1 Coríntios 10
Godna Hundi (WOS) vs VC
1 Guni wuna nyama bandi, guni mé jémba xéké. Guni ané hundi wambula sarékéngute wuni mawuli yata guniré we. Hanja nani Juda nana mandékangu atéfék di buwina ekombu yitaka yatakandaka God wandéka di atéfék néma xérimbu jémba yi.
1 {Não quero que ignoreis, irmãos}, que os nossos pais estiveram todos debaixo da nuvem e que todos atravessaram o mar;
2 Di Moses wali wun buwina ekombu yindaka dé wun néma xéri hutafélaké. Di atéfék wungi huruta Moses wali natafa mawuli hérandanka, God diré guré husandandén maki dé huru.
2 todos foram batizados em Moisés, na nuvem e no mar;
3 Godna Hamwinya hwendén hénoo di atéfék sa.
3 todos comeram do mesmo alimento espiritual;
4 Godna Hamwinya hwendén hulingu di atéfék sa. Godna Hamwinya jémba yandéka dé motu nak deka hukémbu yita dé dika hulingu hwe. Wun motu Krais dé.
4 todos beberam da mesma bebida espiritual {pois todos bebiam da pedra espiritual que os seguia; e essa pedra era Cristo}.
5 God wunde yikafre jondu atéfék du takwaka hwendéka séfélak du takwa Godna hundi xékéhambandi. Xékéhafi yandaka God dika hélék yata wandéka di nak nak wundé hiyanda, du rehafi hafwambu.
5 Não obstante, a maioria deles desgostou a Deus, pois seus cadáveres cobriram o deserto.
6 Nana mandéka wungi hurundanka, guni jémba sarékétanguni. Saréka xékélakita guni, di haraki saraki jonduka mawuli yandan maki, nani haraki saraki jonduka mawuli yamba yakéme.
6 Estas coisas aconteceram para nos servir de exemplo, a fim de não cobiçarmos coisas más, como eles as cobiçaram.
7 Di nawulak yénataka godna ximbu di haréké. Harékéndanka ané hundi dé re Godna nyingambu: “Du takwa yénataka godna ximbu harékéta reta di hénoo hulingu sa. Sataka raama di hétihiyaata di haraki saraki sémbut huru.” Guni, hurundan maki, yénataka godna ximbu yamba harékékénguni.
7 Nem vos torneis idólatras, como alguns deles, conforme está escrito: O povo sentou-se para comer e para beber, e depois levantou-se para se divertir {Ex 32,6}.
8 Guni nak du takwa wali haraki saraki sémbut hurukénguni, di nawulak deka du takwa wali hurundan maki. Hurundaka God wandéka di natafa nukwambu 23,000 di hiya.
8 Nem nos entreguemos à impureza como alguns deles se entregaram, e morreram num só dia vinte e três mil.
9 Deka du takwa nawulak Néma Duna hundika hu hweta di wa, “Naniré yikafre hurutandé, o yingafwe?” Wungi wandaka God wandéka di hambwe diré tindaka di hiya. Hurundan maki, Godna hundika yamba hu hwekéme.
9 Nem tentemos o Senhor, como alguns deles o tentaram, e pereceram mordidos pelas serpentes.
10 Deka du takwa nawulak di Godré haraki hundi wa. Haraki hundi wandaka God wandéka dé déka du takwaré xiyaakwa ensel nak yae diré xiyandéka di hiya. Di hurundan maki, guni Godré haraki hundi yamba wakénguni.
10 Nem murmureis, como murmuraram alguns deles, e foram mortos pelo exterminador.
11 Wun haraki saraki jondu dé nana mandékanguka ya, nani hurundan maki hurumbemboka. Yandéka dé du nak wun jonduka Godna nyingambu hayi, nani wun hundi xe wun haraki saraki sémbut huruhafi yata jémba rembete. Nani ané héfa bari hényitekwa nukwambu reta wun jonduka xékélakita jémba male retame.
11 Todas estas desgraças lhes aconteceram para nosso exemplo; foram escritas para advertência nossa, para nós que tocamos o final dos tempos.
12 Guni angi wangut, “Nani haraki saraki sémbut huruhafi yambeka nana mawuli jémba dé té.” Wungi wata xékélaki natanguni, guni akwi haraki saraki sémbutmbu xakrinjoka.
