Lucas 3
North Tanna New Testament (TNN_WBT) vs NVT
1 Kən uarisɨg e natɨmnat mɨn əh, etəm Rom, nərgɨn u Sisa Taepirias, in tatərəmərə nɨtən mɨn rafin rəha Rom. Kən e nian in təmatərəmərə mətoarus-pa nup fiftin, kən netəm-iasol mɨn neen koatol wək ilat min: inu Herot Antipas təmatərəmərə əpəh Kalili, ne pian Filip in təmatərəmərə əpəh Ituria ne Trakonaetas, ne Lisanias təmatərəmərə əpəh Apilin, ne Pontias Pailat u etəm Rom in kapman rəha Jutia.
1 Era o décimo quinto ano do reinado do imperador Tibério César. Pôncio Pilatos era governador da Judeia; Herodes Antipas governava a Galileia; seu irmão Filipe governava a Itureia e Traconites; e Lisânias governava Abilene.
2 Inu e nian ətuatɨp rəha Anas ne Kaeafas itəm ilau pris asol agɨn mil. E nian əh, Jon nətɨ Sekaraea, itəm tɨnepət rəkɨs u-roiu, in təmətatɨg əpəh ikɨn taruən-aruən ikɨn, kən Uhgɨn təmos-ipən nəghatən kit kəm in.
2 Anás e Caifás eram os sumos sacerdotes. Nesse ano, veio uma mensagem de Deus a João, filho de Zacarias, que vivia no deserto.
3 Kən in təmuwɨn mətan ikɨn mɨn rafin iuəhkɨr o nəhau Jotan təmatamnus-iarəp nəghatən rəha Uhgɨn. In təmən-ipən məmə netəmim okotəkəike motəuhlin məntaalat o nolən rat mɨn rəhalat, kən motuwɨn o Uhgɨn, məmə in otafəl nolən rat mɨn rəhalat. Kən e nəmtətin kit, okol baptais elat.
3 João percorreu os arredores do rio Jordão, pregando o batismo como sinal de arrependimento para o perdão dos pecados.
4 In tahmen əm e nəghatən rəha ien u Aesea itəm təməte e naoa rəhan məmə, “Suah kit tətaun əpəh ikɨn taruən-aruən ikɨn matən məmə, ‘Itəmat, otol əpen-əpenə o suatɨp rəha Iərəmərə, kən motol rəhan suatɨp tətuatɨp.
4 O profeta Isaías se referia a João quando escreveu em seu livro: “Ele é uma voz que clama no deserto: ‘Preparem o caminho para a vinda do Senhor! Abram uma estrada para ele!
5 Napin nəhau mɨn rafin okətouɨn wɨr, kən nɨtot mɨn ne narɨt mɨn rafin okos-iəhau, kən suatɨp eko-eko mɨn okəg-ətuatɨp-in, kən suatɨp itəm tapər-apər okəike kol təpiə.
5 Os vales serão aterrados, e os montes e as colinas, nivelados. As curvas serão endireitadas, e os lugares acidentados, aplanados.
6 Kən netəmim rafin okotehm suatɨp rəha Uhgɨn o nosmegəhən netəmim.’”
6 Então todos verão a salvação enviada por Deus’”.
7 Kən e nian əh, netəmim tepət kəmotuwa o Jon məmə in otol baptais elat, məto in təmən-ipən kəm ilat məmə, “!Itəmat nəkotahmen əm e sɨnek mɨn! !Nɨkitəmat otəsəhtən məmə onəkotagɨm tənin neməha ne nalpɨnən rəha Uhgɨn itəm otuwa!
7 João dizia às multidões que vinham até ele para ser batizadas: “Raça de víboras! Quem os convenceu a fugir da ira que está por vir?
8 Otol natɨmnat neen itəm tatəgətun məmə nəmotapəs pahrien nolən rat mɨn kən motuwɨn o Uhgɨn. Kən sotən atɨpən kəm itəmat e nausitən məmə itəmat nəkotətuatɨp əm məto-inu itəmat noanol mɨn rəha Epraham. !Kəp! Inu nat əpnapɨn əm. Iatən kəm itəmat məmə nat əpnapɨn kəpiel mɨn əm, məto Uhgɨn tɨtun nəuhlinən ilat kotuwa noanol mɨn rəha Epraham.
