wafewana guna du nak angi hurutandé? Du nak dé dumi tamba yéti (100) sipsip bali dé hura re. Hura rendéka dé nak faku. Fakundéka déka séfélak sipsip bali yikafre hafwambu sata téndaka dé diré yatakataka ye fakundé natafa sipsip balika dé hwaké.
4 — Se algum de vocês tem cem ovelhas e perde uma, por acaso não vai procurá-la? Assim, deixa no campo as outras noventa e nove e vai procurar a ovelha perdida até achá-la.
5 Hwaka hwaka xétaka hérae déka warafumbu yate hura mawuli sawuli ye dé yi.
5 Quando a encontra, fica muito contente e volta com ela nos ombros.
6 Ye getéfambu xaakwa dé du takwaré wandéka yae hérangwandéndaka dé diré wa, ‘Guni wuni wali yikafre mawuli yata mawuli sawuli yatanguni, wuna sipsip bali nak fakundéka hwaka xétaka hérawunka.’ Wungi dé diré wa.”
6 Chegando à sua casa, chama os amigos e vizinhos e diz: “Alegrem-se comigo porque achei a minha ovelha perdida.”
7 Wungi wataka dé Jisas wa, “Guniré wuni we. Wungi male haraki saraki sémbut hurundé du nak déka haraki saraki sémbut yatakata Godka wambula yindét, Godna getéfambu di mawuli sawuli yatandi. Godna getéfambu di yikafre sémbut huruta hurundan sémbutka yatakanjoka sarékéhafi yakwa séfélak du takwaka wungi yikafre mawuli yahambandi.”
7 — Pois eu lhes digo que assim também vai haver mais alegria no céu por um pecador que se arrepende dos seus pecados do que por noventa e nove pessoas boas que não precisam se arrepender.
8 “Wafewana guna takwa hési angi hurutalé? Takwa hési silva yéwa tamba yéti hura reléka nak fakundéka lé hanyikwa ya xéréka gena hafwa yakéta lé hwaka hwaka lé wun yéwa xé.
8 Jesus continuou:
9 Xétaka hérae lé nyayikanguré akwi nyémayikanguré akwi waléka yae di hérangwandéndaka lé diré wa, ‘Guni wuni wali mawuli sawuli yatanguni, wuna yéwa nak fakundéka hwaka xétaka wambula hérawunka.’ Wungi lé diré wa.”
9 E, quando a encontra, convida as amigas e vizinhas e diz: “Alegrem-se comigo porque achei a minha moeda perdida.”
10 Wungi wataka dé Jisas diré wa, “Guniré wuni we. Wungi male haraki saraki sémbut hurundé du déka haraki saraki sémbut yatakataka Godka wambula yindét, di Godna ensel mawuli sawuli yatandi.”
10 — Pois eu digo a vocês que assim também os anjos de Deus se alegrarão por causa de um pecador que se arrepende dos seus pecados.
11 Wataka dé Jisas nak sataku hundi angi wa, “Du nak dé nyan yéték héra.
11 E Jesus disse ainda:
12 Hukémbu hérandén nyan dé déka yafaré wa, ‘Yafa, méni hukémbu hiyamét di ména jondu mune hwetandi, wuna nyamaka akwi, wunika akwi. Méni hératewuka jondu némbuli wunika hweméte wuni mawuli ye.’ Wungi wandéka dé yafa déka yéwa jondu bérka mune hwe.
12 Certo dia o mais moço disse ao pai: “Pai, quero que o senhor me dê agora a minha parte da herança.”
13 Hwendéka dé nawulak nukwa male yindéka dé hukémbu hérandén nyan déka jondu atéfék nak duka hwetaka yéwa hérae hura dé afaké getéfaré yi. Ye wun getéfambu reta dé déka yéwa hweséke, hurundén haraki saraki sémbutka.
13 Poucos dias depois, o filho mais moço ajuntou tudo o que era seu e partiu para um país que ficava muito longe. Ali viveu uma vida cheia de pecado e desperdiçou tudo o que tinha.
14 Hwendéka déka yéwa atéfék hényindéka hukémbu dé wun hafwambu némafwi hénoo ya. Yandéka déka hénoo dé hényi.
14 — O rapaz já havia gastado tudo, quando houve uma grande fome naquele país, e ele começou a passar necessidade.
15 Hényindéka ye dé wun héfambu rendé du nakéka wa, jémba nak hwendét yanjoka. Wandéka hwendéka ye dé déka bali téndan héfaré yi, dika hénoo hwenjoka.
15 Então procurou um dos moradores daquela terra e pediu ajuda. Este o mandou para a sua fazenda a fim de tratar dos porcos.
16 Ye dé bali sandaka hénoo sanjoka némafwimbu mawuli yandéka dé nak du déka hénoo hwehambandé.
16 Ali, com fome, ele tinha vontade de comer o que os porcos comiam, mas ninguém lhe dava nada.
17 “Wun du wungi hurutaka dé déka mawulimbu jémba saréké. Sarékéta dé wa, ‘Wuna yafaka jémba yakwa séfélak du di séfélak hénoo sandaka hénoo nawulak baka dé re. Rendéka wuni ambu reta hénooka wuni hiyae.
17 Caindo em si, ele pensou: “Quantos trabalhadores do meu pai têm comida de sobra, e eu estou aqui morrendo de fome!
18 Némbuli wuni raama wuna yafaka wambula ye déré angi watawuni: Wuni Godré haraki saraki sémbut huruta wuni méniré akwi haraki saraki sémbut huru.
