João 18
Nǝkukuǝ Ikinan (TNK) vs NAA
1 Iesu rɨni pam nəɡkiariien me nəha, mier irəha nərmama me səvənhi, mhəuvən mhəpi sɨmwɨn ia nəkwətənə nəha nəɡhɨn nə Ketron. Nəkwai nɨmai riti nəha ikɨn. Iesu mɨne nərmama me səvənhi həuvən pen fwe ia rerɨn.
1 Depois de dizer isso, Jesus saiu juntamente com os seus discípulos para o outro lado do ribeiro de Cedrom, onde havia um jardim; e aí entrou com eles.
2 Jutas, iəmə nəha ruvei pen Iesu ia rəɡi nərmama səməme kamhəmwəki in, in mwi rukurən kwopun nəha, tɨ nəri nə mə nəpɨn me rɨpɨk Iesu mɨne nərmama me səvənhi hənamousəsɨmwɨn irəha me ikɨn.
2 Judas, o traidor, também conhecia aquele lugar, porque Jesus muitas vezes havia se reunido ali com os seus discípulos.
3 Ro iamɨnhi irə Jutas riri naruaɡən me nepwɨn səvəi nəkur Rom mɨne nərmama me nepwɨn səməme pris asori me mɨne Farisi me hərhi pen irəha. In riri irəha həuvən ia nəkwai nɨmai nəha, mhəuvehi kwənhiə me mɨne nuksepək mɨne narimnari me səvəi naruaɡənien.
3 Tendo, pois, Judas recebido a escolta e alguns guardas da parte dos principais sacerdotes e fariseus, chegou a esse lugar com lanternas, tochas e armas.
4 Iesu ruvəukurən raka narimnari me pam sə tuko irə. Ro pen raraka ia nərmama me səvənhi mevən, mɨni pen tɨ nirəha i mə, “Kɨmiaha hiamətui sin?”
4 Então Jesus, sabendo de tudo o que ia acontecer com ele, adiantou-se e perguntou-lhes:
5 Mɨreɡi irəha həni mə, “Iesu iəmə Nasaret.”
5 Eles responderam: — A Jesus, o Nazareno. Então Jesus lhes disse: Ora, Judas, o traidor, também estava com eles.
6 Nəpɨn Iesu rɨni pen tɨ nirəha i mə, “Iou i in i,” irəha havən təkutanraha mhəmwei irapw ia tɨprənə.
6 Quando Jesus lhes disse: “Sou eu”, recuaram e caíram por terra.
7 Nənə Iesu rəres mwi irəha mə, “Kɨmiaha hiamətui sin?”
7 Jesus, de novo, lhes perguntou: Responderam: — A Jesus, o Nazareno.
8 Mɨreɡi Iesu rɨni mə, “Iakuvəni raka tukumiaha i mə iou i in i. Mətə mə hiamətui iou, ramasan mə hiəpwəh nərmama me i səiou me pwəh hərərɨɡ mhəuvən imwənraha me.”
8 Então Jesus disse:
9 In rɨni iamɨnhi irə mə nəɡkiariien i sə in rɨməni kupwən truvehe mukuə. “Tata. Iapkətə wau mhə ia nirəha riti sə ikɨməuvehi pehe miou.”
9 Ele disse isso para se cumprir a palavra que tinha dito anteriormente: “Não perdi nenhum dos que me deste.”
10 Saemon Pita səvənhi riti nau səvəi naruaɡənien. In reivi nau nəha, mərai iərmama riti sə ramo tukwini nari m pris asori anan, mərai raka nɨfreɡɨn mwatuk. (Iotukwininari nəha nəɡhɨn nə Malkas.)
10 Então Simão Pedro puxou da espada que trazia e feriu o servo do sumo sacerdote, cortando-lhe a orelha direita. E o nome do servo era Malco.
11 Mətə Iesu rɨni pen tɨ Pita i mə, “Ərpwi pen nau səim ia təmwhekɨn. Iou takaməkeikei mɨreɡi nəmisəien i rəmwhen ia kap riti sə Tata Kumwesən ruvei pehe miou mə takənɨmwi.”