8 Provem por suas ações que vocês se arrependeram. Não digam uns aos outros: ‘Estamos a salvo, pois somos filhos de Abraão’. Isso não significa nada, pois eu lhes digo que até destas pedras Deus pode fazer surgir filhos de Abraão.
9 Kən inəh roiu ne, Uhgɨn tɨnətul matɨp rəkɨs məmə otahtɨl-pən nɨg əpəh e nəukətɨn. Kən okəmə nɨg kit təsoe-inən noan itəm təwɨr, kən in otahtɨl mərakin-pən e nɨgəm.”
9 Agora mesmo o machado do julgamento está pronto para cortar as raízes das árvores. Toda árvore que não produz bons frutos será cortada e lançada ao fogo”.
10 Kən nɨmanin netəmim kəmotətapəh o Jon məmə, “?Naka u itɨmat ekotəkəike motol?”
10 As multidões perguntavam: “O que devemos fazer?”.
11 Kən Jon təmən kəm ilat məmə, “Okəmə rəham napən kəiu, os-ipən kit kəm suah kit itəm rəhan tɨkə, kən okəmə nɨgam nagwənən tatɨg, os-ipən məsɨn kəm netəmim u nɨgɨlat tɨkə.”
11 João respondeu: “Se tiverem duas vestimentas, deem uma a quem não tem. Se tiverem comida, dividam com quem passa fome”.
12 Netəm neen rəha nosən məni rəha takɨs kəmotuwa məmə otol baptais elat, kən kəmotətapəh o Jon məmə, “?Naka u itɨmat ekotəkəike motol?”
12 Cobradores de impostos também vinham para ser batizados e perguntavam: “Mestre, o que devemos fazer?”.
13 Kən Jon təmən-ipən kəm ilat məmə, “Sotosən məni o netəmim taprəkɨs-in itəm tahmen əm məmə onəkotos.”
13 Ele respondeu: “Não cobrem impostos além daquilo que é exigido”.
14 Kən mopael mɨn neen kəmotətapəh mɨn, “?Kən tahro etɨmat? ?Naka u itɨmat ekotəkəike motol?” Kən in təmən-ipən kəm ilat məmə, “Sotolən nəgɨnən kəm netəmim məmə, ‘Okəmə nəsotos-ipamən məni, kən oekotol nahməən kəm itəmat.’ Kən sotolən nəgɨnən kəm netəmim məmə, ‘Okəmə nəsotos-ipamən məni, kən oekotən-ipən kəm netəm-iasol məmə nəmotol nat kit tərat.’ Nɨkitəmat otəkəike magien o nos ətuatɨpən nətouən rəhatəmat kən in əm un.”
14 “E nós?”, perguntaram alguns soldados. “O que devemos fazer?” João respondeu: “Não pratiquem extorsão nem façam acusações falsas. Contentem-se com seu salário”.
15 Kən netəm mɨn əh koatəsahgin, kən nɨkilat tatəht Jon məmə kətah in Kristo itəm Uhgɨn təmən məmə otahl-ipa.
15 Todos esperavam que o Cristo viesse em breve, e estavam ansiosos para saber se João era ele.
16 Kən Jon təmuhalpɨn rəhalat nətəlɨgən məmə, “Iatol baptais etəmat e nəhau, məto etəmim kit tatuwa itəm rəhan nəsanənən ne nepətən taprəkɨs-in io. Kən io ləhau agɨn, esahmenən məmə ekuwa io slef kit rəhan o nolən rəhan wək.Kən suah əh, in otol baptais etəmat e Narmɨn Rəha Uhgɨn ne nɨgəm.
16 João respondeu às perguntas deles, dizendo: “Eu os batizo com água, mas em breve virá alguém mais poderoso que eu, alguém tão superior que não sou digno de desatar as correias de suas sandálias. Ele os batizará com o Espírito Santo e com fogo.
