Atos 14

Godna Hundi (WOS) vs NVI

Sair da comparação
NVI Nova Versão Internacional
1 Pol bér Barnabas Aikoniamémbu reta Judana Godna hundi buléndaka geré wulaaye yikafre hundi jémba wambéka di Judana du takwa séfélak, wumbu rekwa séfélak nak téfana du takwa akwi di Jisaska jémba saréké.
1 Em Icônio, Paulo e Barnabé, como de costume, foram à sinagoga judaica. Ali falaram de tal modo que veio a crer grande multidão de judeus e gentios.
2 Sarékéndaka di Judana du nawulak Jisaska jémba sarékéhafi yata di nak téfana du takwaré Pol bér Barnabaska akwi haraki hundi wa. Wandaka di nak téfana du takwa deka hundi xékéta di Jisasna hundi xékékwa du takwaka hélék ya.
2 Mas os judeus que se tinham recusado a crer incitaram os gentios e irritaram-lhes os ânimos contra os irmãos.
3 Wungi maki séfélak nukwambu Pol bér Barnabas wun getéfambu bér re. Reta bér roohafi yata bér hundi wa, Néma Duka. Bérka hundi angi dé, God atéfék du takwaré dé yikafre huru. Wumbu rekwa du takwa bérka hundika mwi hundi dé nandate dé Néma Du bérka hambuk hwendéka bér nak maki hanja xéhafi yandan hambuk jémba bér ya, bérka tambambu.
3 Paulo e Barnabé passaram bastante tempo ali, falando corajosamente do Senhor, que confirmava a mensagem de sua graça realizando sinais e maravilhas pelas mãos deles.
4 Wungi yambéka di wun getéfambu rekwa du takwa di watémbéré re. Nawulak di Jisaska jémba sarékéhafi yakwa Judana du wali té. Nawulak di bérka hundika xéka di bér wali té.
4 O povo da cidade ficou dividido: alguns estavam a favor dos judeus, outros a favor dos apóstolos.
5 Hukémbu di nak téfana du nawulak, Judana du nawulak, deka néma du nawulak, wungi di hafu buléta di wa, “Nani bérré haraki hurutame. Nani bérré motumbu naake xiyatame.”
5 Formou-se uma conspiração de gentios e judeus, juntamente com os seus líderes, para maltratá-los e apedrejá-los.
6 Wungi wandaka bér wun hundi xékétaka bér Aikoniam yatakataka bér yaange yi, Likoniana héfambu rekwa getéfaré, Listraré akwi, Derberé akwi, wumbu rekwa hafwaré akwi.
6 Quando eles souberam disso, fugiram para as cidades licaônicas de Listra e Derbe, e seus arredores,
7 Ye bér wumbu rekwa du takwaré bér yikafre hundi wa, Néma Du Jisaska.
7 onde continuaram a pregar as boas novas.
8 Man haraki yandé du nak dé re Listrambu. Déka ayiwa déré héraléka dé wungi re. Yitaka yatakanjoka dé hurufatiké.
8 Em Listra havia um homem paralítico dos pés, aleijado desde o nascimento, que vivia ali sentado e nunca tinha andado.
9 Pol hundi wandéka dé wun du xéké. Xékéndéka dé Pol déré xéséfuta dé xékélaki, wun du Godka dé jémba saréké, déré huréhalékéndéte.
9 Ele ouvira Paulo falar. Quando Paulo olhou diretamente para ele e viu que o homem tinha fé para ser curado,
10 Wungi xékélakita dé hambukmbu wa, “Méni sé raama jémba té.” Wungi wandéka dé bari raama dé yitaka yataka.
10 disse em alta voz: "Levante-se! Fique de pé! " Com isso, o homem deu um salto e começou a andar.
11 Pol wungi wandéka wun du yitaka yatakandéka di du takwa xéta waréngéna hambukmbu wata di deka Likoniana hundimbu di wa, “Owa. Nana God du maki xaakwa nanika bér gaya.”
11 Ao ver o que Paulo fizera, a multidão começou a gritar em língua licaônica: "Os deuses desceram até nós em forma humana! "
12 Wungi wataka di Barnabaska wa, “Dé God Sus dé.” Wataka di Polka wa, “Dé hundi wakwa néma du dé. Dé God Hermes dé.” Wungi di wa.
12 A Barnabé chamavam Zeus e a Paulo Hermes, porque era ele quem trazia a palavra.
13 Susna ximbu harékéndaka ge dé getéfa tékwa hafwambu dé té. Susna pris dé bulmakau bali nawulak akwi mawe nawulak akwi dé hura yi, wun getéfana yamburé. Dé wun getéfana du takwa wali di bulmakau bali xiyae bérka hwenjoka wungi di mawuli ya, “Bér nana God bér,” nandanka.
13 O sacerdote de Zeus, cujo templo ficava diante da cidade, trouxe bois e coroas de flores à porta da cidade, porque ele e a multidão queriam oferecer-lhes sacrifícios.
14 Mawuli yandaka bér Pol bér Barnabas wun jooka hundi xéké. Xékéta hélék yata bérka nukwa wur haléngataka dika fétékéra ye wanjita bér wa:
14 Ouvindo isso, os apóstolos Barnabé e Paulo rasgaram as roupas e correram para o meio da multidão, gritando:
15 “Gunawa, métaka guni wungi huru? Wungi hurukénguni. Ani du male ani, guni maki ani. Ani God yingafwe. Ani yikafre hundi guniré wanat guni wun haraki saraki sémbut yatakataka wungi re wungi re rekwa Néma Du Godna hundi xékéngute ani ya. Dé nyir héfa, hulingu, atéfék ambu rekwa jondu, dé hurataka.
