Hebreus 11
Godna Hundi (WOS) vs NTLH
1 Angi huruta nani Godka jémba saréké. Nani haxémbeka jooka nani angi saréké, “Wun joo xakutandé. Wu mwi hundi dé.” Wungi sarékéta nani xéhafi yamben jonduka angi wa, “God wun jonduka wandéka nani xékélaki, déka hundi mwi hundi dé.”
1 A fé é a certeza de que vamos receber as coisas que esperamos e a prova de que existem coisas que não podemos ver.
2 Hanja rendé du nawulak Godka jémba sarékéta déka hundika “Mwi hundi dé” nandaka dé God wa, “Wunde du di yikafre sémbut hurukwa du di.” Wungi dé wa.
2 Foi pela fé que as pessoas do passado conseguiram a aprovação de Deus.
3 Nani wungi Godka jémba sarékéta nani xékélaki. Hanja God déka hundimbu wata dé ané héfa akwi nyirmbu tékwa héfa akwi dé hurataka. Wungi huratakandéka xémbeka jondu dé xaku, xéhafi yamben jondumbu.
3 É pela fé que entendemos que o Universo foi criado pela palavra de Deus e que aquilo que pode ser visto foi feito daquilo que não se vê.
4 Hanja Abel Godka jémba sarékéta déka God hwendén joo dé Keinéna Godka hwendén jooré dé sarékéngwandé. Abel wungi hwendéka God déka dé wa, “Dé yikafre joo dé hwe. Dé yikafre sémbut hurukwa du dé.” Wungi dé wa. Némbuli Abel rehambandé. Hanjambu dé hiya. Némbuli nani Godka jémba sarékéndénka sarékéta, déka hundi nanika dé wa.
4 Foi pela fé que Abel ofereceu a Deus um sacrifício melhor do que o de Caim. Pela fé ele conseguiu a aprovação de Deus como homem correto, tendo o próprio Deus aprovado as suas ofertas. Por meio da sua fé, Abel, mesmo depois de morto, ainda fala.
5 Hanja Enok, dé akwi Godka jémba sarékéta, déka hundika dé “Mwi hundi dé” na. Nandéka God dé déré déka getéfaré hura wari, dé hiyahafi yandéte. God déré déka getéfaré hura warindéka di di déka hwakéfatiké. Tale Enok God mawuli yandén maki hurundéka God déka dé angi wa, “Déka wuna mawuli yikafre dé ye.” Wungi wataka déré dé hura wari.
5 Foi pela fé que Enoque escapou da morte. Ele foi levado para Deus, e ninguém o encontrou porque Deus mesmo o havia levado. As Escrituras Sagradas dizem que antes disso ele já havia agradado a Deus.
6 Du nak Godka jémba sarékéhafi yandét, God wun duka yikafre mawuli yamba yakéndé. Du nak God wali renjoka mawuli yata dé déka mawulimbu angi watandé, “God dé re. Wuni déka xékélakita dé wali renjoka mawuli yawut, dé wuniré yikafre hurutandé. Wu mwi hundi dé.” Wungi wata dé God wali retandé.
6 Sem fé ninguém pode agradar a Deus, porque quem vai a ele precisa crer que ele existe e que recompensa os que procuram conhecê-lo melhor.
7 Hanja Noa dé Godka jémba sarékéta déka hundika dé “Mwi hundi dé” na. Noa xéhafi yandén haraki jondu bari yatendékaka dé God Noaré wa. Wandéka déka hundi jémba xékéta wandén maki huruta dé gunjambé nak dé to, dé déka takwa nyangwal wali jémba rendate. Dé wungi Godka jémba sarékéta dé nak du takwa haraki saraki sémbut hurundanka dé wakwe. Noa wungi Godka jémba sarékéndéka God déka dé wa, “Noa dé yikafre sémbut hurukwa du dé.”
7 Foi pela fé que Noé ouviu os avisos de Deus sobre as coisas que iam acontecer e que não podiam ser vistas. Noé obedeceu a Deus e construiu uma barca em que ele e a sua família foram salvos. Assim Noé condenou o mundo e recebeu de Deus a aprovação que vem por meio da fé.
