Atos 9

Godna Hundi (WOS) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Filip wungi huruta téndéna nukwambu Sol rékambambu wata dé Néma Du Jisasna du takwaré xiyandat hiyandate dé hambukmbu wa. Wataka dé atéfék prisna néma duka yi.
1 Enquanto isso, Saulo, motivado pela ânsia de matar os discípulos do Senhor, procurou o sumo sacerdote.
2 Ye dé déré wa, “Méni wuna jémbaka akwi wunika akwi nyingambu hayiméte wuni ya. Haaye wunika hwetaméni. Hwemét wuni Damaskusré ye wuni wun nyinga hwetawuni, Godna hundi buléndaka gena néma duka. Hwewut di nyinga xétaka wunika xékélakita yawundu nandat, wuni wuna jémba yatawuni. Yata wuni Jisasna hundi xékékwa du takwaka hwakétawuni. Hwaka xétaka wuni diré yoombu giya hura yatawuni, Jerusalemré.”
2 Pediu cartas para as sinagogas em Damasco, solicitando que cooperassem com a prisão de todos os seguidores do Caminho, homens e mulheres, que ali encontrasse, para levá-los como prisioneiros a Jerusalém.
3 Wun hundi wataka nyinga hérae Jerusalem yatakataka dé Sol Damaskusré yi. Ye wun getéfambu xakunjoka yandéka dé némafwi ya nyirmbu tulem nae dé wungi gaya, Sol téndénmbu.
3 Quando se aproximava de Damasco, de repente uma luz do céu brilhou ao seu redor.
4 Gayandéka dé Sol héfambu xakri. Xakrita dé xéké ané hundi wandéka, “Sol Sol, métaka méni wuniré haraki huru?”
4 Ele caiu no chão e ouviu uma voz lhe dizer: “Saulo, Saulo, por que você me persegue?”.
5 Wungi wandéka dé wakwexéké, “Néma Du, méni héndé?” Wungi wakwexékéndéka dé wa, “Wuni Jisas. Wuniré méni haraki huru.
5 “Quem és tu, Senhor?”, perguntou Saulo. E a voz respondeu: “Sou Jesus, a quem você persegue!
6 Sé raama ané getéfaré wulayi. Wulayimét du nak wandét méni déka hundi xékétaka dé wandén maki hurutaméni.” Wungi dé wa.
6 Agora levante-se e entre na cidade, onde lhe dirão o que fazer”.
7 Wandéka di Sol wali yindé du hundi nawulak xékétaka wun hundi buléndé duka di hwakéfatiké. Hwakéfatika di nakélak té. Hundi nawulak buléhambandi.
7 Os homens que estavam com Saulo ficaram calados de espanto, pois ouviam uma voz, mas não viam ninguém.
8 Buléhafi yandaka dé Sol raama dé dama lanjoka hurufatiké, déka dama gan hunye téndéka. Wungi téndéka di déka tambambu hura di Damaskusré wulayi.
8 Saulo levantou-se do chão, mas, ao abrir os olhos, estava cego. Então o conduziram pela mão até Damasco.
9 Wulaaye nukwa hufuk rendéka déka dama lahambandé. Wungi yandéka dé hénoo hulingu sahambandé.
9 Lá ele permaneceu, cego, por três dias, e não comeu nem bebeu coisa alguma.
10 Jisasna du nak dé re Damaskusmbu. Déka xi Ananaias. Janji makimbu dé Néma Du Jisas déré wa, “Ménawa, Ananaias.” Wungi wandéka dé Ananaias wa, “Néma Du, wuni andé re.”
10 Havia em Damasco um discípulo chamado Ananias. O Senhor o chamou numa visão: “Ananias!”. “Sim, Senhor!”, respondeu ele.
11 Wungi wandéka dé Néma Du wa, “Méni sé raama ané watewuka yambu nakmbu yi. Wun yambuna xi angi dé, Huritéké Yambu dé. Du nak déka xi Judas dé re wun yambumbu. Judasna gembu Tarsusmbu yandé du déka xi Sol dé re. Méni déka hwakétaméni, Judasna gembu. Wun du Sol némbuli dé wunika wata dé re.
11 O Senhor disse: “Vá à rua Direita, à casa de Judas. Ao chegar, pergunte por um homem de Tarso chamado Saulo. Ele está orando neste momento.
