Mateus 25
Weri NT (WER_TBL) vs VC
1 “Anutu pim omnarö wa ngaöök yamë pöt öng ulwas 10 pitëm karip omp koirëpna pöröakël ök ëëmaan. Ong pörö omp namp pim öng yaup koirëpënëak yewaisën pit neenem rampeet wak kan kourak koirëpënëak sa.
1 Então o Reino dos céus será semelhante a dez virgens, que saíram com suas lâmpadas ao encontro do esposo.
2 Öng 5 ëak könringörö, 5 ëak wonörö.
2 Cinco dentre elas eram tolas e cinco, prudentes.
3 Öng kön won pörö pit i kön korat naön, rampeet pëën wak sa.
3 Tomando suas lâmpadas, as tolas não levaram óleo consigo.
4 Ën könringöröakëër i kön korat rampeetring wak sa.
4 As prudentes, todavia, levaram de reserva vasos de óleo junto com as lâmpadas.
5 Pël ëak së kor wëën omp öng koirëpnaap teënt newaisën ëën kor wë ka kom ëën ka ura.
5 Tardando o esposo, cochilaram todas e adormeceram.
6 Pël ëën röök lupöök ngön nent ngön ëak epël mëëa. ‘E, öng koirëpnaap yewaisrek wal ëak së koireë.’
6 No meio da noite, porém, ouviu-se um clamor: Eis o esposo, ide-lhe ao encontro.
7 Pël maan pit yaan sak wal ëak rampeet mangia.
7 E as virgens levantaram-se todas e prepararam suas lâmpadas.
8 Pël yeem kön wonöröak könringöröen epël mëëa. ‘Tenim rampeet yariirek i nant lë nineë.’
8 As tolas disseram às prudentes: Dai-nos de vosso óleo, porque nossas lâmpadas se estão apagando.
9 Maan könringöröak epël mëëa. ‘Tol ëak pël ëëpen? I epot tiar pourö pangk naalniipan. Arta uröm kaatak së arimot sum ëeë.’
9 As prudentes responderam: Não temos o suficiente para nós e para vós; é preferível irdes aos vendedores, a fim de o comprardes para vós.
10 Pël maan pit yesën omën öng koirëpnaap wais kopëta wesak kor wëaurö koirak sa. Pël ëak kak së oröak kaata kakaati së ilëak kan wari ulmëak öng koirëpnaapë këëre imën neim wëa.
10 Ora, enquanto foram comprar, veio o esposo. As que estavam preparadas entraram com ele para a sala das bodas e foi fechada a porta.
11 Pël ëeim wëën öng kön wonörö së ap wesak ngön ëak öng waupön epël mëëa. ‘Kan të niwi. Kan të niwi.’
11 Mais tarde, chegaram também as outras e diziam: Senhor, senhor, abre-nos!
12 Maan epël mëëa. ‘Yaap niamaan. Ne arën it köpël yaningëngk.’”
12 Mas ele respondeu: Em verdade vos digo: não vos conheço!
13 Yesu pi watepang ngön pöt niak kaalak tenën epël niiaut. “Nem kaalak waisuma akunet köpël. Pötaanök ngai ëeim ön.”
13 Vigiai, pois, porque não sabeis nem o dia nem a hora.
14 Yesuuk kaalak watepang ngön munt nent epël niiaut. “Anutu pim omnarö wa ngaöök yamë pöt omën kaö nampë ëa pötakël ök ëëmaan. Pi yang wali nerakël sëpënëak pim inëën ruuröen yas mëak pim omnant ngarangk ëeim öpënëak kom ë mena.
14 Será também como um homem que, tendo de viajar, reuniu seus servos e lhes confiou seus bens.
15 Pi pitëm ya yamëngkauten kön weswes ëeë kom ëak namp 5000 kina, namp 2000 kina, namp 1000 kina pël meank sa.
15 A um deu cinco talentos; a outro, dois; e a outro, um, segundo a capacidade de cada um. Depois partiu.
16 Pël ëën inëën ru 5000 kina mena pöpök ya kosang mënak 5000 kina tapël koira.
16 Logo em seguida, o que recebeu cinco talentos negociou com eles; fê-los produzir, e ganhou outros cinco.
17 Ën kar 2000 kina mena pöpök ya kosang mënak 2000 kina tapël koira.
17 Do mesmo modo, o que recebeu dois, ganhou outros dois.
18 Ën kar 1000 kina mena pöp pim kaöapë monat wak së yang kel weera.