15 "Homens, por que vocês estão fazendo isso? Nós também somos humanos como vocês. Estamos trazendo boas novas para vocês, dizendo-lhes que se afastem dessas coisas vãs e se voltem para o Deus vivo, que fez o céu, a terra, o mar e tudo o que neles há.
16 Hanja God atéfék du takwaka dé wa, ‘Tékwandi. Mawuli yandaka maki hurutandi.”
16 No passado ele permitiu que todas as nações seguissem os seus próprios caminhos.
17 Wungi wata dé guni déka yike yangute hélék dé ya. Hélék yata dé guni déka xékélakingute dé guniré yikafre huru. Huruta dé wa, wali giyandét hénoo jémba waréndéte. Waréndéka guni hérae sata guna biya sukwekéndéka guni mawuli sawuli ya.”
17 Contudo, não ficou sem testemunho: mostrou sua bondade, dando-lhes chuva do céu e colheitas no tempo certo, concedendo-lhes sustento com fartura e enchendo de alegria os seus corações".
18 Wungi bér wa, du takwa bérka bulmakau bali xiyae hwendamboka. Wungi wata hambuk jémba yambéka di du takwa bérka hwehambandi.
18 Apesar dessas palavras, eles tiveram dificuldade para impedir que a multidão lhes oferecesse sacrifícios.
19 Judana du nawulak di Antiokmbu Aikoniamémbu akwi di ya. Yae Pol bér Barnabaska haraki saraki hundi wandaka di wun getéfambu rekwa du takwa deka hundi di xéké. Xékéta di akwi Polna hundika hélék ya. Hélék yata di Polré motumbu naake xiya. Xiyataka di angi wa, “Dé bu hiya.” Wungi wata di déré témbéra getéfa yatakataka hura gwandi. Témbéra hura gwande di déré hafwambu takataka di getéfaré wambula wulayi.
19 Então alguns judeus chegaram de Antioquia e de Icônio e mudaram o ânimo das multidões. Apedrejaram Paulo e o arrastaram para fora da cidade, pensando que estivesse morto.
20 Wulayindaka di Jisasna hundi xékékwa du Pol hwandénmbu hérangwanda téndaka dé raama té. Raama te dé getéfaré wulayi. Wulaaye hwae ganémbambu raama dé Barnabas wali wun getéfa yatakataka bér wungi yi Derberé.
20 Mas quando os discípulos se ajuntaram em volta de Paulo, ele se levantou e voltou à cidade. No dia seguinte, ele e Barnabé partiram para Derbe.
21 Pol bér Barnabas bér Néma Du Jisaska hundi wa Derbembu. Wambéka séfélak du takwa xékéta di Jisaska jémba saréké. Sarékéndaka bér Listraré wambula yi. Ye Aikoniamré wambula ye bér Pisidiambu tékwa getéfa Antiokré wambula yi.
21 Eles pregaram as boas novas naquela cidade e fizeram muitos discípulos. Então voltaram para Listra, Icônio e Antioquia,
22 Ye bér Jisasna hundi xékékwa du takwana mawuliré bér yikafre huru. Huruta bér di Jisasna hundi yatakandamboka bér diré angi wa, “Nani Godna getéfaré wulayinjoka tale nani séfélak xakéngali hératame.”
22 fortalecendo os discípulos e encorajando-os a permanecer na fé, dizendo: "É necessário que passemos por muitas tribulações para entrarmos no Reino de Deus".
23 Wungi wambéka wunde getéfambu Jisasna hundi xékékwa du takwa hérangwanda rendaka bér deka du nawulakré wa, di deka hatikwa néma du rendate. Wataka bér Néma Duka sarékéta hénoo sahafi ye bér déré angi wa, “Wunde du takwa di ménika jémba saréké. Méni diré yikafre hurumét di jémba retandi.” Wungi bér wa.
23 Paulo e Barnabé designaram-lhes presbíteros em cada igreja; tendo orado e jejuado, eles os encomendaram ao Senhor, em quem haviam confiado.
24 Wataka bér Pisidiana héfambu ye bér Pamfiliana héfambu wambula xaku.
24 Passando pela Pisídia, chegaram à Panfília
25 Wambula xaakwa bér Jisasna hundi wambula wa Pergambu. Wataka bér Ataliaré yi.
25 e, tendo pregado a palavra em Perge, desceram para Atália.
26 Ye gunjambémbu wara bér Antiokré wambula yi. Hanja wun getéfambu Jisasna hundi xékékwa du di bérré wa, “Béni Godna Hamwinya wandén jémba yatambéni. Yambét dé God béniré yikafre hurutandé.” Wungi wandaka bér ye wun jémba yaséketaka bér wambula yi.
26 De Atália navegaram de volta a Antioquia, onde tinham sido recomendados à graça de Deus para a missão que agora haviam completado.
27 Antiokmbu xaakwa wambéka di Jisasna hundi xékékwa du takwa hérangwanda re. Rendaka bér diré ané hundi wa, “God ani wali téndéka wungi nani jémba ya. God yambu dé nafwi di nak téfana du takwa akwi Jisaska jémba sarékéndate.” Wungi wataka bér yambén jémbaka atéfék safé.
27 Chegando ali, reuniram a igreja e relataram tudo o que Deus tinha feito por meio deles e como abrira a porta da fé aos gentios.
28 Safétaka séfélak nukwa bér Jisasna hundi xékékwa du takwa wali bér re wun getéfambu.
28 E ficaram ali muito tempo com os discípulos.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.