12 Portanto, quem pensa estar de pé veja que não caia.
13 Hurukwexé mawuli gunika dé ya. Gunika yae hurukwexé mawuli dé atéfék du takwaka yakwa hurukwexé mawuli maki dé. God mwi hundimbu dé wa, gunika jémba hatitendékaka. Wataka dé guniré yikafre hurundét, wun hurukwexé mawuli guna mawuliré haraki yamba hurukéndé. Hurukwexé mawuli guna mawuliré haraki hurundémboka, God nak yambu guniré wakwetandé. Guniré wakwendén yambumbu yingut, guna mawuli hambuk ye téndét, guni haraki saraki sémbut yamba hurukénguni.
13 Não vos sobreveio tentação alguma que ultrapassasse as forças humanas. Deus é fiel: não permitirá que sejais tentados além das vossas forças, mas com a tentação ele vos dará os meios de suportá-la e sairdes dela.
14 Wungi maki, némafwimbu mawuli yawuka du takwa, guni yénataka godna ximbu harékékénguni. Guni yénataka godna ximbu harékéndaka sémbutka yaange yitanguni.
14 Portanto, caríssimos meus, fugi da idolatria.
15 Wuni xékélelakikwa duka wawuka maki wuni guniré we, guni wuna hundika jémba sarékéta xékélakingute.
15 Falo como a pessoas sensatas; julgai vós mesmos o que digo.
16 Krais Jisas nanika hiyandénka sarékéta nani hérangwanda re. Reta Jisas déka du wali reta hurundén maki, nani atéfék wain hulingu sanjoka huruta andé hérae Godka diména nae wun wain hulingu sa. Sata nani atéfék Kraisna nyékimbu nani natafa mawuli héraata re, o yingafwe? Sataka bret fukae sata nani Kraisna séfimbu nani natafa mawuli héraata re, o yingafwe?
16 O cálice de bênção, que benzemos, não é a comunhão do sangue de Cristo? E o pão, que partimos, não é a comunhão do corpo de Cristo?
17 Wun bret natafa male rendéka maki, nani akwi natafa séfimbu nani re. Nani séfélak du takwa nani natafa bretmbu sata nani natafa séfimbu nani re.
17 Uma vez que há um único pão, nós, embora sendo muitos, formamos um só corpo, porque todos nós comungamos do mesmo pão.
18 Guni Israelna du takwaka mé saréké. Godka hwendan hamwi di motu jambémbu taka. Take di wun hamwi sa. Sata di God wali natafa mawuli héraata re.
18 Considerai Israel segundo a carne: não entram em comunhão com o altar os que comem as vítimas?
19 Wun hundika némbuli wuni we. Yénataka godka hwendan hamwimbu hambuk téhambandé. Yénataka godmbu hambuk téhambandé.
19 Que quero afirmar com isto? Que a carne sacrificada aos ídolos ou o próprio ídolo são alguma coisa?
20 Godna hundi xékéhafi yakwa du takwa yénataka godka hamwi hweta wu haraki hamwinyaka di hwe. Godka hwehambandi. Nak du wun hamwi sata dé haraki hamwinya wali natafa mawuli hératandé. Guni haraki hamwinya wali natafambu reta di wali natafa mawuli hérangumboka, hélék wuni ye.
20 Não! As coisas que os pagãos sacrificam, sacrificam-nas a demônios e não a Deus. E eu não quero que tenhais comunhão com os demônios.
21 Guni Néma Du Krais Jisas wali hénoo hulingu sata dé wali natafa mawuli guni héraata re. Reta yingi maki guni haraki hamwinya wali sata, di wali natafa mawuli héraata retanguni? Wu yingafwe. Guni Néma Du Jisas wali haraki hamwinya wali akwi natafa mawuli yamba hérakénguni.
21 Não podeis beber ao mesmo tempo o cálice do Senhor e o cálice dos demônios. Não podeis participar ao mesmo tempo da mesa do Senhor e da mesa dos demônios.
22 Yingi maki dé? Guni haraki hamwinya wali sata natafa mawuli hérangut, Néma Du gunika haraki mawuli xékéta mawuli windéte guni mawuli ye, o yingafwe? Guna hambuk Néma Duna hambukré dé sarékéngwandé o yingafwe? Wu yingafwe.