11 Mas Jesus disse a Pedro:
12 Nənə naruaɡən me səvəi nəkur Rom mɨne nəmə asori me səvənraha mɨne iotukwininari me səvəi nəmə asori me səvəi nəkur Isrel həkwtəmhiri Iesu, mhərihi tərini,
12 Assim, a escolta, o comandante e os guardas dos judeus prenderam Jesus e o amarraram.
13 mhəkupwən mhəiri in mhəuvən tɨ Anas. Irəha həiri pen in tɨ Anas tɨ nəri nə mə Anas in kaka səvəi Kaeafas, iəmə sə rauvehi wok səvəi pris asori anan ia nuk nəha.
13 Então o levaram primeiramente a Anás, sogro de Caifás, sumo sacerdote naquele ano.
14 Kaeafas in iəmə nəha rɨməni pen tɨ nəmə asori me səvəi nəkur Isrel mɨnuə ko iərmama kuatia remhə tɨ nəkur Isrel ramasan məpi raka kousi əpune nərmama həpɨk.
14 Ora, Caifás era quem havia declarado aos judeus ser conveniente morrer um homem pelo povo.
15 Saemon Pita rukurirə Iesu. Iərmama riti mwi səvəi Iesu rukurirə mwi. Pris asori anan rukurən iəmə nəha mo pen kəseni in rukurirə ia Iesu rouuvnimwə pehe ia nɨkare nimwə səvəi pris asori anan.
15 Simão Pedro e outro discípulo seguiam Jesus. Esse discípulo era conhecido do sumo sacerdote e, por isso, conseguiu entrar no pátio da casa deste com Jesus.
16 Mətə Pita ramərer a fwe iruə ia kwəruə. Ro iamɨnhi irə iərmama nəha səvəi Iesu pris asori anan rukurən in rier mwi mevən iruə, məɡkiari m pran sə ramərer tukuahaɡ ia kwəruə mə trəseni Pita pwəh ruvnimwə pehe.
16 Pedro, porém, ficou de fora, junto à porta. O outro discípulo, que era conhecido do sumo sacerdote, saiu, falou com a encarregada da porta e levou Pedro para dentro.
17 Prən sə ramərer tukuahaɡ ia kwəruə rɨni pen tɨ Pita i mə, “Ik mwi iərmama riti səvəi iəmə nəha uə rekəm?”
17 Então a empregada, encarregada da porta, perguntou a Pedro: — Você também não é um dos discípulos desse homem? Ele respondeu: — Não, não sou.
18 Nəpɨn nə nəpɨn səvəi nəkwieiien. Ro pen slef me mɨne iotukwininari me hərkwumen napw, mamhərer kuraukurau irə, mamhərhiəpw. Pita revən mərer irəha mɨnraha, mamərhiəpw mwi.
18 Os servos e os guardas estavam ali, tendo acendido uma fogueira por causa do frio, e se aqueciam. Pedro estava no meio deles, aquecendo-se também.
19 Nənə pris asori anan raməres Iesu nəresien me nepwɨn ia nɨkaren səvəi nərmama me səvənhi mɨne nəɡkiariien sə in ramahatən irəha irə.
19 Então o sumo sacerdote interrogou Jesus a respeito dos seus discípulos e da sua doutrina.
20 Mɨreɡi Iesu rɨni pen tukwe in mə, “Iou iakɨməni irapw nəɡkiariien me səiou ia nəmri nərmama me pam. Ia nəpɨn me iakamahatən irəha ia nəkwai nimwəfwaki me mɨne ia nimwə səvəi Kumwesən, kwopun mi nəha nəkur Isrel me kamhousəsɨmwɨn irəha me ikɨn. Iapkɨni mhə nəɡkiariien səiou ia kwopun afafa.
20 Jesus lhe respondeu:
21 Rəfo ikaməres pehe miou? Ramasam mə tikəres pen səməme nəha sə həuvəreɡi raka iou mə nəfe iakɨməni pen tɨ nirəha i. Irəha həukurən nəfe iakɨməni.”
