1 Timóteo 6
Godna Hundi (WOS) vs NTLH
1 Krais Jisasna hundi xékékwa du takwa nawulak di nak duna jémba baka yata di wun néma duna ekombu re. Di deka néma duka angi watandi: “Di nana néma du di. Nani deka hundi xékéta yikafre jémba yatame, dika.” Wungi wata hurundat, dika hatikwa du takwa diré xéta di Godna xika, Krais Jisaska wakwemben hundika akwi haraki hundi yamba wakéndi.
1 Aqueles que são escravos devem tratar o seu dono com todo o respeito, para que ninguém fale mal do nome de Deus e dos nossos ensinamentos.
2 Wunde néma du Krais Jisaska jémba sarékéndat, jémba yakwa du takwa angi watandi, “Nani atéfék Krais Jisasna hundi nani xéké. Xéka nana néma duka némafwimbu mawuli yata deka hundi jémba xékétame. Wungi huruta nani Kraisna hundi xékékwa duré nani yikafre huru.” Wungi wata yikafre jémba yatandi, deka néma duka. Di yamba wakéndi, “Nana néma du akwi Krais Jisasna hundi di xéké. Xéka di nana nyama bandi maki rendaka némbuli nani deka hundi yamba xékékéme.” Wungi wakéndi. Méni Godna hundika du takwaré wakweta, wawuka hundi jémba wataméni, atéfék du takwaré.
2 E os escravos que têm dono cristão não devem perder o respeito por ele por ser seu irmão na fé. Pelo contrário, devem trabalhar para ele melhor ainda, pois o dono, que recebe os seus serviços, é cristão e irmão amado. Ensine e recomende estas coisas:
3 Du nawulak di nak maki hundi wata, yikafre hundika hélék yata, nana Néma Du Jisas Kraisna hundika hu hweta, Godna sémbut wakwekwa hundika xékéhafi yata, wu,
3 Se alguém ensina alguma doutrina diferente e não concorda com as verdadeiras palavras do nosso Senhor Jesus Cristo e com os ensinamentos da nossa religião,
4 wunde du di atéfék jonduka xékélakihafi yata di di hafu deka ximbu baka di haréké. Deka mawuli haraki ye téndéka di nak maki hundi wata yalefu hundina mo hundika warunjoka di mawuli ye. Wungi yata nak duka yandén jooka haraki mawuli xékéta, rékambambu wata, nak duré haraki hundi wata, deka mawulimbu haraki hundi wata,
4 essa pessoa está cheia de orgulho e não sabe nada. Discutir e brigar a respeito de palavras é como uma doença nessas pessoas. E daí vêm invejas, brigas, insultos, desconfianças maldosas
5 wungi di atéfék nukwambu du takwa wali waruta ware. Wunde duna mawuli haraki téndéka di mwi hundika yike ye. Yike ye di deka mawulimbu wa, “Nani Godna hundi xékéta nani séfélak jondu hératame.” Wungi di wa.
5 e discussões sem fim, como costumam fazer as pessoas que perderam o juízo e não têm mais a verdade. Essa gente pensa que a religião é um meio de enriquecer.
6 Mé xéké. Nani Godna hundi jémba xékéta nak duna jooka mawuli yahafi yata, nani xérénjuwi du maki nani re. Wu mwi hundi dé.
6 É claro que a religião é uma fonte de muita riqueza, mas só para a pessoa que se contenta com o que tem.
7 Ayiwa naniré héraléka nani jondu nawulak hura yahambame. Baka nani ya. Hukémbu nani hiyae jondu nawulak hura yamba yikéme. Baka yitame. Wungi nani xékélaki.
7 O que foi que trouxemos para o mundo? Nada! E o que é que vamos levar do mundo? Nada!
8 Nani hénoo nukwa wur hura témbet, wu yak. Nawulak jondu akwi héranjoka yamba sarékékéme.
8 Portanto, se temos comida e roupas, fiquemos contentes com isso.
9 Du takwa di séfélak jondu héranjoka mawuli yandat, deka mawuli haraki ye tétandé. Téndét wangété yandat deka haraki mawuli diré hulukindét, di haraki saraki sémbut huruta fakutandi, hamwi biyamimbu wulaaye hiyandaka maki.
9 Porém os que querem ficar ricos caem em pecado, ao serem tentados, e ficam presos na armadilha de muitos desejos tolos, que fazem mal e levam as pessoas a se afundarem na desgraça e na destruição.
10 Du takwa di yéwaka némafwimbu mawuli yata di séfélak nak maki nak maki haraki saraki sémbut hurutandi. Du takwa nawulak yéwa héranjoka némafwimbu mawuli yata, Godna hundika hu hwendaka dika némafwi xak yandéka di hambuk hangéli héra, deka mawulimbu.
10 Pois o amor ao dinheiro é uma fonte de todos os tipos de males. E algumas pessoas, por quererem tanto ter dinheiro, se desviaram da fé e encheram a sua vida de sofrimentos.
11 Méni Godna du reta méni wungi yamba hurukéméni. Méni hambuk yata angi retaméni. Yikafre sémbut huruta Godna hundi xékéta jémba retaméni. Méni Godka jémba sarékéta du takwaka némafwimbu mawuli yataméni. Xak ménika yandét, méni hambuk yata jémba tétaméni. Méni du takwaka yikafre mawuli yata dika nakélak hurutaméni.