22 Ou queremos provocar a ira do Senhor? Acaso somos mais fortes do que ele?
23 Guna du nawulak di wa, “Godna hambuk hundi haraki nahafi yandén jondu atéfék hurutame.” Wungi wandaka wuni wa, “Yingafwe. Naniré yikafre huruhafi yakwa jondu akwi yamba hurukéme. Joo nak nana mawuli jémba téndéte nana mawuliré yikafre huruhafi yandét, wun joo akwi yamba hurukéme.” Wungi wuni we.
23 Tudo é permitido, mas nem tudo é oportuno. Tudo é permitido, mas nem tudo edifica.
24 Guni guni hafuré male yikafre hurunjoka yamba sarékékénguni. Guni guna nyémayikaré yikafre hurunjoka hurutanguni.
24 Ninguém busque o seu interesse, mas o do próximo.
25 Guni hamwi héranjoka maketré ye guni hamwi hwekwa duré angi yamba wakwexékékénguni, “Wun méta hamwi dé? Wun yénataka godka hwendan hamwi dé, o yingafwe?” Wungi wakwexékéhafi yata wun hamwi sata guni guna mawulimbu akwi wun jooka sarékékénguni.
25 Comei de tudo o que se vende no açougue, sem indagar de coisa alguma por motivo de consciência.
26 Guni xékélaki: “Ané héfa akwi atéfék héfambu tékwa jondu akwi Néma Du Godna jondu male dé.” Wun hundika sarékéta nani maketmbu hamwika yamba wakwexékékéme.
26 Do Senhor é a terra e tudo que ela encerra.
27 Krais Jisasna hundi xékéhafi yakwa du nak, déka gembu hénoo hamwi sangute wandét, guni mawuli yata yitanguni. Ye gunika hwendét, atéfék hénoo hamwi satanguni. Guni déré angi yamba wakwexékékénguni, “Wun hamwi yénataka godka hwendan hamwi dé, o yingafwe?” Wungi wakwexékéhafi yata sata guna mawulimbu wun jooka yamba sarékékénguni.”
27 Se algum infiel vos convidar e quiserdes ir, comei de tudo o que se vos puser diante sem indagar de coisa alguma por motivo de consciência.
28 Du nak guniré wandét, “Ané yénataka godka hwendan hamwi dé.” Wungi wandét, guni wun duka sarékéta, déka mawulika akwi sarékéta, guni wun hamwi yamba sakénguni.
28 Mas se alguém disser: Isto foi sacrificado aos ídolos, não o comais, em atenção àquele que o advertiu e por motivo de consciência.
29 Guni guna mawulika sarékéhafi yata déka mawulika sarékéta wun hamwi yamba sakénguni.
29 Dizendo consciência, refiro-me não à tua, mas à do outro. Com efeito, por que razão seria regulada a minha liberdade pela consciência alheia?
30 Wuni wun hamwi sata Godka diména nawut, métaka we du nawulak wunika haraki hundi wa, Godka diména nawun hamwika?
30 Se eu como com ações de graças, por que serei eu censurado por causa do alimento pelo qual rendo graças?
31 Guni wun hundika sarékéta angi hurutanguni. Guni hénoo, hamwi, hulingu sata, nak jémba yata guni Godna ximbu harékétanguni. Du takwa guniré xe Godna ximbu harékéndate guni yikafre sémbut male hurutanguni.
31 Portanto, quer comais quer bebais ou façais qualquer outra coisa, fazei tudo para a glória de Deus.
32 Guni Korin guni Judana du takwa, nak téfana du takwa, Krais Jisasna hundi xékékwa du takwaka akwi sarékétanguni. Sarékéta, di haraki saraki sémbut hurundamboka, guni yikafre sémbut huruta jémba male retanguni.
32 Não vos torneis causa de escândalo, nem para os judeus, nem para os gentios, nem para a Igreja de Deus.
33 Guni wuni huruwuka maki huruta retanguni. Atéfék du takwaré yikafre hurunjoka sarékéta wuni atéfék nukwambu hambuk jémba ye. Wuni wuna séfiré yikafre hurunjoka hambuk jémba yahambawuni. Diré yikafre huruwut, di huli mawuli hérae God wali jémba rendate, wuni hambuk jémba ye.
33 Fazei como eu: em todas as circunstâncias procuro agradar a todos. Não busco os meus interesses próprios, mas os interesses dos outros, para que todos sejam salvos.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Coríntios 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.