8 Hanja Abraham, dé akwi Godka jémba sarékéta déka hundika dé “Mwi hundi dé” na. God Abrahamré wasékendéka dé Godna hundi jémba xékéta dé God déka hwetendéka héfaré héranjoka dé déka getéfa yatakataka dé yi. Yita dé yitendéka yambuka xékélakihambandé.
8 Foi pela fé que Abraão, ao ser chamado por Deus, obedeceu e saiu para uma terra que Deus lhe prometeu dar. Ele deixou o seu próprio país, sem saber para onde ia.
9 Godna hundi jémba xékéta dé baka yi. Ye Godka jémba sarékéta déka hundika “Mwi hundi dé” naata dé God wasékérékéndén héfambu yitaka yataka. Nak héfambu yandé du maki yitaka yatakata dé némafwi ge tohambandé. Meme bali séfimbu hundafanéndan ge dé to. Totaka wun ge hura yita dé wun héfambu yitaka yataka, déka nyan Aisak, déka gwal Jekop wali. Wumbére duré akwi wun héfa hwenjoka God bér dé wasékéréké.
9 Pela fé ele morou como estrangeiro na terra que Deus lhe havia prometido. Viveu em barracas com Isaque e Jacó, que também receberam a mesma promessa de Deus.
10 Abraham meme bali séfimbu tondén geka sarékéhafi yata dé Godna yikafre getéfaré wulayinjoka dé haxé. Wun getéfa wungi té wungi té tétandé. God hafu dé wun getéfa tonjoka sarékéta dé wun getéfa to.
10 Porque Abraão esperava a cidade que Deus planejou e construiu, a cidade que tem alicerces que não podem ser destruídos.
11 Sara akwi lé Godka jémba sarékéta déka hundika lé “Mwi hundi dé” na. Lé gwalefa ye nyan hérahafi yaléka dé God léré wa, “Nyéni nyan hératanyéni. Wu mwi hundi dé.” Wungi wandéka lé wa, “God wandén maki hurutandé. Wu mwi hundi dé.” Wungi waléka God léka hambuk hwendéka lé nyan héra.
11 Foi pela fé que Abraão se tornou pai, embora fosse velho demais e a própria Sara não pudesse ter filhos. Ele creu que Deus ia cumprir a sua promessa.
12 Héraléka Abraham gwalefa ye hiyawata reta dé wun nyanéna yafa xaku. Xakundéka hukémbu déka mandéka séfélak di re, nyirmbu tékwa hunkwari séfélak téndaka maki. Du gu tufwambu rekwa awemré handékénéfatikéndaka maki, du nak Abrahamna mandékanguré handékénénjoka dé hurufatikétandé.
12 Assim, de um só homem, que estava praticamente morto, nasceram tantos descendentes como as estrelas do céu, tão numerosos como os grãos de areia da praia do mar.
13 Wunde du takwa Godka jémba sarékéta déka hundika “Mwi hundi dé” naata re di hiya. Di ané héfambu rendan nukwa di God wasékérékéndén jondu hérahafi ye di deka mawulimbu di God yikafre hurutendéka jonduré xe di wun jonduka yikafre mawuli ya. Wun jondu afakémbu téndéka di wun jondu héranjoka haxéta di yikafre mawuli ya. Mawuli yata di wa, “Némbuli rembeka héfa nana héfa yingafwe. Nani ané héfambu reta nani nak téfambu yae re yikwa du takwa maki nani re. Nani hukémbu nak téfaré yitame.” Wungi wataka Godka jémba saréka di hiya.
13 Todos esses morreram cheios de fé. Não receberam as coisas que Deus tinha prometido, mas as viram de longe e ficaram contentes por causa delas. E declararam que eram estrangeiros e refugiados, de passagem por este mundo.
