Atos 11

Godna Hundi (WOS) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Jisasna aposel, Jisasna hundi xékékwa du wali di Judiana héfambu reta di xéké, nak téfana du takwa Godna hundi jémba xékéndaka.
1 Logo chegou aos apóstolos e a outros irmãos da Judeia a notícia de que os gentios haviam recebido a palavra de Deus.
2 Hukémbu Pita dé Jerusalemré wambula yi. Ye xakundéka di Jisaska jémba sarékékwa du nawulak di Pita wali waru. Wunde du di angi saréké, atéfék du Godna hundi xékénjoka di tale séfi sékétandi.
2 Mas, quando Pedro voltou a Jerusalém, os discípulos judeus o criticaram,
3 Wungi sarékéta waruta di angi wa, “Méni nak téfana duna geré wulaaye méni di wali hénoo sa. Wungi sata haraki méni huru.” Wungi di wa.
3 dizendo: “Você entrou na casa de gentios e até comeu com eles!”.
4 Wandaka dé Pita Kornilius wali reta hurundan atéfék jooka dé diré angi wa:
4 Então Pedro lhes contou exatamente o que havia acontecido.
5 “Wuni Jopambu reta God wali hundi buléta wuni janji maki hwa. Hwae wuni xé némafwi nukwa wur maki joo nyirmbu gayandéka. Gayandéka di nukwa wurna wambu yétiyétimbu hura husandandaka dé rewunmbu té.
5 Disse: “Eu estava na cidade de Jope e, enquanto orava, num êxtase, tive uma visão. Algo semelhante a um lençol grande foi baixado do céu, preso pelas quatro pontas, vindo até onde eu estava.
6 Téndéka wuni jémba xéta wuni xé nak maki nak maki hamwi hambwe afwi wumbu rendaka.
6 Quando olhei dentro do lençol, vi toda espécie de animais domésticos e selvagens, répteis e aves.
7 Xéta wuni ané hundi xéké, ‘Méni Pita, sé raama méni wun tékwa hamwi xiyae sa.’
7 E ouvi uma voz dizer: ‘Levante-se, Pedro; mate e coma’.
8 Wun hundi xékétaka wuni wa, ‘Néma Du, wungi yingafwe. Ména hambuk hundi naniré dé wunde hamwi sambemboka. Watéfindéka wuni wunde haraki hamwi hanja sahambawuni. Némbuli yamba sakéwuni.’
8 “Eu respondi: ‘De modo nenhum, Senhor! Jamais comi coisa alguma que fosse considerada impura ou imprópria’.
9 Wungi wawuka dé God wambula wa, ‘Wuni wun jonduré wundé huréhalékéwu. Wun huréhalékéwun jonduka angi yamba wakéméni, ‘Wun haraki joo dé.’ Wungi yamba wakéméni.’ Wungi dé God wa.
9 “Mas a voz do céu falou novamente: ‘Não chame de impuro o que Deus purificou’.
10 Yambu hufuk wuni wun jooré xéta wuni wun hundi xéké. Xékéwuka di wun joo nyirré wambula hura wari.
10 Isso aconteceu três vezes, antes que o lençol, com tudo que ele continha, fosse recolhido ao céu.
11 Hura warindaka di Sisariambu yandé du hufuk deka néma duna hundi xékétaka yae di rewun gembu bari xaku.
11 “Nesse momento, três homens que haviam sido enviados de Cesareia chegaram à casa onde eu estava hospedado.
12 Xakundaka dé Godna Hamwinya wuniré wa, wuni roohafi yata bari di wali yiwute. Ande Jisaska jémba sarékékwa du gwongofu di wuni wali yi Sisariaré. Ye nani atéfék Korniliusna geré wulayi.
12 O Espírito me disse que eu fosse com eles, sem nada questionar. Esses seis irmãos me acompanharam, e logo entramos na casa do homem que havia mandado nos buscar.
13 Wulayimbeka dé naniré wa, Godna ensel nakré xéndénka. Wun ensel Korniliusna gembu téta dé déré wa, ‘Méni wamét di ména du nawulak yitandi Joparé. Ye di du nakéka hwakétandi. Déka xi Saimon. Déka nak xi Pita dé.
13 Ele nos contou como um anjo havia aparecido em sua casa e dito: ‘Envie mensageiros a Jope e mande buscar Simão, também chamado Pedro.
14 Dé yae méniré hundi watandé. Wandét guni guna hém wali xékéngut, God guna haraki saraki sémbut yakwanyindét, guni jémba retanguni.’ Wungi dé Godna ensel wa Korniliusré.
14 Ele lhe dirá como você e toda a sua casa podem ser salvos’.
15 Wandéka dé Kornilius wun jooka wandéka wuni diré wayika wata téwuka dé Godna Hamwinya deka mawulimbu wulaaye té, nana mawulimbu tale wulaaye téndéka maki.
15 “Quando comecei a falar, o Espírito Santo desceu sobre eles, como ocorreu conosco, no princípio.
16 Godna Hamwinya deka mawulimbu wulaaye téndéka wuni Néma Duna hundika wuni saréké. Hanja dé Néma Du wa, ‘Guré husandakwa du Jon dé Godna ximbu diré guré husanda. God déka Hamwinya hwetandé gunika. Hwendét Godna Hamwinya guna mawulimbu wulaaye tétandé.’ Wungi dé Néma Du Jisas wa.
16 Então me lembrei das palavras do Senhor, quando ele disse: ‘João batizou com água, mas vocês serão batizados com o Espírito Santo’.
17 Nani Néma Du Jisas Kraiska tale jémba sarékémbeka dé God déka Hamwinya nanika dé hwe. God déka Hamwinya dé wunde nak téfana du takwaka akwi dé hwe. God wungi hwendéka, wuni héndé, wuni déka jémba takatéfitewuka. Wungi yingafwe, wu déka jémba dé.”
