1 Coríntios 11

Godna Hundi (WOS) vs ARA

Sair da comparação
ARA Almeida Revista e Atualizada 1993
1 Wuni Krais Jisas hurundén maki wuni huru. Guni wuniré xéta wuni huruwuka maki hurutanguni.
1 Sede meus imitadores, como também eu sou de Cristo.
2 Guni atéfék nukwambu wunika sarékéta Krais Jisasna hundi xékékwa du takwana sémbut guni huru, wakwewun maki. Wungi hurunguka wuni yikafre mawuli yata guna ximbu haréké.
2 De fato, eu vos louvo porque, em tudo, vos lembrais de mim e retendes as tradições assim como vo-las entreguei.
3 Guni ané jooka xékélakingute wuni mawuli ye. Guna humbu guna séfimbu atéfék tékwa jonduré sarékéngwanda dé néma du re. Wungi maki, Krais dé atéfék duna humbu maki dé. Du nak déka takwana humbu maki dé. God dé Kraisna humbu maki dé.
3 Quero, entretanto, que saibais ser Cristo o cabeça de todo homem, e o homem, o cabeça da mulher, e Deus, o cabeça de Cristo.
4 Du nak dé déka anéngamba samétaka téta dé Godka wata profetna hundi wata, wu dé déka humbuna ximbu harékéhambandé.
4 Todo homem que ora ou profetiza, tendo a cabeça coberta, desonra a sua própria cabeça.
5 Takwa hési lé léka anéngamba saméhafi yata Godka wata profetna hundi wata, wu lé léka humbuna ximbu harékéhambalé. Lé wungi huruta lé atéfék némbé sékéndé takwa maki lé.
5 Toda mulher, porém, que ora ou profetiza com a cabeça sem véu desonra a sua própria cabeça, porque é como se a tivesse rapada.
6 Lé léka anéngamba saménjoka hélék yata lé léka némbé atéfék sékétalé. Lé léka némbé sékénjoka roota, lé léka anéngamba samétalé.
6 Portanto, se a mulher não usa véu, nesse caso, que rape o cabelo. Mas, se lhe é vergonhoso o tosquiar-se ou rapar-se, cumpre-lhe usar véu.
7 God déngala dé du huratakandéka di du Godna hambuk nawulak wakwe. Wungi maki du Godka wata profetna hundi wata di deka anéngamba yamba samékéndi. Takwa di duna hambuk nawulak wakweta di deka duna ekombu di re.
7 Porque, na verdade, o homem não deve cobrir a cabeça, por ser ele imagem e glória de Deus, mas a mulher é glória do homem.
8 Hanja du dé takwana séfimbu xakuhambandé. Takwa lé duna séfimbu lé xaku.
8 Porque o homem não foi feito da mulher, e sim a mulher, do homem.
9 God takwaré yikafre hurunjoka dé duré huratakahambandé. Dé duré yikafre hurunjoka dé takwaré hurataka.
9 Porque também o homem não foi criado por causa da mulher, e sim a mulher, por causa do homem.
10 Wungi maki, takwa léka du léka néma du rendékaka wakwenjoka lé léka anéngamba samétalé. Godna enselka akwi sarékéta lé wungi hurutalé.
10 Portanto, deve a mulher, por causa dos anjos, trazer véu na cabeça, como sinal de autoridade.
11 Nak hundi akwi mé xéké. Nani Néma Du Krais Jisasmbu reta takwa di du atéfék yatakataka jémba yamba tékéndi. Du akwi di takwa atéfék yatakataka jémba yamba tékéndi. Du wali takwa wali jémba yata di jémba tétandi.
11 No Senhor, todavia, nem a mulher é independente do homem, nem o homem, independente da mulher.
12 God tale dé duna séfimbu dé takwaré hurataka. Huratakandéka némbuli takwa di dunya héra. God hafu dé atéfék jonduna mo dé.
12 Porque, como provém a mulher do homem, assim também o homem é nascido da mulher; e tudo vem de Deus.
13 Guni hafu hundi buléta sarékétanguni. Takwa anéngamba saméhafi yata, Godna hundi buléndaka gembu téta, Godka wandat, wu yikafre wana haraki wana? Wu haraki dé.