14 Nani xékélaki. Wungi wakwa du takwa di jémba retendaka motéfaka di hwaké.
14 E aqueles que dizem isso mostram bem claro que estão procurando uma pátria para si mesmos.
15 Di wungi wata hanja rendan getéfaka saréka, di wun getéfaré wambula yitandi.
15 Não ficaram pensando em voltar para a terra de onde tinham saído. Se quisessem, teriam a oportunidade de voltar.
16 Di wungi huruhambandi. Di ané héfambu tékwa getéfaré sarékéngwandéndé getéfaka di saréké. Di Godna getéfaka di némafwimbu mawuli ya. Mawuli yandaka God deka getéfa dé hurataka. Huratakandéka nak du takwa Godka di wa, “God dé deka néma du God dé.” Wungi wandaka God wun hundika yikafre mawuli dé ya.
16 Mas, pelo contrário, estavam procurando uma pátria melhor, a pátria celestial. E Deus não se envergonha de ser chamado de o Deus deles, porque ele mesmo preparou uma cidade para eles.
17 Hanja Abraham Godka jémba sarékéta déka hundika “mwi hundi dé” nandéka God déré hurukwexéndéka dé Abraham déka nyan Aisakré Godka dé hwe. Wungi huruta dé wasékérékéndén hundi héraakwa du dé déka natafa male nyanré Godka hwe.
17 Foi pela fé que Abraão, quando Deus o quis pôr à prova, ofereceu o seu filho Isaque em sacrifício . Deus tinha prometido muitos descendentes a Abraão, mas mesmo assim ele estava pronto para oferecer o seu único filho em sacrifício.
18 Wun nyanka tale dé God Abrahamré angi wa, “Ména nyan Aisakmbu male ména séfélak mandékangu xakutandi.”
18 Deus lhe tinha dito: “Por meio de Isaque é que você terá descendentes.”
19 God wungi wataka hukémbu Abrahamré dé wa, dé Aisakré Godka hwendéte. Wandéka Abraham dé angi saréké, “Wuni Godka hwenjoka Aisakré xiyawut, dé hiyandét, God déré wambula husaramétandé.” Wungi sarékéta dé Aisakré xiyanjoka hurundéka God déré dé wa, dé xiyahafi yata Aisakré wambula hérandéte. God wungi wandén, wu sataku hundi maki dé. Tale Aisak hiyandén du maki hwandéka God wandéka Abraham Aisakré dé wambula héra.
19 Abraão reconhecia que Deus era capaz de ressuscitar Isaque, e, por assim dizer, Abraão tornou a receber da morte o seu filho Isaque.
20 Aisak Godka jémba sarékéta dé Godré wa, God déka nyan yéték Jekop bér Isoré yikafre hurundéte. Dé wungi wata dé hukémbu xakutekwa jonduka dé wa.
20 Foi pela fé que Isaque prometeu bênçãos para o futuro a Jacó e a Esaú.
21 Jekop akwi Godka jémba sarékéta dé hiyawata hwaata dé déka gwal yétékré wa, “God béniré yikafre hurutandé.” Jekop déka séto bangi hérae Godna ximbu harékéta dé wun hundi wa, Josepna nyan yétékré.
21 Foi pela fé que Jacó, pouco antes de morrer, abençoou os filhos de José. Ele se apoiou na sua bengala e adorou a Deus.
22 Josep akwi Isipmbu reta Godka jémba sarékéta hiyanjoka hwaata dé wa, “God dé wa, guni Israelna du takwa ané héfa yatakataka guna héfaré yitengukaka. Wandén maki yitanguni. Wu mwi hundi dé.” Wungi wataka dé diré wa, di déka fusa hérae hura ye di deka héfambu réméndate.
22 Foi pela fé que José, quando estava para morrer, falou da saída dos israelitas do Egito e deu ordens sobre o que deveria ser feito com o seu corpo.
23 Hanja Mosesna yafa ayiwa bér Godka jémba sarékémbéka lé Mosesna ayiwa déré héraléka bér Mosesré xe di wa, “Dé yikafre nyan dé.” Wungi we di Godka jémba sarékéta Ferona hambuk hundika roohafi yata bér déré bafu hufuk fakumbéka dé re.
23 Foi pela fé que os pais de Moisés, quando ele nasceu, o esconderam durante três meses. Eles viram que o menino era bonito e não tiveram medo de desobedecer à ordem do rei.