12 Dé janji maki hwandéka wuni ané joo déré wuni wakwe. Du nak déka xi Ananaias déka yae déka dama wambula jémba yandéte dé déka damambu tamba taka.”
12 Mostrei-lhe numa visão um homem chamado Ananias chegando e impondo as mãos sobre ele para que voltasse a enxergar”.
13 Néma Du Jisas wungi wandéka dé Ananaias wa, “Néma Du, séfélak du di hundi wa, wun du haraki saraki sémbut ména du takwaré hurundénka, Jerusalemémbu. Wandaka wuni xéké.
13 Ananias, porém, respondeu: “Senhor, ouvi muita gente falar das coisas horríveis que esse homem vem fazendo ao teu povo santo em Jerusalém.
14 Prisna néma du déka nyinga hwendaka dé Damaskusré dé ya, ména du takwaré huluke hura yinjoka. Nani ména ximbu wata Godré wakwexékékwa atéfék du takwaré huluke hura yinjoka dé mawuli ya.”
14 E ele tem autorização dos principais sacerdotes para prender todos que invocam o teu nome!”.
15 Dé wungi wandéka dé Néma Du wa, “Yingafwe. Méni yitaméni, Solka. Wuni wundé wasékewu, dé wuna jémba yatekwa du dé. Dé wunika hundi watandé, nak téfana du takwaka, deka néma duka akwi, ména getéfa israelna du takwaka akwi.
15 O Senhor, no entanto, disse: “Vá, pois Saulo é o instrumento que escolhi para levar minha mensagem aos gentios e aos reis, bem como ao povo de Israel.
16 Wandét nawula du wuna ximbu wandén hundi hélék yata déré xiyandat, dé némafwi hangéli hératandé. Wuni déré wakwetawuni wun jooka.” Wungi dé wa.
16 E eu mostrarei a ele quanto deve sofrer por meu nome”.
17 Wandéka dé Ananaias raama ye Judasna geré wulaaye dé déka tamba Solna anéngambambu taka. Takata dé wa, “Wuna bandi Sol, méni yambumbu yae Néma Du Jisasré wundé xémé. Xéménka wandéka wuni andé yawu, ména dama wambula jémba téndét Godna Hamwinya ména mawulimbu wulaaye téndéte.”
17 Ananias foi e encontrou Saulo. Ao impor as mãos sobre ele, disse: “Irmão Saulo, o Senhor Jesus, que lhe apareceu no caminho para cá, me enviou para que você volte a enxergar e fique cheio do Espírito Santo”.
18 Wungi wandéka dé xéri hamwina haar maki joo Solna damambu dé xakri. Xakre déka dama yikafre yandéka dé wambula jémba xé. Xe dé raama té. Téndéka dé Ananaias Jisasna ximbu déré guré husanda.
18 No mesmo instante, algo semelhante a escamas caiu dos olhos de Saulo, e sua visão foi restaurada. Então ele se levantou, foi batizado
19 Guré husandandéka dé hénoo se dé déka hambuk wambula héra.
19 e, depois de comer, recuperou as forças. Saulo permaneceu alguns dias em Damasco, com os discípulos.
20 Dé bari Godna hundi buléndaka geré wulaaye dé tale Jisaska ané hundi dé wa, “Jisas dé Godna Nyan dé.”
20 Logo, começou a falar de Jesus nas sinagogas, dizendo: “Ele é o Filho de Deus!”.
21 Wungi wandéka di xékétaka waréngéna di wa, “Owa. Yingi maki dé? Tale wun du dé hambuk yata dé Jisasna hundi xékékwa du takwaré dé haraki huru, Jerusalemémbu. Wun du angiré dé ya, Jisasna hundi xékékwa du takwaré yoombu giya prisna néma duka hura yinjoka.” Wungi wata di wun jooka saréké.
21 Todos que o ouviam ficavam admirados. “Não é esse o homem que causou tanta destruição entre os que invocavam o nome de Jesus em Jerusalém?”, perguntavam. “E não veio aqui para levá-los como prisioneiros aos principais sacerdotes?”
22 Di wungi sarékéndaka dé Sol hambuk yata dé yikafre hundi hambukmbu wa. Dé wa, “Jisas dé God wasékendén du Krais dé. Wu mwi hundi wuni we.” Wungi wata hambuk yandéka di Damaskusmbu rekwa Judana du déka hundi hasa wanjoka di hurufatiké.
