Atos 15
Godna Hundi (WOS) vs VC
1 Judana du nawulak Judiana héfa yatakataka naande di yi Antiokré. Ye di Jisasna hundi xékékwa du takwaré wa, “Guni Moses wandén hambuk hundika xékéhafi yangut, di guna séfi sékéhafi yandat, God guniré satanéna tambambu yamba hérakéndé.”
1 Alguns homens, descendo da Judéia, puseram-se a ensinar aos irmãos o seguinte: Se não vos circuncidais, segundo o rito de Moisés, não podeis ser salvos.
2 Wungi wandaka bér Pol bér Barnabas hélék yata rékambambu wata bér di wali waru, wun hundika. Warundaka di Jisasna hundi xékékwa du nawulak di wa, Pol bér Barnabas, Antiokmbu rekwa Jisasna hundi xékékwa du nawulak akwi wungi yindate, Jerusalemré. Jisasna aposel wali, Jisasna du takwaka hatikwa néma du wali warundan hundika bulénjoka di Jerusalemré yindate di wungi wa.
2 Originou-se então grande discussão de Paulo e Barnabé com eles, e resolveu-se que estes dois, com alguns outros irmãos, fossem tratar desta questão com os apóstolos e os anciãos em Jerusalém.
3 Wungi wataka di Jisasna hundi xékékwa atéfék du takwa hérangwanda wandaka di Pol bér Barnabas, deka du nawulak akwi, wungi di yi. Yita di Fonisiana héfambu yita, samariana héfambu akwi yita, di Jisasna hundi xékékwa du takwaré wa saafa yi, nak téfana du takwa Jisaska jémba sarékéndan atéfék jémbaka. Wa saafa yindaka di xékéta mawuli yata mawuli sawuli di ya.
3 Acompanhados {algum tempo} dos membros da comunidade, tomaram o caminho que atravessa a Fenícia e Samaria. Contaram a todos os irmãos a conversão dos gentios, o que causou a todos grande alegria.
4 Yandaka ye di Jerusalemémbu xaku. Xakundaka di wumbu rekwa Jisasna hundi xékékwa du takwa, Jisasna aposel, néma du akwi, wungi di dika mawuli yata diré yikafre huru di wali hundi bulé. Wungi buléndaka bér Pol bér Barnabas diré wa, God bér wali téta wungi yandan jémbaka.
4 Chegando a Jerusalém, foram recebidos pela comunidade, pelos apóstolos e anciãos, a quem contaram tudo o que Deus tinha feito com eles.
5 Wambéka di du nawulak di wanjoka di wumbu té. Wunde du tale di Farisina hundi xéka di hukémbu Jisasna hundika akwi jémba xéké. Wunde du téta di angi wa, “Nak téfana du Godna makambu yikafre sémbut hurukwa du renjoka di deka séfi sékétaka di Moses wandénéngala hambuk hundi xékétandi. Wungi hurundat, wu yikafre dé.” Wungi di wa.
5 Mas levantaram-se alguns que antes de ter abraçado a fé eram da seita dos fariseus, dizendo que era necessário circuncidar os pagãos e impor-lhes a observância da Lei de Moisés.
6 Wandaka di Jisasna aposel, hatikwa néma du akwi wun jooka hundi bulénjoka di hérangwandé.
6 Reuniram-se os apóstolos e os anciãos para tratar desta questão.
7 Hérangwanda reta némafwi hundi buléndaka dé Pita raama téta dé wa, “Nyama bandi, mé xéké. Hanja wuni guni wali rewuka dé God wuniré waséke, nak téfana duré déka hundi wawute. Wungi guni xékélaki. God wandéka wuni ye diré Godna yikafre hundi wa, di Néma Duka jémba sarékéndate.
7 Ao fim de uma grande discussão, Pedro levantou-se e lhes disse: Irmãos, vós sabeis que já há muito tempo Deus me escolheu dentre vós, para que da minha boca os pagãos ouvissem a palavra do Evangelho e cressem.