21 Por que o senhor está perguntando para mim? Pergunte aos que ouviram o que lhes falei. Eles sabem muito bem o que eu disse.
22 Nəpɨn Iesu rɨni nəɡkiariien me i, iotukwininari riti səvəi pris asori anan ramərer ipaka tukwe rəpwi nənimen, mɨni mə, “Rəfo ikaməɡkiari skai mɨne pris asori anan iamɨnhi?”
22 Quando Jesus disse isto, um dos guardas que estavam ali deu-lhe uma bofetada, dizendo: — É assim que você fala com o sumo sacerdote?
23 Mɨreɡi Iesu rɨni pen tukwe in mə, “Mə nəɡkiariien i iakɨni rɨpkatukwatukw mhə, ni irapw kwopun nəha iakəfwəkour ikɨn. Mətə mə nəɡkiariien i iakɨni ratukwatukw a ikəpwi iou tɨ nəfe?”
23 Jesus lhe respondeu:
24 Nənə Anas rərhi pen Iesu revən tɨ pris asori anan Kaeafas. Kɨpkɨfi raka mhə nəkwus sə kɨnərihi tərini rəɡɨn mi irə.
24 Então Anás o enviou, amarrado, à presença de Caifás, o sumo sacerdote.
25 Saemon Pita ramərer ihi ia nɨkare napw mamərhiəpw. Ro iamɨnhi irə irəha həni pen tukwe in mə, “Ik mwi iərmama riti səvəi iəmə nəha uə rekəm?”
25 Simão Pedro estava em pé, aquecendo-se. Então lhe perguntaram: — Você também não é um dos discípulos dele? Ele negou e disse: — Não, não sou.
26 Nərmama me nəha səməme kamho tukwini nari m pris asori anan irəha anan riti ia kwənəkwus sə Pita rərai raka nɨfreɡɨn rəres mə, “Iakɨnətoni ik kɨmirau iəmə nəha ia nɨmei nəmhien uə rekəm?”
26 Um dos servos do sumo sacerdote, parente daquele a quem Pedro tinha decepado a orelha, perguntou: — Não é verdade que eu vi você no jardim com ele?
27 Mɨreɡi Pita rɨni mwi mə, “Rekəm. Rɨpko mhə iou.” Təkwtəkwuni a mwi rəiə rakaka.
27 De novo, Pedro negou. E no mesmo instante o galo cantou.
28 Ia nəpnəpɨn anan, nəmə asori me səvəi nəkur Isrel həiri Iesu, mhəier ia nimwə səvəi Kaeafas, mhəuvən ia nimwə səvəi Paelat. (Paelat in iəmə Rom sə ramərɨmənu ia tənə Jutia. Nimwə səvənhi nəɡhɨn nə mə Praetoream.) Irəha atukwatukw həpkuvnimwə mhə kamo həuvehe mhəmkemɨk ia nɨkaren səvəi nəfwakiien səvənraha, nənə mhəpwəh naniien nəveɡɨnien nəha Pasova.
28 Depois, levaram Jesus da casa de Caifás para o Pretório. Era cedo de manhã. Eles não entraram no Pretório para não se contaminar, pois somente assim poderiam comer a Páscoa.
29 Ro iamɨnhi irə Paelat rier irapw iruə mə trətə irəha, mɨni mə, “Nəfe i noien ərəha iəmə i ro kɨmiaha hiamərpwi tukwe?”
29 Então Pilatos saiu para falar com eles e perguntou: — Que acusação vocês trazem contra este homem?
30 Mɨreɡi irəha həni pen tukwe in mə, “Rɨpkamo iəmə i rɨpko mhə noien ərəha riti, ko kɨmiaha iahəpkuvehi mhə in mhəuvehe tukw ik.”
30 Eles responderam: — Se este não fosse malfeitor, não o teríamos entregue ao senhor.
31 Mɨreɡi Paelat rɨni pen tɨ nirəha i mə, “Ramasam mə kɨmiaha atukwatukw a hiəuvehi iəmə i, mhəkiri noien səvənhi pwəh resi pen loa səkɨmiaha.”