22 A pregação de Saulo tornou-se cada vez mais poderosa, pois ele deixava os judeus de Damasco perplexos, provando que Jesus é o Cristo.
23 Séfélak nukwa rendéka di Damaskusmbu rekwa Judana du déré xiyanjoka di hundi bulé.
23 Depois de certo tempo, alguns judeus conspiraram para matá-lo.
24 Buléndaka di xékétaka di Solré wa, wun jooka. Gan nukwa Judana du di wun getéfaka motumbu gindan séndémbu tékwa atéfék yambumbu téta déré xiyanjoka di haxéta té.
24 Dia e noite, vigiavam a porta da cidade com a intenção de assassiná-lo, mas ele foi informado desse plano.
25 Haxéta téndaka di Solna hundi xékétaka Jisasna hundi xékékwa du nawulak yoo di léki, némafwi wasarambu. Lékitaka gan nak di getéfana séndémbu wara reta wandaka Sol wun wasarambu rendéka di yoombu hura di séndé tékwa wekwa nakmbu husangwanda husande di héfambu takandaka te dé wungi yi.
25 Então, durante a noite, alguns de seus discípulos o baixaram pela muralha da cidade num grande cesto.
26 Sol Jerusalemré dé yi. Ye xaakwa dé Jisasna hundi xékékwa du takwa wali renjoka dé mawuli ya. Mawuli yandéka di atéfék du déka roota angi di wa, “Dé yéna dé ye. Dé Jisaska jémba sarékéhambandé.”
26 Quando Saulo chegou a Jerusalém, tentou se encontrar com os discípulos, mas todos estavam com medo dele, pois não acreditavam que ele tivesse de fato se tornado discípulo.
27 Wungi wandaka dé Barnabas Solré yikafre huruta dé déré hura bér yi, Jisasna aposelka. Hura ye dé diré wa, “Sol yambumbu ye dé Néma Duré xé. Xéndéka dé Néma Du déré hundi wa. Wandéka dé Sol hambuk yata roohafi yata Jisasna ximbu dé Godna yikafre hundi wa Damaskusmbu.” Wungi dé Barnabas Solka wa.
27 Então Barnabé o levou aos apóstolos e lhes contou como Saulo tinha visto o Senhor no caminho para Damasco e como ele lhe havia falado. Contou também que, em Damasco, Saulo havia pregado corajosamente em nome de Jesus.
28 Wandéka di wa, “Wungi yawundu. Nani wali retandé.” Wungi wandaka dé Sol di wali reta dé Jerusalemémbu yitaka yatakata roohafi yata dé diré hundi wa, Néma Du Jisaska.
28 Saulo permaneceu com os apóstolos e andava com eles por Jerusalém, pregando corajosamente em nome do Senhor.
29 Dé Grikna hundi xékékwa Judana duré akwi dé hundi wa. Wata di wali hundi buléndéka hélék yata, di déré xiyanjoka huru.
29 Também conversava e discutia com alguns judeus de fala grega, mas estes procuravam matá-lo.
30 Hurundaka di Jisasna hundi xékékwa du wun jooka xékéta di Jerusalem yatakataka di Solré hura ye Sisariaré. Hura ye di déré wa, “Méni Tarsusré yitaméni.” Wungi wandaka dé wun getéfaré yi.
30 Quando os irmãos souberam disso, levaram Saulo a Cesareia e de lá o enviaram a Tarso.
31 Jisasna hundi xékékwa du takwa di jémba re, Judiana héfambu, Galilina héfambu, samariana héfambu akwi. Du nawulak diré haraki huruhambandi. Godna Hamwinya di wali jémba yandéka di séfélak du takwa Jisasna hundika di xéké. Xéka di atéfék yikafre mawuli yata, hambuk yata, di Néma Duka roota déka hundika jémba xéka di némafwi hém xaku.
31 A igreja tinha paz em toda a Judeia, Galileia e Samaria e ia se fortalecendo à medida que andava no temor do Senhor. E, encorajada pelo Espírito Santo, crescia em número.
32 Hukémbu Pita dé wumbu rekwa atéfék téfaré dé yitaka yataka. Yitaka yatakata dé nukwa nak dé Godna du takwaré xénjoka dé Lidaré yi.