8 Wuni wawuka di Néma Duka jémba sarékéndaka dé God atéfék mawulika xékélakita dé deka mawulika xékélakita dé diré déka Hamwinya hwe, nani Néma Duka jémba sarékéndanka xékélakimbete. Nanika hanja hwendén maki dé diré akwi wungi hwe.
8 Ora, Deus, que conhece os corações, testemunhou a seu respeito, dando-lhes o Espírito Santo, da mesma forma que a nós.
9 God natafa hundi male dé atéfék du takwaré wa, nani Judana du takwaré akwi, nak téfana du takwaré akwi. Nak téfana du takwa nawulak déka jémba sarékéndaka dé deka haraki saraki mawuli dé huréhaléké.
9 Nem fez distinção alguma entre nós e eles, purificando pela fé os seus corações.
10 Wun jooka sarékéta, métaka guni Godna mawuliré hurukwexétanguni? Métaka guni Moses wandén hundina xak jémba nak téfana duka hwetanguni? Wungi hurukénguni. Nana mandéka akwi nani akwi wun jémba yanjoka nani hurufatiké.
10 Por que, pois, provocais agora a Deus, impondo aos discípulos um jugo que nem nossos pais nem nós pudemos suportar?
11 Hurufatika nani angi nani saréké, nani Néma Du Jisaska jémba sarékémbeka dé naniré baka yikafre hurundéka dé God naniré héra, satanéna tambambu. Wungi male God nak téfana du takwaré akwi yikafre hurutandé.” Wungi dé Saimon Pita wa.
11 Nós cremos que pela graça do Senhor Jesus seremos salvos, exatamente como eles.
12 Wandéka di Barnabas bér Polna hundi xékénjoka di nakélak re. Wungi rendaka, Barnabas bér Pol bér diré hundi wa, nak téfana du takwa xéndaka God bér wali téta nak maki hambuk jémba yandanka.
12 Toda a assembléia o ouviu silenciosamente. Em seguida, ouviram Barnabé e Paulo contar quantos milagres e prodígios Deus fizera por meio deles entre os gentios.
13 Wambéka dé Jems wa, “Nyama bandi, wuna hundi mé xéké.
13 Depois de terminarem, Tiago tomou a palavra: Irmãos, ouvi-me, disse ele.
14 God nak téfana du takwaka mawuli ye wakwendénka Saimon wundé wandé. Wunde du takwa déka du takwa waséketa dé wungi wakwe.
14 Simão narrou como Deus começou a olhar para as nações pagãs para tirar delas um povo que trouxesse o seu nome.
15 Hanja Godna profet nawulak wun jooka di hundi wa. Profet nak angi dé hayi:
15 Ora, com isto concordam as palavras dos profetas, como está escrito:
16 Néma Du dé wa, ‘Hukémbu wuni wambula yatawuni. Wambula yae wuni Devitna hémna du takwaré huréhalékétawuni.
16 Depois disto voltarei, e reedificarei o tabernáculo de Davi que caiu. E reedificarei as suas ruínas, e o levantarei
17 Rendat atéfék téfana du takwa akwi wuna hundi xékénjoka mawuli yatandi.
17 para que o resto dos homens busque o Senhor, e todas as nações, sobre as quais tem sido invocado o meu nome.
18 Wungi dé Néma Du wa. Hanjambu akwi dé wun jooka wakwe.
18 Assim fala o Senhor que faz estas coisas, coisas que ele conheceu desde a eternidade {Am 9,11s.}.
19 Jems wungi wataka dé wa, “Wuna mawulimbu sarékéta wuni angi wa. Godka jémba sarékékwa nak téfana du takwaka némafwi jémba yamba hwekéme. Diré yamba wakéme, ‘Guni Moses wandén hambuk hundi atéfék xékétanguni.’ Wungi yamba wakéme.
19 Por isso, julgo que não se devem inquietar os que dentre os gentios se convertem a Deus.
20 Di ané hundi male xékéndate nani dika nyinga nak hayitame. Angi hayitame: ‘Guni yénataka godka hwendan hamwi sakénguni. Wu haraki hamwi dé. Guni nak du takwa wali haraki saraki sémbut yamba hurukénguni. Guni holéméngimbu hutukwakéndan hamwi sakénguni. Guni nyéki sakénguni.’