17 In tatətul matɨp o nehmən nolən rəha netəmim məmə otoor ilat, netəm kotəwɨr ne netəm kotərat, tahmen-pən e etəm tətasum. Tatɨləs fok o nafəl rəkɨsən nuwigɨ noa wit məmə otos nɨpətɨn itəm təwɨr. Netəmim itəm kotəwɨr kotahmen e nɨpətɨ wit, tatos ilat matuwɨn latuənu. Məto netəmim itəm kotərat kotahmen-pən e nuwigɨ noa wit, tatərakin-pən ilat e nɨgəm asol itəm tatuəp namnun tɨkə.”
17 Ele já tem na mão a pá, e com ela separará a palha do trigo, a fim de limpar a área onde os cereais são debulhados. Juntará o trigo no celeiro, mas queimará a palha num fogo que nunca se apaga”.
18 Kən Jon təmamnus-iarəp namnusən təwɨr e nəghatən tepət məmə otiuw-pa nətəlɨgən rəha netəmim kotuwɨn o Uhgɨn.
18 João usou muitas advertências semelhantes ao anunciar as boas-novas ao povo.
19 E nian əh, Herot Antipas təmit-irəkɨs Herotias inu pətaguɨhl rəha pian, kən təmol natɨmnat tepət itəm kotərat. Kən o nolən mɨn əh, Jon təmən əskasɨk məhai Herot Antipas o nolən rat mɨn rəhan.
19 João também criticou publicamente Herodes Antipas, o governador da Galileia, por ter se casado com Herodias, esposa de seu irmão, e por muitas outras maldades que havia cometido.
20 Kən Herot Antipas təmatɨg mol mɨn nolən rat kit mɨn taprəkɨs, inəh təmɨləs Jon muwɨn mahtosɨg-in e kalapus.
20 A essas maldades Herodes acrescentou outra, mandando prender João.
21 Məto e nian Jon təməsuwɨnən əh e kalapus, kən in təmatol baptais e netəmim mɨn, kən Iesu mɨn in təmuwa, kən Jon təmol baptais lan. Kən nian Iesu təmatəfak, Uhgɨn təmerəh e neai,
21 Certo dia, quando as multidões estavam sendo batizadas, Jesus também foi batizado. Enquanto ele orava, o céu se abriu,
22 kən Narmɨn Rəha Uhgɨn təmɨsɨ-pər matite, nɨpətɨn tahmen-pən e mak muwa məpələh-pər e Iesu, kən nəwia Uhgɨn təmɨsɨ-pən e nego e neai matən məmə, “Ik netɨk keike, ekolkeike pɨk ik, kən nɨkik tagien pɨk agɨn ron ik.”
22 e o Espírito Santo desceu sobre ele em forma corpórea como uma pomba. E uma voz do céu disse: “Você é meu filho amado, que me dá grande alegria”.
23 Nian Iesu təmətuoun rəhan wək, rəhan nup tahmen-pən e tate. Netəmim nɨkilat tatəht məmə in nətɨ Josep. Kən Josep in nətɨ Heli,
23 Jesus estava com cerca de trinta anos quando começou seu ministério. Jesus era conhecido como filho de José. José era filho de Eli.
24 Heli in nətɨ Matat, Matat in nətɨ Lifae, Lifae in nətɨ Melki, Melki in nətɨ Janae, Janae in nətɨ Josep,
24 Eli era filho de Matate. Matate era filho de Levi. Levi era filho de Melqui. Melqui era filho de Janai. Janai era filho de José.
25 Josep in nətɨ Matatias, Matatias in nətɨ Amos, Amos in nətɨ Neham, Neham in nətɨ Esli, Esli in nətɨ Nagae,
25 José era filho de Matatias. Matatias era filho de Amós. Amós era filho de Naum. Naum era filho de Esli. Esli era filho de Nagai.
26 Nagae in nətɨ Mahat, Mahat in nətɨ Matatias, Matatias in nətɨ Semein, Semein in nətɨ Josek, Josek in nətɨ Jota,
26 Nagai era filho de Maate. Maate era filho de Matatias. Matatias era filho de Semei. Semei era filho de Joseque. Joseque era filho de Jodá.