11 Mas você, homem de Deus, fuja de tudo isso. Viva uma vida correta, de dedicação a Deus, de fé, de amor, de perseverança e de respeito pelos outros.
12 Fétékérékwa du hambukmbu fétékéréndaka maki méni hambuk yata, Godka jémba sarékéta déka jémba yataméni. God méniré dé waséke, méni déka hundi xéka huli mawuli hérae jémba reméte, wungi re wungi re. Méni wun huli mawuli mé huluki. God méniré wasékendéka méni du takwana makambu téta Krais Jisas ména Néma Du rendékaka méni yikafre hundi méni wa.
12 Corra a boa corrida da fé e ganhe a vida eterna. Pois foi para essa vida que Deus o chamou quando você deu o seu belo testemunho de fé na presença de muitas testemunhas .
13 God atéfék jondu huratakataka dé hamwinya dika hwe, di rendate. Hanja Krais Jisasna mama déré xiyanjoka hurundaka dé Pontius Pailatna makambu téta dé déka jémbaka yikafre hundi wa. Némbuli God bér Krais rembéka ani bérka makambu téta wuni méniré ané hundi hambukmbu wa.
13 Agora, diante de Deus, que dá vida a todas as criaturas, e diante de Cristo Jesus, que deu o seu belo testemunho de fé em frente de Pôncio Pilatos, eu ordeno a você o seguinte:
14 Méni Kraisna yikafre hundi xékéta wandén maki hurutaméni. Déka hundi yatakahafi yata haraki sémbut nawulak yamba hurukéméni. Yikafre sémbut huruta nana Néma Du Jisas Krais wambula yatendéka nukwaka haxétaméni.
14 Cumpra a sua missão com fidelidade, para que ninguém possa culpá-lo de nada, e continue assim até o dia em que o nosso Senhor Jesus Cristo aparecer.
15 God hafu wandét Jisas Krais wambula yatandé. Wun harékémbeka God dé atéfék néma duré sarékéngwanda dé hafu atéfék néma duka dé néma du re.
15 Quando chegar o tempo certo, Deus fará com que isso aconteça, o mesmo Deus que é o bendito e único Rei, o Rei dos reis e o Senhor dos senhores,
16 Dé hafu wungi re wungi re reta dé larékombu rendéka nani rendénmbu yamba xakukéme. Hanja akwi némbuli akwi du takwa déré xénjoka hurufatikétandi. Déka ximbu harékétame. Dé hambuk yata nana Néma Du retandé, wungi re wungi re. Wu mwi hundi dé.
16 o único que é imortal . Ele vive na luz, e ninguém pode chegar perto dela. Ninguém nunca o viu, nem poderá ver. A ele pertencem a honra e o poder eterno! Amém !
17 Méni ané héfambu rekwa xérénjuwi du takwaré angi wataméni: “Guni guna ximbu yamba harékékénguni. Guni jémba renjoka mawuli yata, ané héfambu reta hényitekwa jonduka sarékéhafi yata Godka male sarékétanguni. God atéfék jondu nanika baka dé hwe, nani yikafre mawuli yata jémba rembete.
17 Aos que têm riquezas neste mundo ordene que não sejam orgulhosos e que não ponham a sua esperança nessas riquezas, pois elas não dão segurança nenhuma. Que eles ponham a sua esperança em Deus, que nos dá todas as coisas em grande quantidade, para o nosso prazer!
18 Guni du takwaré yikafre hurutanguni. Diré yikafre huruta séfélak yikafre jémba yatanguni. Guni yikafre mawuli yata guna jondu mune hwetanguni, nawulak du takwaka.” Wungi wataméni xérénjuwi du takwaré.
18 Mande que façam o bem, que sejam ricos em boas ações, que sejam generosos e estejam prontos para repartir com os outros aquilo que eles têm.
19 Di wungi huruta di hukémbu xakutekwa nukwambu jémba renjoka di yikafre jondu taka. Wun nukwa xakundét, God dika yikafre jondu diré hasa hwetandé. Hwendét di God wali jémba retandi, wungi re wungi re.
19 Desse modo eles juntarão para si mesmos um tesouro que será uma base firme para o futuro. E assim conseguirão receber a vida, a verdadeira vida.
20 Timoti, méni mé xéké. God ménika hwendén jémba jémba yataméni. Déka jémbaka jémba hatita déka hundi jémba xékétaméni. Méni Godka sarékéhafi yakwa du takwana baka hundi yamba xékéméni. Di wun hundi buléta wun hundika waruta yéna yata di wa, “Wu xékélelakikwa duna hundi dé.”
20 Timóteo, guarde bem aquilo que foi entregue aos seus cuidados. Evite os falatórios que ofendem a Deus e as discussões tolas a respeito daquilo que alguns, de modo errado, chamam de “conhecimento”.
21 Du takwa nawulak wun hundi xéka wun hundika sarékéta di Kraisna hundika hu wundé hwenda.
21 Algumas pessoas, afirmando que tinham esse “conhecimento”, se desviaram do caminho da fé. Que a
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Timóteo 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.