24 Rendéka hukémbu Ferona takwanya Mosesré xe lé déré hura yi. Hura yiléka hukémbu dé némafwi ye Godka jémba sarékéta dé wa, “Wuni Ferona takwanyana nyan yingafwe. Wungi wakénguni.”
24 Foi pela fé que Moisés, quando já era adulto, não quis ser chamado de filho da filha de Faraó.
25 Wungi we dé Israelna du takwa wali renjoka dé mawuli ya. Wun nukwa Isipna du di Israelna du takwaré haraki hurundaka di xak wali rendaka Moses di wali renjoka dé mawuli ya. Dé haraki saraki sémbut huruta yikafre mawuli yanjoka hélék dé ya. Dé dé xékélaki, wun haraki saraki sémbutna yikafre mawuli bari hényitandé.
25 Ele preferiu sofrer com o povo de Deus em vez de gozar, por pouco tempo, os prazeres do pecado.
26 Hélék yata dé God hukémbu hwetendéka jooka sarékéta dé wa, “Wuni néma du reta Isipna yikafre jondu hérawut, wu baka joo dé. Wuni God wasékendén du Kraiska hangéli hérawut, hukémbu God wuniré yikafre hurundét, wu némafwi joo dé.” Wungi dé wa.
26 Ele achou que era muito melhor sofrer o desprezo por causa do Messias do que possuir todos os tesouros do Egito. É que ele tinha os olhos fixos na recompensa futura.
27 Moses Godka jémba sarékéta dé Isip yatakataka dé yi. Isipna néma du mawuli witendékaka roohafi yata dé yi. Dé du takwa xéhafi yandaka Godré déka mawulimbu xéta dé wungi yi.
27 Foi pela fé que Moisés saiu do Egito, sem ter medo da raiva do rei, e continuou firme, como se estivesse vendo o Deus invisível.
28 Moses wungi Godka jémba sarékéta dé God wandén maki dé Pasovana nukwa hura dé nyéki deka gena fétémbu xalétaka, wun maka dunya xiyasandatekwa ensel deka maka dunyaré xiyandémboka.
28 Pela fé Moisés começou o costume de celebrar a Páscoa e mandou marcar com sangue as portas das casas dos israelitas para que o Anjo da Morte não matasse os filhos mais velhos deles.
29 Israelna du takwa di Godka jémba sarékéndaka wun néma xéri déka xi Waka Néma Xéri dé nyéndékmbu tutélaméndéka héfa nyéndékmbu téndéka di wun héfambu jémba yi, néma xérina angé téfaré. Yindaka Isipna du di yindan maki yindaka dé hulingu diré yakitéfindéka hulingu se di hiya.
29 Foi pela fé que os israelitas atravessaram o mar Vermelho como se fosse terra seca. E, quando os egípcios tentaram atravessar, o mar os engoliu.
30 Hukémbu Israelna du takwa di Godka jémba sarékéta di God wandén maki huruta di Jerikoré wulayihafi yata gindan némafwi séndé hafwa sakumbu di hwarangu take jémélé yi. Nukwa angé tamba yétiyéti angé tamba hufuk hwarangu take jémélé yi. Wungi yindaka wun getéfana séndé xakrindéka di Israel Jerikoré wulayi.
30 Foi pela fé que caíram as muralhas de Jericó, depois que os israelitas marcharam em volta delas durante sete dias.
31 Jerikona yambumbu tékwa takwa hési léka xi Rahap, lé Godka jémba sarékéléka Israelna du yéték wun getéfaka xékélakinjoka nakélak faakwa yambéka lé bérré yikafre huru. Hura lé hukémbu lé Jerikombu reta Godna hundi xékéhafi yakwa du takwa wali hiyahambalé.
31 Foi pela fé que Raabe, a prostituta, não morreu com os que tinham desobedecido a Deus, pois ela havia recebido bem os espiões israelitas.
32 Méta hundi akwi watawuni? Wuni atéfék wungi Godka jémba sarékéndé du takwaka wanjoka mawuli yata wun némafwi hundi wafatikétawuni. Wunde du nawulak di Gideon, Barak, Samson, Jepta, Devit, Samuel, Godna profet akwi di.