18 Vou voltar para a casa do meu pai e dizer: ‘Pai, pequei contra Deus e contra o senhor
19 Huruwunka méni wunika ‘Wuna nyan dé’ namét, wu yamba sékérékékéndé. Méni yawundu namét, wuni ména jémba yakwa du wali ména jémba yatawuni. Wungi watawuni.’
19 e não mereço mais ser chamado de seu filho. Me aceite como um dos seus trabalhadores.’ ”
20 Wun nyan wungi wataka déka yafaka wambula yinjoka dé yambumbu yi.
20 Então saiu dali e voltou para a casa do pai.
21 Tamarundéka dé déka nyan déré wa, ‘Yafa, Wuni Godré haraki saraki sémbut huruta wuni méniré akwi haraki saraki sémbut huru. Huruwunka méni wunika “Wuna nyan dé” namét, wu yamba sékérékékéndé.’
21 E o filho disse: “Pai, pequei contra Deus e contra o senhor e não mereço mais ser chamado de seu filho!”
22 Wungi wandéka dé déka yafa déka jémba yakwa duré wandéka yandaka dé diré wa, ‘Guni yikafre nukwa wur bari hérae hura yae guni déré nakitakatanguni. Nakitakataka guni wo déka tambambu sandataka su déka manmbu sandatanguni.
22 — Mas o pai ordenou aos empregados: “Depressa! Tragam a melhor roupa e vistam nele. Ponham um anel no dedo dele e sandálias nos seus pés.
23 Sandataka guni mwiwuléndé bulmakau bali nyan nakré hérae hura yae déré xiyatanguni. Xiyae nani sata mawuli sawuli yatame.
23 Também tragam e matem o bezerro gordo. Vamos começar a festejar
24 Owa. Hanja wuna nyan dé hiyandé du maki dé re. Némbuli dé wambula ramé. Hanja dé faku. Némbuli wuni déré wambula xé. Wambula yandénka mawuli sawuli yatame.’ Wungi wandéka di déka mawuli sawuli yata hénoo humbwinjoka di huru.
24 porque este meu filho estava morto e viveu de novo; estava perdido e foi achado.”
25 “Wun duna makandu nyan yawimbu dé té. Te hukémbu wambula yae gembu xakunjoka yata dé xéké, hangu xiyaata hétihiyandaka.
25 — Enquanto isso, o filho mais velho estava no campo. Quando ele voltou e chegou perto da casa, ouviu a música e o barulho da dança.
26 Xékéta dé jémba yakwa duré nak wandéka yandéka dé déré wakwexéké, ‘Di méta di ye?’
26 Então chamou um empregado e perguntou: “O que é que está acontecendo?”
27 Wungi wakwexékéndéka dé jémba yakwa du wa, ‘Ména bandi wambula yae dé bar hiyahafi yata dé jémba té. Yandéndéka ména yafa déka yikafre mawuli yata wandéka di mwiwuléndé bulmakau bali nyan nak xiyae di hénoo sata mawuli sawuli ye.’
27 — O empregado respondeu: “O seu irmão voltou para casa vivo e com saúde. Por isso o seu pai mandou matar o bezerro gordo.”
28 Wungi wandéka dé makandu nyan mawuli wita dé wulayinjoka hélék ya. Hélék yandéka déka yafa gwande dé déré wa, gekoré wulayindéte.
28 — O filho mais velho ficou zangado e não quis entrar. Então o pai veio para fora e insistiu com ele para que entrasse.
29 Wandéka dé yafaré wa, ‘Mé xéké. Séfélak héki hwari wuni baka jémba yakwa du maki wuni ména jémba ya. Ye wuni wamén hundi atéfék wuni xéké. Yawunka méni wunika yikafre joo nak meme bali nyan nak hwehambaméni, wuni wuna nyayikangu wali sata mawuli sawuli yambete.
29 Mas ele respondeu: “Faz tantos anos que trabalho como um escravo para o senhor e nunca desobedeci a uma ordem sua. Mesmo assim o senhor nunca me deu nem ao menos um cabrito para eu fazer uma festa com os meus amigos.
30 Yak. Ména amba nyan ye ména séfélak jondu yambumbu tékwa takwaka hweséketaka wambula yae méni déka yikafre mawuli yata mwiwuléndé bulmakau bali nyan méni xiya, di sata mawuli sawuli yandate.’
30 Porém esse seu filho desperdiçou tudo o que era do senhor, gastando dinheiro com prostitutas. E agora ele volta, e o senhor manda matar o bezerro gordo!”
31 Wungi wandéka dé yafa déré wa, ‘Wuna nyan, atéfék nukwambu méni andé re, wuni wali. Wuna atéfék jondu ména jondu male dé.
31 — Então o pai respondeu: “Meu filho, você está sempre comigo, e tudo o que é meu é seu.
32 Hanja ména bandi dé hiyandé du maki dé re. Némbuli dé wambula xaku. Hanja dé faku. Némbuli nani déré wambula xé. Wambula yandénka nani yikafre mawuli yata mawuli sawuli yambet, wu yikafre dé.’ Wungi dé yafa déka makandu nyanré wa.” Wungi dé Jisas wa.
32 Mas era preciso fazer esta festa para mostrar a nossa alegria. Pois este seu irmão estava morto e viveu de novo; estava perdido e foi achado.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.