20 Mas que se lhes escreva somente que se abstenham das carnes oferecidas aos ídolos, da impureza, das carnes sufocadas e do sangue.
21 Wungi hayitame dika. Nani xékélaki, hanja akwi némbuli akwi du nawulak di Moses wandén hambuk hundi wa atéfék getéfambu. Di atéfék baka hwa nukwa Moses wandén hambuk hundi xéta di hambukmbu wa, Godna hundi buléndaka gembu. Wungi nani xékélaki.”
21 Porque Moisés, desde muitas gerações, tem em cada cidade seus pregadores, pois que ele é lido nas sinagogas todos os sábados.
22 Jems wungi wandéka di Jisasna aposel akwi, Jisasna du takwaka hatikwa néma du akwi, Jisasna hundi xékékwa du atéfék akwi wungi hundi bulétaka di wa, “Nani wali rekwa du nawulak di akwi Pol bér Barnabas wali yitandi Antiokré.” Wungi wataka di Judas déka nak xi Basabas bér Sailasré wa, yimbéte. Bér deka nyéndékmbu néma du bér re.
22 Então pareceu bem aos apóstolos e aos anciãos com toda a comunidade escolher homens dentre eles e enviá-los a Antioquia com Paulo e Barnabé: Judas, que tinha o sobrenome de Barsabás, e Silas, homens notáveis entre os irmãos.
23 Ané nyinga hayitaka di bérka hwe, Antiokmbu rekwa du takwaka hura yimbéte:
23 Por seu intermédio enviaram a seguinte carta: "Os apóstolos e os anciãos aos irmãos de origem pagã, em Antioquia, na Síria e Cilícia, saúde!
24 Nani wali rendé du nawulak gunika ye di guniré hundi nawulak wa. Nani diré wun hundi wahambame. Deka mawuli sarékémbu di guniré hundi wa. Wandaka guni xékénguka guna mawuli haraki dé ya. Wun hundi wundé xékékwa.
24 Temos ouvido que alguns dentre nós vos têm perturbado com palavras, transtornando os vossos espíritos, sem lhes termos dado semelhante incumbência.
25 Xékétaka nani hérangwanda reta hundi nani bulé, wun jooka. Hundi bulétaka natafa mawuli héraata nana du yétékré nani wa, gunika nana hundi hura yimbéte. Bér mawuli yambeka du Barnabas bér Pol wali yitambér.
25 Assim nós nos reunimos e decidimos escolher delegados e enviá-los a vós, com os nossos amados Barnabé e Paulo,
26 Barnabas bér Pol Néma Du Jisas Kraisna yata bér hiyanjoka roohambambér.
26 homens que têm exposto suas vidas pelo nome de nosso Senhor Jesus Cristo.
27 Nani Judas bér Sailasré nani wa, bér wali yimbéte. Bér ye guniré wamben jooka watambér.
27 Enviamos, portanto, Judas e Silas que de viva voz vos exporão as mesmas coisas.
28 Godna Hamwinya nani wali téndéka nani natafa mawuli héraata hundi bulétaka angi nani wa: Guni Moses wandén hambuk hundina némafwi jémba yahafi yata ané yalefu jémba male yatanguni:
28 Com efeito, pareceu bem ao Espírito Santo e a nós não vos impor outro peso além do seguinte indispensável:
29 Guni yénataka godka hwendan hamwi sakénguni. Guni nyéki sakénguni. Guni holéméngimbu hutukwakéndan hamwi sakénguni. Guni nak du takwa wali haraki saraki sémbut hurukénguni. Guni wun hundi xékéta jémba hurutanguni. Wungi yata jémba retanguni. Yak. Dinguna.”
29 que vos abstenhais das carnes sacrificadas aos ídolos, do sangue, da carne sufocada e da impureza. Dessas coisas fareis bem de vos guardar conscienciosamente. Adeus!