13 Julgai entre vós mesmos: é próprio que a mulher ore a Deus sem trazer o véu?
14 Nani du takwana sémbutka sarékéta nani xékélaki. Du nak déka némbé séményi téndét, du takwa déka némbéré xéta angi watandi, “Wu haraki du dé.”
14 Ou não vos ensina a própria natureza ser desonroso para o homem usar cabelo comprido?
15 Takwa hési léka némbé séményi téndét, du takwa léka némbéré xéta angi watandi, “Wu yikafre takwa lé.” God takwaka dé séményi némbé hwe, deka anéngambaré saméndéte.
15 E que, tratando-se da mulher, é para ela uma glória? Pois o cabelo lhe foi dado em lugar de mantilha.
16 Guni nawulak wun jooka warunjoka mawuli yangut, wuni guniré angi watawuni: Nani atéfék nukwambu wun sémbut male huru. Nak getéfambu rekwa Godna hundi jémba xékékwa du takwa akwi di wun sémbut male huru.
16 Contudo, se alguém quer ser contencioso, saiba que nós não temos tal costume, nem as igrejas de Deus.
17 Némbuli guniré hambuk hundi nawulak wanjoka wuni mawuli ye. Mawuli yata hurunguka sémbutka guna ximbu yamba harékékéwuni. Guni Godna ximbu harékénjoka yata hérangwanda renguka nukwa, guni guna du takwaré yikafre huruhafi yata guni deka mawuliré haraki guni huru.
17 Nisto, porém, que vos prescrevo, não vos louvo, porquanto vos ajuntais não para melhor, e sim para pior.
18 Tale ané jooka watawuni. Du takwa nawulak di gunika angi wa: “Di Godna hundi buléta hérangwanda reta, di natafa mawuli hérahafi yata hémémbu hémémbu reta, jémba rehambandi.” Wungi wandaka xékétaka wuni deka hundi nawulakéka “Wu mwi hundi dé” wuni na.
18 Porque, antes de tudo, estou informado haver divisões entre vós quando vos reunis na igreja; e eu, em parte, o creio.
19 Wuni xékélaki. Guni wungi hérangwanda reta Godna hundi buléta guni yikafre mwi hundi wakwa duka xékélakitanguni. Xékélakingut, wu yikafre dé.
19 Porque até mesmo importa que haja partidos entre vós, para que também os aprovados se tornem conhecidos em vosso meio.
20 Wungi maki guni hérangwanda reta guni Néma Du Jisasna hénoo jémba sahambanguni.
20 Quando, pois, vos reunis no mesmo lugar, não é a ceia do Senhor que comeis.
21 Jémba sahafi yata guni guni hafuka sarékéta guna hénoo wain hulingu hérae hura sa. Sanguka nak du hénooka hiyandéka nak dé wain hulingu se wangété ya.
21 Porque, ao comerdes, cada um toma, antecipadamente, a sua própria ceia; e há quem tenha fome, ao passo que há também quem se embriague.
22 Wu haraki dé. Guni hénoo hulingu sanjoka mawuli yata, métaka we guni guna gembu sahafi ye? Guni Godna hundi xékékwa du takwaré haraki hurunjoka guni wungi huru o yingafwe? Hénoo héra yahafi du takwa guna makambu roondate guni wungi huru o yingafwe? Hurungun sémbutka yingi watawuni? Wuni guna ximbu harékétawuni wana? Yingafwe. Wungi haraki saraki sémbut guni huru.
22 Não tendes, porventura, casas onde comer e beber? Ou menosprezais a igreja de Deus e envergonhais os que nada têm? Que vos direi? Louvar-vos-ei? Nisto, certamente, não vos louvo.
23 Mé xéké. Guniré wakwewun hundi tale Néma Du Jisas dé wuniré wakwe. Wun hundi angi dé: Judas dé Jisasré déka mamaka hwendén nukwa dé Jisas bret nak héra.
23 Porque eu recebi do Senhor o que também vos entreguei: que o Senhor Jesus, na noite em que foi traído, tomou o pão;
24 Hérae dé Godka diména nataka bret fukae dé déka duré angi wa, “Ané wuna séfi dé. Guniré yikafre hurunjoka wuni wuna séfi hwe. Guni wunika wambula wambula mé sarékéta wungi hura sa.”