27 Jota in nətɨ Joanan, Joanan in nətɨ Resa, Resa in nətɨ Serupapel, Serupapel in nətɨ Sealtiel, Sealtiel in nətɨ Neri,
27 Jodá era filho de Joanã. Joanã era filho de Ressa. Ressa era filho de Zorobabel. Zorobabel era filho de Salatiel. Salatiel era filho de Neri.
28 Neri in nətɨ Melki, Melki in nətɨ Ati, Ati in nətɨ Kosam, Kosam in nətɨ Elmatam, Elmatam in nətɨ Er,
28 Neri era filho de Melqui. Melqui era filho de Adi. Adi era filho de Cosã. Cosã era filho de Elmadã. Elmadã era filho de Er.
29 Er in nətɨ Josua, Josua in nətɨ Eliesa, Eliesa in nətɨ Jorim, Jorim in nətɨ Matat, Matat in nətɨ Lifae,
29 Er era filho de Josué. Josué era filho de Eliézer. Eliézer era filho de Jorim. Jorim era filho de Matate. Matate era filho de Levi.
30 Lifae in nətɨ Simeon, Simeon in nətɨ Juta, Juta in nətɨ Josep, Josep in nətɨ Jonam, Jonam in nətɨ Eliakim,
30 Levi era filho de Simeão. Simeão era filho de Judá. Judá era filho de José. José era filho de Jonã. Jonã era filho de Eliaquim.
31 Eliakim in nətɨ Melea, Melea in nətɨ Mena, Mena in nətɨ Matata, Matata in nətɨ Natan, Natan in nətɨ Tefɨt,
31 Eliaquim era filho de Meleá. Meleá era filho de Mená. Mená era filho de Matatá. Matatá era filho de Natã. Natã era filho de Davi.
32 Tefɨt in nətɨ Jese, Jese in nətɨ Opet, Opet in nətɨ Poas, Poas in nətɨ Salmon, Salmon in nətɨ Nason,
32 Davi era filho de Jessé. Jessé era filho de Obede. Obede era filho de Boaz. Boaz era filho de Salmom. Salmom era filho de Naassom.
33 Nason in nətɨ Aminatap, Aminatap in nətɨ Atmin, Atmin in nətɨ Ani, Ani in nətɨ Hesron, Hesron in nətɨ Peres, Peres in nətɨ Juta,
33 Naassom era filho de Aminadabe. Aminadabe era filho de Admim. Admim era filho de Arni. Arni era filho de Esrom. Esrom era filho de Perez. Perez era filho de Judá.
34 Juta in nətɨ Jekop, Jekop in nətɨ Aisak, Aisak in nətɨ Epraham, Epraham in nətɨ Tera, Tera in nətɨ Nahor,
34 Judá era filho de Jacó. Jacó era filho de Isaque. Isaque era filho de Abraão. Abraão era filho de Terá. Terá era filho de Naor.
35 Nahor in nətɨ Seruk, Seruk in nətɨ Rehu, Rehu in nətɨ Pelek, Pelek in nətɨ Eper, Eper in nətɨ Sela,
35 Naor era filho de Serugue. Serugue era filho de Ragaú. Ragaú era filho de Faleque. Faleque era filho de Éber. Éber era filho de Salá.
36 Sela in nətɨ Kaenan, Kaenan in nətɨ Apaksat, Apaksat in nətɨ Sem, Sem in nətɨ Noah, Noah in nətɨ Lamek,
36 Salá era filho de Cainã. Cainã era filho de Arfaxade. Arfaxade era filho de Sem. Sem era filho de Noé. Noé era filho de Lameque.
37 Lamek in nətɨ Metusela, Metusela in nətɨ Inok, Inok in nətɨ Jaret, Jaret in nətɨ Mahalalel, Mahalalel in nətɨ Kenan,
37 Lameque era filho de Matusalém. Matusalém era filho de Enoque. Enoque era filho de Jarede. Jarede era filho de Maalaleel. Maalaleel era filho de Cainã.
38 Kenan in nətɨ Enos, Enos in nətɨ Set, Set in nətɨ Atam, kən Atam təmɨsɨ-pən e Uhgɨn.
38 Cainã era filho de Enos. Enos era filho de Sete. Sete era filho de Adão. Adão era filho de Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.