31 Então Pilatos disse: — Levem-no daqui e julguem-no segundo a lei de vocês. Ao que os judeus responderam: — Não nos é lícito matar ninguém.
32 Nəri i rier pehe iamɨnhi mə nəɡkiariien Iesu ruvəni raka truvehe mukuə, nəɡkiariien sə raməɡkiari ia nemhəien səvənhi mə trəfemhə irə.
32 Isso aconteceu para que se cumprisse a palavra de Jesus, significando com que tipo de morte estava para morrer.
33 Ro iamɨnhi irə Paelat rɨrərɨɡ muvnimwə mwi ia nimwə səvənhi, məkwein Iesu, mɨni pen tukwe in mə, “Ik kiɡ səvəi nəkur Isrel?”
33 Pilatos entrou novamente no Pretório, chamou Jesus e lhe perguntou: — Você é o rei dos judeus?
34 Mɨreɡi Iesu rɨni mə, “Ik atukw ikani ianhi uə nərməpə kamhəni iou mamhəni pehe tukw ik i?”
34 Jesus respondeu:
35 Mɨreɡi Paelat rɨni mə, “Rɨpko mhə iou iəmə Isrel riti. Nəkur imwam me a mɨne pris asori me həuvei pehe ik ia rəɡɨk. Nəfe noien ərəha ikɨno?”
35 Pilatos respondeu: — Por acaso sou judeu? A sua própria gente e os principais sacerdotes é que o entregaram a mim. Que foi que você fez?
36 Mɨreɡi Iesu rɨni mə, “Nɨtətə səiou iakamərɨmənu irə rɨpkəmwhen mhə ia nɨtətə me səvəi kiɡ me ia tɨprənə i. Ko nɨtətə sə iakamərɨmənu irə rəmwhen ia nɨtətə me səvəi kiɡ me ia tɨprənə i, iotukwininari me səiou ko hənaruaɡən raka mhəpwəh nəseniien iou mə takevən ia rəɡi nəmə asori me səvəi nəkur Isrel. Mətə nɨtətə səiou iakamərɨmənu irə rɨpkəmwhen mhə ia nɨtətə me səvəi kiɡ me ia tɨprənə i.”
36 Jesus respondeu:
37 Mɨreɡi Paelat rɨni pen tukwe in mə, “Ro ianhi ik kiɡ riti?”
37 Pilatos perguntou: — Então você é rei? Jesus respondeu:
38 Mɨreɡi Paelat rɨni pen tukwe in mə, “Nəfe nə nɨpərhienien?” Nənə nəpɨn Paelat rɨni pam nəɡkiariien i, rɨrərɨɡ mevən mwi mətə nəmə asori me səvəi nəkur Isrel fwe iruə, mɨni pen tɨ nirəha i mə, “Iapkətə mhə nari riti in ro rərəha.
38 Pilatos perguntou: — O que é a verdade? Depois de dizer isso, Pilatos voltou aos judeus e lhes disse: — Eu não acho nele crime algum.
39 Mətə noien riti səkɨmiaha hiamo ia Pasova me pam. Hiaməni pehe tukw iou i nəɡhi iərmama riti sə raməmak ia kalapus, nənə iakəseni in rier irapw mamevən. Ro iamɨnhi irə kɨmiaha hiokeikei mə takəseni iəmə i in kiɡ səkɨmiaha nəkur Isrel rier mamevən?”
39 Mas é costume entre vocês que eu solte alguém por ocasião da Páscoa. Vocês querem que eu lhes solte o rei dos judeus?
40 Mɨreɡi irəha həkwein əpwəmwɨs mwi mə, “Rekəm! Kɨmaha iahəpwəh nokeikeiien iəmə nəha! Kɨmaha iahokeikei Parapas!” (Parapas in iəmə ramakres, mamousi iərmama.)
40 Então todos gritaram, novamente: — Não este, mas Barrabás! Ora, Barrabás era salteador.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.