24 e, tendo dado graças, o partiu e disse: Isto é o meu corpo, que é dado por vós; fazei isto em memória de mim.
25 Wungi wandéka hénoo sandaka dé bret hurundén maki dé hanyandé wali wain hulingu akwi dé héra. Héraata dé diré angi wa, “Ané hanyandémbu Godna huli wasékérékéndén hundika dé guniré wakwe. Wuna nyéki blekéndét guni xéta xékélakitanguni, déka hundi mwi hundi yatendékaka. Guni ané hulingu sata wun nukwa wunika mé saréké.”
25 Por semelhante modo, depois de haver ceado, tomou também o cálice, dizendo: Este cálice é a nova aliança no meu sangue; fazei isto, todas as vezes que o beberdes, em memória de mim.
26 Wandénka wuni guniré we. Guni Néma Duka sarékéta bret wain hulingu sata, guni dé guna Néma Du gunika hiyandénka, guni wakwe. Dé wambula yatendékaka haxéta, guni wungi hurutanguni.
26 Porque, todas as vezes que comerdes este pão e beberdes o cálice, anunciais a morte do Senhor, até que ele venha.
27 Wun jooka sarékéta, wuni ané hundi akwi wuni we. Nawulak du takwa jémba sarékéhafi yata, haraki saraki mawuli yata, bret sata wain hulingu akwi baka sata di Néma Du Jisasna séfi déka nyékika akwi di hu hwe. Wungi huruta di haraki saraki sémbut huru.
27 Por isso, aquele que comer o pão ou beber o cálice do Senhor, indignamente, será réu do corpo e do sangue do Senhor.
28 Wungi hurundamboka, di tale jémba sarékéta nak nak deka mawulimbu watandi, “Nani haraki saraki mawuli nani xéké, o yingafwe? Haraki saraki mawuli xékéta, nani wun haraki saraki mawuli yatakatame.” Wungi wata yikafre mawuli yata bret wain hulingu satandi.
28 Examine-se, pois, o homem a si mesmo, e, assim, coma do pão, e beba do cálice;
29 Du takwa Néma Du Jisas dika hiyandénka sarékéhafi yata, déka séfika déka nyékika sarékéhafi yata, wun bret sata wain hulingu akwi baka sandat, hukémbu God wun haraki saraki sémbut diré hasa hwetandé.
29 pois quem come e bebe sem discernir o corpo, come e bebe juízo para si.
30 Guna séfélak du takwa wungi bret wain hulingu baka sanguka God guniré hasa hwendéka guni nawulak hambuk yahafi yanguka nawulak bar hiyanguka nawulak wundé hiyanda.
30 Eis a razão por que há entre vós muitos fracos e doentes e não poucos que dormem.
31 Guni guna mawuliré hurukwexéta yikafre mawuli wali wun bret wain hulingu sangut, God guniré hasa yamba hwekéndé.
31 Porque, se nos julgássemos a nós mesmos, não seríamos julgados.
32 Némbuli God nana hurumben haraki sémbutka sarékéta nanika xak nawulak hwe, nani wun haraki sémbut wambula hurumbemboka. Nani wun haraki sémbut wambula huruhafi yambet, hukémbu God wun haraki sémbut naniré hasa yamba hwekéndé, ané héfana du takwa wali.
32 Mas, quando julgados, somos disciplinados pelo Senhor, para não sermos condenados com o mundo.
33 Guni wuna nyama bandi, wun jooka sarékéta guni angi hurutanguni. Guni hénoo hulingu sanjoka hérangwanda reta, tale guni guna atéfék du takwaka haxétanguni. Haxéngut yandat guni atéfék reta atéfék satanguni.
33 Assim, pois, irmãos meus, quando vos reunis para comer, esperai uns pelos outros.
34 Du takwa nawulak hénooka hiyaata, di nak du takwaka haxénjoka hélék yata, di tale deka gembu hénoo satandi. Sataka yae guni wali retandi. God hurundan haraki saraki sémbut diré hasa hwendémboka, di tale deka gembu satandi.
34 Se alguém tem fome, coma em casa, a fim de não vos reunirdes para juízo. Quanto às demais coisas, eu as ordenarei quando for ter convosco.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.