Mateus 23
Muqeddes Kalam (latin yéziq) (UIGLAT) vs NTLH
1 Bu sözlerdin kéyin, Eysa top-top xalayiqqa we muxlislirigha mundaq dédi:
1 Então Jesus falou à multidão e aos seus discípulos.
2 — Tewrat ustazliri we Perisiyler Musa peyghemberning höküm chiqirish ornida olturghan bolidu.
2 Ele disse:
3 Shunga, ularning silerge éytqan hemme sözlirige köngül qoyup, dégenlirini qilinglar. Lékin ularning qilghanliridek qilmanglar; chünki ular özlirining déginige özliri emel qilmaydu,
3 Por isso vocês devem obedecer e seguir tudo o que eles dizem. Porém não imitem as suas ações, pois eles não fazem o que ensinam.
4 Belki ular kötürelmigüdek éghir yüklerni baghlap ademlerning zimmisige artip qoyidu. Emma özliri bu yüklerni kötürüshke birmu barmiqini midirlitishni xushyaqmaydu.
4 Amarram fardos pesados e os põem nas costas dos outros, mas eles mesmos não os ajudam, nem ao menos com um dedo, a carregar esses fardos.
5 Ular hemme emellirini insanlargha köz-köz qilish üchünla qilidu; chünki ular «ayet qapliri»ni keng qilip chigiwélip, tonlirining chuchilirini uzun sanggilitip qoyidu;
5 Tudo o que eles fazem é para serem vistos pelos outros. Vejam como são grandes os trechos das das suas
6 ular ziyapetlerde törde, sinagoglarda aldinqi orunlarda olturushqa,
6 Eles preferem os melhores lugares nos banquetes e os lugares de honra nas
7 bazarlarda kishilerning ulargha bolghan uzun salamlirigha we özlirini «Ustaz, ustaz» dep atashlirigha amraq kélidu.
7 Gostam de ser cumprimentados com respeito nas praças e de ser chamados de “mestre”.
8 Biraq siler bolsanglar «Ustaz» dep atilishni qobul qilmanglar; chünki silerning yalghuz birla ustazinglar bar we hemminglar qérindashtursiler.
8 Porém vocês não devem ser chamados de “mestre”, pois todos vocês são membros de uma mesma família e têm somente um Mestre.
9 Yer yüzide héchqandaq kishini «Atam» démenglar, chünki peqet birla Atanglar, yeni ershte Turghuchi bardur.
9 E aqui na terra não chamem ninguém de pai porque vocês têm somente um Pai, que está no céu.
10 Siler «muellim» dep atilishnimu qobul qilmanglar, chünki peqet birla muellim, yeni Mesihning özi bardur;
10 Vocês não devem também ser chamados de “líderes” porque vocês têm um líder, o
11 belki aranglarda eng mertiwilik bolghan kishi silerning xizmitinglarda bolidu.
11 Entre vocês, o mais importante é aquele que serve os outros.
12 Özini yuqiri tutmaqchi bolghini töwen qilinidu, özini töwen tutqini yuqiri qilinidu.
12 Quem se engrandece será humilhado, mas quem se humilha será engrandecido.
13 Biraq halinglargha way, ey Tewrat ustazliri we Perisiyler, saxtipezler! Siler ersh padishahliqining ishikini insanlargha taqap kéliwatisiler! Ya özünglar kirmeysiler, ya kirishni istigenlerning kirishige yol qoymaysiler.
13 — Ai de vocês,
14 Halinglargha way, ey Tewrat ustazliri we Perisiyler, saxtipezler! Siler tul ayallarning mal-dunyasini yewatisiler, shundaqtimu bashqilar aldida teqwadar körünsek dep, uzundin-uzun dua qilisiler. Shunga, siler téximu éghir jazagha tartilisiler.
14 [— Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês exploram as viúvas e roubam os seus bens e, para disfarçarem, fazem longas orações! Por isso o castigo de vocês será pior!]
15 Halinglargha way, ey Tewrat ustazliri we Perisiyler, saxtipezler! Siler birla ademni étiqadinglargha kirgüzüsh üchün, déngiz we quruqluqni kézip chiqisiler. Biraq u kishi kirgüzülgendin kéyin, siler uni özliringlardin ikki hesse better bolghan dozaxning perzenti qilip yétishtürüp chiqisiler.