32 Pedro viajava por toda parte, e foi visitar o povo santo que vivia na cidade de Lida.
33 Ye dé du nakré xé. Wun duna xi Einias dé. Déka matamba hiyandéka dé héki hwari angé yétiyéti angé yétiyéti wungi dé hwa, jambémbu. Yitaka yatakahambandé.
33 Ali encontrou um paralítico chamado Eneias, que permanecia de cama havia oito anos.
34 Dé wungi hwandéka dé Pita déré xéta dé wa, “Ménawa Einias. Jisas Krais méniré wundé huréhalékéndé. Méni sé raama ména tafu wura taka.” Wungi wandéka Einias bari raama dé té.
34 Pedro lhe disse: “Eneias, Jesus Cristo cura você! Levante-se e arrume sua maca!”. E, no mesmo instante, ele se levantou.
35 Saronéna héfambu rekwa du takwa, Lidambu rekwa atéfék du takwa akwi di atéfék di xé, dé yikafre ye téndéka. Xétaka di Néma Du Jisaska jémba saréké.
35 Todos os moradores de Lida e de Sarona viram Eneias e se converteram ao Senhor.
36 Takwa hési léka xi Tabita Jopambu lé re. Grikna hundimbu léka xi angi di wa, Dorkas. Tabita lé Jisaska jémba saréké. Sarékéta lé yikafre jémba yata lé jondu yike rekwa du takwaré yikafre huru.
36 Havia em Jope uma discípula chamada Tabita (que em grego é Dorcas). Sempre fazia o bem às pessoas e ajudava os pobres.
37 Wun nukwa bar hiyae lé wungi hiya. Hiyaléka di léka fusaka guyateke hura ware di taku gembu taka. Takandaka lé hwa.
37 Por esse tempo, ficou doente e morreu. Seu corpo foi lavado para o sepultamento e colocado numa sala no andar superior.
38 Lida Jopa walémbambu dé re. Jisasna hundi xékékwa du Jopambu reta di xéké, Pita Lidambu téndéka. Xékétaka wandaka bér du yéték Jopa yatakataka bér yi Pitaka. Ye bér déré wa, “Méni bari hari ani wali yitaméni. Wungi nani mawuli ye.”
38 Quando os discípulos souberam que Pedro estava perto de Lida, enviaram dois homens para lhe suplicar: “Por favor, venha o mais rápido possível!”.
39 Wungi wambéka dé Pita bér wali wungi yi Joparé. Ye xakundaka di Pitaré hérae hura di wari, Dorkasna fusa rendé hafwaré. Warindaka di duke takwa atéfék Pita téndénmbu téta di géra. Géraata di Dorkas reta hundafana hwelén nukwa wur wakwe, déka.
39 Então Pedro voltou com eles e, assim que chegou, foi levado para a sala do andar superior. O cômodo estava cheio de viúvas que choravam e lhe mostravam os vestidos e outras roupas que Dorcas havia feito para elas.
40 Wakwendaka Pita wandéka di atéfék du takwa wun hafwa yatakataka di gwandi. Gwandindaka dé Pita hwati se dé Néma Duré wa. Wataka waleka léka fusaré xéta dé wa, “Tabita, sé ramé.” Wungi wandéka lé dama lae déré xe lé wungi raama re.
40 Pedro pediu que todos saíssem do quarto. Então, ajoelhou-se e orou. Voltando-se para o corpo da mulher, disse: “Tabita, levante-se”, e ela abriu os olhos. Quando ela viu Pedro, sentou-se.
41 Reléka dé tambambu hurundéka lé raama té. Téléka wandéka di Godna du takwa wali duke takwa akwi wungi di xale. Xalendaka dé diré wa, “Némbuli lé jémba lé re.”
41 Ele lhe deu a mão e a ajudou a levantar-se. Em seguida, chamou os discípulos e as viúvas e a apresentou viva.
42 Wungi wandéka di wun jooka hundi wa saafa yi, Jopambu. Wa saafa yindaka di séfélak du takwa di Néma Duka jémba saréké.
42 A notícia se espalhou por toda a cidade, e muitos creram no Senhor.
43 Séfélak nukwa Pita dé Jopambu re. Du nak déka xi Saimon wali dé re. Saimon dé bulmakau balina séfi ruwa dé wun séfimbu jémba ya.
43 Pedro ficou em Jope algum tempo, hospedado na casa de Simão, um homem que trabalhava com couro.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.