18 Mas, o que recebeu apenas um, foi cavar a terra e escondeu o dinheiro de seu senhor.
19 “Akun wali sëën kaöap kaalak wais pim inëën ruurö mon mena pöt öpënëak wa rongan elmëa.
19 Muito tempo depois, o senhor daqueles servos voltou e pediu-lhes contas.
20 Pël ëën mon 5000 kina mena pöpök naë wais epël mëëa. ‘Nem kaöap, ni mon 5000 kina nenaup. Pël ëën nook ya mënak 5000 kina tapël koiraut.’
20 O que recebeu cinco talentos, aproximou-se e apresentou outros cinco: - Senhor, disse-lhe, confiaste-me cinco talentos; eis aqui outros cinco que ganhei.'
21 Maan kaöapök epël ök mëëa. ‘Inëën ru ompyaup, ni ya ompyaö mënan. Ni omën pasut ngarangk ompyaö ëeiman. Pötaanök nook omën këëta ngarangk niulëëmaan. Neering wë ërëpsawi ëëpa.’
21 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
22 Pël yemaan inëën ru 2000 kina mena pöpökta tapël naë wais epël mëëa. ‘Kaöap, ni mon 2000 kina nenaup. Pël ëën nook ya mënak 2000 kina tapël koiraut.’
22 O que recebeu dois talentos, adiantou-se também e disse: - Senhor, confiaste-me dois talentos; eis aqui os dois outros que lucrei.
23 Maan kaöapök epël ök mëëa. ‘Inëën ru ompyaup, ni ya ompyaö mënan. Ni omën pasut ngarangk ompyaö ëeiman. Pötaanök nook omën këëta ngarangk niulëëmaan. Neering wë ërëpsawi ëëpa.’
23 Disse-lhe seu senhor: - Muito bem, servo bom e fiel; já que foste fiel no pouco, eu te confiarei muito. Vem regozijar-te com teu senhor.
24 Pël yemaan inëën ru 1000 kina mena pöpökta tapël naë wais epël mëëa. ‘Kaöap, ne nim songönte ëwat wë. Ni nga yaaup yak omnant omën muntaröak ngëntën yewetaup. Ni omnant nangëntën yeem omën naröa ngëntaurekaan këët wak yenaup.
24 Veio, por fim, o que recebeu só um talento: - Senhor, disse-lhe, sabia que és um homem duro, que colhes onde não semeaste e recolhes onde não espalhaste.
25 Pël yaaup yak kas ëën nim 1000 kina nenan pöt wak së yang kel weerak wakaimaut. Pötaanök nim monat kaalak yaningk. E.’
25 Por isso, tive medo e fui esconder teu talento na terra. Eis aqui, toma o que te pertence.
26 Pël maan kaöapök epël mëëa. ‘Inëën ru utpet wisënëp. Ne omnant omën muntaröak ngëntën watööre omnant nangëntën wë omën naröa ngëntaurekaan këët wa në pël yaaup pël kön wiaup ma?
26 Respondeu-lhe seu senhor: - Servo mau e preguiçoso! Sabias que colho onde não semeei e que recolho onde não espalhei.
27 Ni nem songönten pipël ëwat wëak tol ëënak nem monat mon kaatak nawiin ëaup? Pël ëanëën ne wais mon pöt kangitaring wan tapön.’
27 Devias, pois, levar meu dinheiro ao banco e, à minha volta, eu receberia com os juros o que é meu.
28 Pël mëak omën pörek wëauröen epël mëëa. ‘Ar mon 1000 kina epot piikaan wa ëp ëak mon 10,000 kina wa epop meneë.
28 Tirai-lhe este talento e dai-o ao que tem dez.
29 Namp pi omnant menaut ngarangk ëak wëën pöt muntat erën ëak mangkën ulöl wesak wak öpnaat. Ën namp pi menaut ngarangk naën wëën pöt wa ëp ëën om pas öpnaat.
29 Dar-se-á ao que tem e terá em abundância. Mas ao que não tem, tirar-se-á mesmo aquilo que julga ter.
30 Inëën ru utpet epop wak koö panëëtak moolaë. Pël ëën pörek ingre ya ilak aimeë kë pötöppötöp aim öpnaan.’”
30 E a esse servo inútil, jogai-o nas trevas exteriores; ali haverá choro e ranger de dentes.
31 “Wë ënëmak Omën Këëp nem ëwaö wak nem enselöröaring waisumaatak kaö sak nem ur kësangtak wel aisëaam sa.