17 E, uma vez que Deus deu a esses gentios a mesma dádiva que concedeu a nós quando cremos no Senhor Jesus Cristo, quem era eu para me opor a Deus?”.
18 Pita wungi wandéka di Judana du wambula déré haraki hundi wahambandi. Wahafi yata di Godna ximbu harékéta di wa, “God yikafre dé. Dé nak téfana du takwaka akwi dé wa. Di deka haraki saraki mawuli yatakataka huli mawuli hérae jémba retandi, wungi re wungi re.” Wungi di wa.
18 Ao ouvirem isso, pararam de levantar objeções e começaram a louvar a Deus, dizendo: “Vemos que Deus deu aos gentios o mesmo privilégio de se arrepender e receber a vida eterna!”.
19 Tale di Stivenré xiya motumbu. Xiyandaka hiyandéka di Jisasna hundi xékékwa du takwaré haraki hurunjoka hurundaka di atéfék getéfaré yaange yi. Yaange yita nawulak afakéré ye di Fonisiana héfambu re. Nawulak di Saiprusna héfambu re. Nawulak di Antiokmbu re. Reta di Judana du takwaré male di Jisaska hundi wa. Nak téfana du takwaré déka hundi wahambandi.
19 Enquanto isso, os discípulos que haviam sido dispersos na perseguição depois da morte de Estêvão chegaram até a Fenícia, Chipre e Antioquia da Síria. Pregaram a palavra, mas somente aos judeus.
20 Saiprusna héfambu yandé du Sairinimbu yandé du akwi Jisaska jémba sarékéta Antiokré ye di Judana du takwaré akwi, nak téfambu yandé du takwaré akwi, di Néma Du Jisaska hundi wa.
20 Contudo, alguns dos discípulos que foram de Chipre e Cirene até Antioquia começaram a anunciar aos gentios as boas-novas a respeito do Senhor Jesus.
21 Wandaka dé Néma Du dika hambuk hwendéka di séfélak du takwa deka haraki saraki mawuli yatakataka di Néma Duka jémba saréké.
21 A mão do Senhor estava com eles, e muitos desses gentios creram e se converteram ao Senhor.
22 Jerusalemémbu reta Jisasna hundi xékékwa du di wun jooka hundi xékéta wandaka dé Barnabas yi Antiokré.
22 Quando a igreja de Jerusalém soube do que havia acontecido, enviou Barnabé a Antioquia.
23 Ye xaakwa dé xé, God wun du takwaré yikafre hurundéka jémba rendaka. Xéta yikafre mawuli yata mawuli sawuli yata dé diré yikafre hundi wa, di deka mawulimbu hambuk yata Néma Duna jémba yatakandamboka.
23 Ao chegar ali e ver essa demonstração da graça de Deus, alegrou-se muito e incentivou os irmãos a permanecerem fiéis ao Senhor.
24 Barnabas dé yikafre du dé. Godna Hamwinya déka mawulimbu wulaaye hambuk ye dé té. Téndéka dé Jisaska jémba male saréké. Wun nukwa séfélak du takwa Barnabasna hundi xékétaka di akwi di Jisaska jémba saréké.
24 Barnabé era um homem bom, cheio do Espírito Santo e de fé. E uma grande multidão se converteu ao Senhor.
25 Hukémbu Barnabas Solka hwaka xénjoka dé Tarsusré yi.
25 Então Barnabé foi a Tarso procurar Saulo.
26 Ye hwaka xétaka dé déré hura bér yi Antiokré. Hura ye héki hwari natafa bér Antiokmbu reta bér Jisasna hundi xékékwa du takwa wali hérangwanda bér hundi bulé. Séfélak du takwaré bér wakwe sakwe, Jisaska. Antiokmbu di Jisasna du takwaka di ané xi tale hwe, “Kristen.” Wun xina mo angi dé, “Kraisna du takwa.”
26 Quando o encontrou, levou-o para Antioquia. Ali permaneceram com a igreja um ano inteiro, ensinando a muitas pessoas. Foi em Antioquia que os discípulos foram chamados de cristãos pela primeira vez.
27 Wun nukwa profet nawulak di Jerusalem yatakataka di Antiokré nandi.
27 Durante esse tempo, alguns profetas viajaram de Jerusalém a Antioquia.
28 Wun du nak déka xi Agabus. Godna Hamwinya déka mawulimbu sukweka téndéka dé téta wa, “Hénooka hiyatendaka nukwa xakutandé. Xakundét atéfék héfambu rekwa du takwa hénooka hiyatandi.” Wungi dé Agabus wa. Hukémbu Klodius Romna néma du dé re. Rendéka wun hénoo hiyatendaka nukwa dé xaku.
28 Um deles, chamado Ágabo, pôs-se em pé numa das reuniões e predisse, pelo Espírito, que uma grande fome viria sobre todo o mundo romano. (Isso se cumpriu durante o reinado de Cláudio.)
29 Agabus wun jooka wandéka di Jisasna du takwa xékéta di wa, “Nani nak nak Jisasna hundi xékéta Judiambu rekwa du takwaka sarékéta nani yéwa hunduwe dika hwetame. Nani yéwa hérambeka maki dika hwetame, diré yikafre hurunjoka.”
29 Então os discípulos de Antioquia decidiram enviar uma ajuda aos irmãos na Judeia, cada um de acordo com suas possibilidades.
30 Wungi wataka yéwa hérae di Sol bér Barnabaska hwe. Hwetaka wandaka bér Jerusalemré wara bér hwe, Jisasna hundi xékékwa du takwana néma duka.
30 Foi o que fizeram, enviando as doações aos presbíteros por meio de Barnabé e Saulo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.