30 Di wungi haaye nyinga hwetaka wandaka bér deka du wali Pol bér Barnabas wali wungi di naande yi Antiokré. Ye xaakwa wandaka di Jisasna hundi xékékwa atéfék du takwa di hérangwanda re. Rendaka bér Judas bér Sailas wun nyinga hwe.
30 Tendo-se despedido, a delegação dirigiu-se a Antioquia. Ali reuniram a assembléia e entregaram a carta.
31 Hwembéka hayindan hundi xéta wataka di wun hundika mawuli sawuli ya, deka mawuli yikafre hurundénka.
31 À sua leitura, todos se alegraram com o estímulo que ela trazia.
32 Judas bér Sailas Godna profet reta bér némafwi hundi wa, Jisasna hundi xékékwa du takwaka. Wambéka di yikafre mawuli hérae roohafi yata di hambuk ye re.
32 Judas e Silas, que eram também profetas, dirigiam aos irmãos muitas palavras de exortação e de animação.
33 Rendaka bér nawulak nukwa wun getéfambu re. Re Jerusalemré wambula yinjoka hurumbéka di Jisasna hundi xékékwa du bérré wa, “Béni jémba yitambéni.” Wungi wandaka bér wambula yi, Jerusalemémbu rekwa duka. Hanja wun du di bérré wa, yimbéte.
33 Demoraram-se ali por algum tempo. Foram depois pelos irmãos despedidos em paz, voltando aos que lhos tinham enviado.
34 [Sailas renjoka mawuli yata dé Antiokmbu re.]
34 {A Silas contudo, pareceu bem ficar ali, e Judas partiu sozinho.}
35 Pol bér Barnabas Antiokmbu reta bér nawulak du wali Néma Duna hundi diré bér hambukmbu wata bér wakwe.
35 Paulo e Barnabé detiveram-se também em Antioquia, ensinando e pregando com muitos outros a palavra do Senhor.
36 Hukémbu Pol dé Barnabasré wa, “Yitaani, wambula tale yita Néma Duna hundi wanan atéfék getéfaré. Ye ani Jisasna hundi xékékwa du takwaré xétaani. Jémba di re, o yingafwe?”
36 Ao termo de alguns dias, disse Paulo a Barnabé: Tornemos a visitar os irmãos por todas as cidades onde temos pregado a palavra do Senhor, para ver como estão passando.
37 Wungi wandéka dé Barnabas Jon Mak bér wali yindéte dé mawuli ya.
37 Barnabé queria levar consigo também João, que tinha por sobrenome Marcos.
38 Mawuli yandéka dé Pol wun jooka hélék yata dé wa, “Hanja Jon Mak Pamfiliana héfambu aniré yatakataka dé yi. Ani wali atéfék jémba yanjoka yihambandé. Némbuli dé ani wali yamba yikéndé.”
38 Paulo, porém, achava que não devia ser admitido quem se tinha separado deles em Panfília e não os havia acompanhado no ministério.
39 Wungi wandéka bér némafwimbu waru, wun jooka. Warutaka bér hafu hafu yi. Barnabas Makré hérae hura bér gunjambémbu wara bér yi, Saiprusna héfaré.
39 Houve tal discussão que se separaram um do outro, e Barnabé, levando consigo Marcos, navegou para Chipre.
40 Bér wungi yimbéka dé Pol Sailasré waséke, dé wali yindéte. Wandéka di Jisasna hundi xékékwa du di déré wa, “Béni yimbét God béniré yikafre hurutandé. Wungi nani déré wa.”
40 Paulo, porém, tendo escolhido Silas, e depois de ter sido recomendado pelos irmãos à graça do Senhor, partiu.
41 Wungi wandaka bér yi, Siriana héfaré akwi, Silisiana héfaré akwi. Yita dé Pol Jisasna hundi xékékwa du takwaka wandéka deka mawuli jémba téndéka di hambuk ye re.
41 Ele percorreu a Síria, a Cilícia, confirmando as comunidades.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.