32 O que mais posso dizer? O tempo é pouco para falar de Gideão, de Baraque, de Sansão, de Jefté, de Davi, de Samuel e dos profetas .
33 Di Godka jémba sarékéta di angi huru. Nawulak di séfélak néma du wali ware diré sarékéngwanda di wun néma duna héfaré héra. Nawulak di Israelna du takwaka néma du reta di yikafre sémbut male huru. Nawulak di God wasékérékéndén jondu héra. Nawulak di layionéna hundi hutémé.
33 Pela fé eles lutaram contra nações inteiras e venceram. Fizeram o que era correto e receberam o que Deus lhes havia prometido. Fecharam a boca de leões,
34 Nawulak deka mama diré yambu tunjoka hurundaka wun ya diré yanéhambandé. Nawulak deka mama diré yarmbu xiyanjoka hurundaka di jémba re. Nawulak hambuk yahafi yandaka God dika hambuk hwendéka di némafwi hambuk héraata wareta, di nak téfana xi warekwa duré xiyandaka di yaange yi.
34 apagaram incêndios terríveis e escaparam de serem mortos à espada. Eram fracos, mas se tornaram fortes. Foram poderosos na guerra e venceram exércitos estrangeiros.
35 Takwa nawulak Godka jémba sarékéndaka hiyandé nyangwal hiyandé du di wambula ramé.
35 Pela fé mulheres receberam de volta os seus mortos, que ressuscitaram. Outros foram torturados até a morte; eles recusaram ser postos em liberdade a fim de ressuscitar para uma vida melhor.
36 Nawulak deka mama dika haraki hundi wata di deka hungalina séfiré rami yoombu di xiya. Nawulak akwi deka mama diré senmbu gitaka di séndé gembu taka.
36 Alguns foram insultados e surrados; e outros, acorrentados e jogados na cadeia.
37 Nawulakré motumbu di xiya. Nawulak deka séfiré nyéndékmbu rékindaka di hiya. Nawulakré di hurukwexé. Nawulakré xi ware yarmbu di xiyandaka di hiya. Nawulak deka mama diré haraki hurundaka di hangéli héraata, nukwa wur hafi sipsip bali, meme balina séfi gita, jambangwe du takwa di re.
37 Outros foram mortos a pedradas; outros, serrados pelo meio; e outros, mortos à espada. Andaram de um lado para outro vestidos de peles de ovelhas e de cabras; eram pobres, perseguidos e maltratados.
38 Di wungi reta di deka mamaka yaange yinjoka di yitaka yatakata di du rehafi hafwambu akwi, némbumbu akwi, motu wekwambu akwi héfana wekwambu akwi di re. Di yikafre sémbut hurukwa du takwa rendaka ané héfana du takwa di haraki saraki sémbut huruta di Godna makambu di wali yamba rekéndi.
38 Andaram como refugiados pelos desertos e montes, vivendo em cavernas e em buracos na terra. O mundo não era digno deles!
39 Wunde du takwa atéfék Godka jémba sarékéta Godna hundika “Mwi hundi dé” nandaka God dika dé wa, “Wunde du takwa wunika jémba sarékéta di wuna makambu yikafre sémbut hurukwa du takwa di re.” Wungi wandéka wun nukwa di God wasékérékéndén yikafre jondu hérahambandi.
39 Porque creram, todas essas pessoas foram aprovadas por Deus, mas não receberam o que ele havia prometido.
40 Di wun yikafre jonduka haxéta nani wali nak maki yikafre jondu hérandate God dé mawuli ya. God nanika yikafre male jondu hwenjoka dé wungi huru. Di hafu wun jondu hérandate God hélék dé ya. Di nani wali God wasékérékéndén jondu hérae Godna makambu yikafre sémbut hurukwa du takwa wungi re wungi re rendate dé God mawuli ya.
40 Pois Deus tinha preparado um plano ainda melhor para nós, a fim de que, somente conosco, elas fossem aperfeiçoadas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Hebreus 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.