15 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês atravessam os mares e viajam por todas as terras a fim de procurar converter uma pessoa para a sua religião. E, quando conseguem, tornam essa pessoa duas vezes mais merecedora do inferno do que vocês mesmos.
16 Halinglargha way, ey qarighu yolbashchilar! Siler: «Herqandaq kishi ibadetxana bilen qesem qilsa, héchnémisi yoq, biraq ibadetxanidiki altunni tilgha élip qesem qilghanlar qesimide turushqa qerzdar bolidu» deysiler.
16 — Ai de vocês, guias cegos! Pois vocês ensinam assim: “Se alguém jurar pelo Templo, não é obrigado a cumprir o juramento. Mas, se alguém jurar pelo ouro do Templo, então é obrigado a cumprir o que jurou.”
17 Ey exmeqler, korlar! Altun ulughmu yaki altunni muqeddes qilghan ibadetxanimu?
17 Tolos e cegos! Qual é mais importante: o ouro ou o Templo que
18 Siler yene: «Herkim qurban’gah bilen qesem qilsa, héchnémisi yoq, biraq qurban’gah üstidiki hediyeni tilgha élip qesem qilghanlar qesimide turushqa qerzdar bolidu» deysiler.
18 Vocês também ensinam isto: “Se alguém jurar pelo altar, não é obrigado a cumprir o juramento. Mas, se jurar pela oferta que está no altar, então é obrigado a cumprir o que jurou.”
19 Ey korlar! Hediye ulughmu yaki hediyini muqeddes qilghan qurban’gahmu?
19 Cegos! Qual é mais importante: a oferta ou o altar que santifica a oferta?
20 Shunga, qurban’gahni tilgha élip qesem qilghuchi bolsa hem qurban’gah bilen hem uning üstidiki barliq nersiler bilen qesem qilghan bolidu.
20 Por isso, quando alguém jura pelo altar, está jurando pelo altar e por todas as ofertas que estão em cima dele.
21 Ibadetxanini tilgha élip qesem qilghuchimu hem ibadetxanini, hem «ibadetxanida Turghuchi»ni tilgha élip qesem qilghan bolidu.
21 Quando alguém jura pelo Templo, está jurando pelo Templo e por Deus, que mora ali.
22 Ershni tilgha élip qesem qilghuchi Xudaning texti we textte olturghuchining nami bilen qesem qilghan bolidu.
22 E, quando alguém jura pelo céu, está jurando pelo trono de Deus e pelo próprio Deus, que está sentado nele.
23 Halinglargha way, ey Tewrat ustazliri we Perisiyler, saxtipezler! Chünki siler hetta yalpuz, arpibediyan we zirilerning ondin bir ülüshini öshre qilip Xudagha ataysiler-yu, biraq Tewrat qanunining téximu wezinlik terepliri bolghan adalet, rehimdilliq we sadiqliqni étibargha héch almaysiler. Awwal mushu ishlarni orundishinglar kérek, andin shu ishlarnimu ada qilmay qoymasliqinglar kérek.
23 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês dão a Deus a décima parte até mesmo da hortelã, da erva-doce e do
24 Ey qarighu yolbashchilar! Siler chinenglerdiki pashini süzüp éliwétisiler, lékin birer tögini pütün péti yutuwétisiler!
24 Guias cegos! Coam um mosquito, mas engolem um camelo!
25 Halinglargha way, ey Tewrat ustazliri we Perisiyler, saxtipezler! Siler chine-qachilarning téshinila yuyup pakizlighininglar bilen ularning ichi hertürlük hérislik we ishretpereslikke tolghan.
25 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês lavam o copo e o prato por fora, mas por dentro estes estão cheios de coisas que vocês conseguiram pela violência e pela ganância.
26 Ey qarighu Perisiy! Awwal chine-qachining ichini pakla, shundaqta téshimu pak bolidu!
26 Fariseu cego! Lave primeiro o copo por dentro, e então a parte de fora também ficará limpa!
27 Halinglargha way, ey Tewrat ustazliri we Perisiyler, saxtipezler! Siler aqartip qoyulghan, sirti chirayliq körünidighan lékin ichi ölüklerning ustixanliri we herxil napak nersilerge tolghan qebrilerge oxshaysiler.
27 — Ai de vocês, mestres da Lei e fariseus, hipócritas! Pois vocês são como túmulos pintados de branco, que por fora parecem bonitos, mas por dentro estão cheios de ossos de mortos e de podridão.