31 Quando o Filho do Homem voltar na sua glória e todos os anjos com ele, sentar-se-á no seu trono glorioso.
32 Pël ëën yang omën pourö nem iri wa top ë nuulëën sëpsëp ngarangkëpök sëpsëpörö memeeröa naëaan kom yaë pöl ëën rongan nentepar ëëpnaat.
32 Todas as nações se reunirão diante dele e ele separará uns dos outros, como o pastor separa as ovelhas dos cabritos.
33 Pël ëën omën ompyaö sëpsëpöröa ökörö nem yaapkëël, utpet memeeröa ökörö katnëël pël ë nuulëëmaat.
33 Colocará as ovelhas à sua direita e os cabritos à sua esquerda.
34 Pël ëak Omp Ak kësangëp nook yaapkëël önëëröen epël ök niamaap. ‘Nem Pepapök ompyaö niwesaurö, ar wais pim wangaöök nimëëpënëak kutömre yang naaröön wiaan kopëta wes niwia pötak ilaë.
34 Então o Rei dirá aos que estão à direita: - Vinde, benditos de meu Pai, tomai posse do Reino que vos está preparado desde a criação do mundo,
35 Ne këën wëën ar kaömp nenaurö. Iiten yaëën iit nenaurö. Maimerakaanëp sant elnëaurö.
35 for I hungered, and ye gave me to eat; I thirsted, and ye gave me to drink; I was a stranger, and ye took me in;
36 Ulpëën won wëën nenaurö. Yauman yaëën ngarangk elnëaurö. Wii kaatak neulëën wëën wais ëö nenaurö.’
36 naked, and ye clothed me; I was ill, and ye visited me; I was in prison, and ye came to me.
37 Pël niaan omën wotpilöröak neen epël neanëët. ‘Aköp, ni taan këën wëën itenak kaömp ninan? Ën taan iiten yaëën iit ninan?
37 Then shall the righteous answer him saying, Lord, when saw we thee hungering, and nourished thee; or thirsting, and gave thee to drink?
38 Ma taan maimerakaanëp sant elnian? Ma taan ulpëën won wëën ninan?
38 and when saw we thee a stranger, and took thee in; or naked, and clothed thee?
39 Ën taan yauman yaëën ngarangk elnian? Ma taan wii kaatak wëën wais ëö ninan?’
39 and when saw we thee ill, or in prison, and came to thee?
40 Pël neaan nook epël ök niamaat. ‘Ne yaap niamaan. Ar nem kar pas eporö kaamök elmëan pöt neen elnëan pël yaë.’
40 And the King answering shall say to them, Verily, I say to you, Inasmuch as ye have done it to one of the least of these my brethren, ye have done it to me.
41 Pël niak nem katnëël öpnaaröen epël ök memaat. ‘Anutuuk kemp elniaurö ar mop wiak es kosangwesi seë. Es pöwes Anutuuk ngaanëër Setenre pim enselöröaan merauwes.
41 Then shall he say also to those on the left, Go from me, cursed, into eternal fire, prepared for the devil and his angels:
42 Pöt epël. Ne këën wëën ar kaömp nenangkën ëaurö. Iiten yaëën iit nenangkën ëaurö.
42 for I hungered, and ye gave me not to eat; I thirsted, and ye gave me not to drink;
43 Maimerakaanëp sant naalnëën ëaurö. Ulpëën won wëën nenangkën ëaurö. Yauman yaëën ngarangk naalnëën ëaurö. Wii kaatak neulëën wëën wais ëö nenangkën ëaurö.’
43 I was a stranger, and ye took me not in; naked, and ye did not clothe me; ill, and in prison, and ye did not visit me.
44 Pël maan pit neen epël ök neapnaat. ‘Aköp, ni taan këën wëëre iiten ë, maimerakaan waisööre ulpëën won wë, yauman ëëre wii kaatak wë, pël yaëën itenak kaamök naalniin ëan?’
44 Then shall *they* also answer saying, Lord, when saw we thee hungering, or thirsting, or a stranger, or naked, or ill, or in prison, and have not ministered to thee?
45 Pël neaan pitën epël memaat. ‘Ne yaap niamaan. Ar nem kar pas eporö kaamök naalmëën ëan pöt neen elnëan pël yaë.’
45 Then shall he answer them saying, Verily I say to you, Inasmuch as ye have not done it to one of these least, neither have ye done it to me.
46 Omën utpet pörö pit kö yesa kak së utpetat ëeim öpnaat. Ën wotpilörö wëwë kosangtak së önëët.”
46 And these shall go away into eternal punishment, and the righteous into life eternal.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 25, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.