28 Shuningdek téshinglardin insanlarning aldida heqqaniy ademlerdek körünisiler, lékin ichinglar saxtipezlik we itaetsizlik bilen tolghan.
28 Por fora vocês parecem boas pessoas, mas por dentro estão cheios de mentiras e pecados.
29 Halinglargha way, ey Tewrat ustazliri we Perisiyler, saxtipezler! Chünki siler peyghemberlerning qebrilirini yasap kéliwatisiler, heqqaniylarning mazarlirini bézep kéliwatisiler
29 — Ai de vocês,
30 we siler: «Ata-bowilirimizning zamanida yashighan bolsaq iduq, ularning peyghemberlerning qénini töküshlirige shérik bolmayttuq» — deysiler.
30 E dizem: “Se tivéssemos vivido no tempo dos nossos antepassados, não teríamos feito o que eles fizeram, não teríamos matado os profetas.”
31 Shunga siler öz sözünglar bilen özünglarning peyghemberlerni öltürgenlerning ewladliri ikenlikinglargha guwahliq berdinglar.
31 Assim vocês confirmam que são descendentes daqueles que mataram os profetas.
32 Undaqta, ata-bowiliringlar bashlighan qilmishlirini toluqlanglar!
32 Portanto, vão e terminem o que eles começaram!
33 Ey yilanlar! Zeherlik yilanlarning nesilliri! Dozax jazasidin qandaqmu qutulalarsiler?
33 Cobras venenosas, ninhada de cobras! Como esperam escapar da condenação do inferno?
34 Shunga mana, silerge peyghemberler, danishmenler we alimlarni ewetip turimen. Siler ularning bezilirini kréstlep öltürisiler, bezilirini sinagogliringlarda derrige basisiler, sheherdin sheherge qoghlaysiler.
34 Pois eu lhes mandarei profetas, homens sábios e mestres. Vocês vão matar alguns, crucificar outros, chicotear ainda outros nas
35 Shundaq qilip, heqqaniy Habilning qan qerzidin tartip taki siler ibadetxanidiki muqeddes jay bilen qurban’gahning ariliqida öltürgen Berekiyaning oghli Zekeriyaning qan qerzigiche, heqqaniylarning yer yüzide éqitilghan barliq qan qerzliri silerning béshigha chüshürülidu. ◼ 23:35 \+bd «...heqqaniy Habilning qan qerzidin tartip taki siler ibadetxanidiki muqeddes jay bilen qurban’gahning ariliqida öltürgen Berekiyaning oghli Zekeriyaning qan qerzigiche...»\+bd* — Habilning öltürülüshi toghruluq «Yar.» 4:8-11, Zekeriyaning öltürülüshi «2Tar.» 24:20-22ni körüng. Bu ikki weqe Yehudiylarning Tewratni en’eniwi orunlashturush tertipi boyiche Tewratning eng béshida we ayighida xatirilinidu.
35 Por isso Deus castigará vocês pela morte de todas as pessoas inocentes que os antepassados de vocês mataram, desde a morte do inocente Abel até a de Zacarias, filho de Baraquias, que vocês mataram entre o Templo e o altar.
36 Men silerge berheq shuni éytip qoyayki, shu qilmishlarning jazasining hemmisi mushu dewrning béshigha chüshidu.
36 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o castigo por tudo isso cairá sobre o povo de hoje.
37 Ey Yérusalém, Yérusalém! Peyghemberlerni öltüridighan, özige ewetilgen elchilerni chalma-kések qilidighan sheher! Mékiyan chüjilirini qanat astigha yighqandek perzentliringni qanche qétim qoynumgha almaqchi boldum, lékin siler unimidinglar!
37 Jesus terminou, dizendo:
38 Mana, emdi öyünglar silerge xarabe bolup qalidu! ◼ 23:38 \+bd «...öyünglar silerge xarabe bolup qalidu»\+bd* — üch bisliq söz bolup:
38 Agora a casa de vocês ficará completamente abandonada.
39 Chünki men shuni silerge éytip qoyayki, siler: «Perwerdigarning namida kelgüchige mubarek bolsun!» démigüche, siler méni qaytidin héch körelmeysiler. Yérusalém|src="jerusalem-ulat-01.jpg" size="span" ref="Mat. 23:39"
39 Eu afirmo que vocês não me verão mais, até chegar o tempo em que dirão: “Deus abençoe aquele que vem em nome do Senhor!”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.