Tiago 4
Yusugât Pat Âlep Den (TIM) vs ARA
1 O galalupne, yeŋgât pat nâŋgâre bo ârândâŋ agep. Keiŋe wanŋe âmâ yeŋgât hutyeŋân gem kuk heŋgân mem miawakmap? Nâŋgâm bâli bâligât agak meme are amâ yeŋgât biwiyeŋân yendâp arekŋe âmâ yeŋgât hâkyeŋe hutŋân gem kuk akmap.
1 De onde procedem guerras e contendas que há entre vós? De onde, senão dos prazeres que militam na vossa carne?
2 Yeŋe wan me wangât egâliaŋ humo akmai amâ bo memai haingât yeŋe luâk yeŋguenŋe moŋet gâlâk nâŋgâmai. Akto wan me wan ekmâ egâliaŋ akbiâ aregât yeŋe kuk bâleŋe akmâ yeŋgumai. Akto wangât wan me wan membaigât dâp bo tatyeŋgimap? Hingât. Yeŋe wan me wan menegât Anutu bo ulilaŋmai.
2 Cobiçais e nada tendes; matais, e invejais, e nada podeis obter; viveis a lutar e a fazer guerras. Nada tendes, porque não pedis;
3 Dâ bikŋe, “Nen ulilaŋdenŋe bo miawak nengimap.” dâmai. Amâ wangât Anutuŋe bo yeŋgimap? Hingât. Hângât akto hâkgât ukenŋe nâŋgâm ulilaŋmai.
3 pedis e não recebeis, porque pedis mal, para esbanjardes em vossos prazeres.
4 Yei, ye dâp gulip manmai hainare. Hânân wan me wan egâliaŋmai arekŋe Anutu hamiaŋmai. Are bo nâŋgâmai mon? Aregât luâk siâŋe hânân siâ me siâ hanâk gala agaŋbiapŋe âmâ Anutu gasa agaŋbiap.
4 Infiéis, não compreendeis que a amizade do mundo é inimiga de Deus? Aquele, pois, que quiser ser amigo do mundo constitui-se inimigo de Deus.
5 Akto Anutugât den makmap aregât keiŋe siâ amâ hin, “Anutuŋe Heakŋe han biwinenŋân kalep arekŋe nen yâkgât pat mannegât kârikŋe humo akmap.”
5 Ou supondes que em vão afirma a Escritura: É com ciúme que por nós anseia o Espírito, que ele fez habitar em nós?
6 Akto Anutugât han kalem arekŋe dondâ miawaknengiâkgât Anutugât denŋande hin magep,
6 Antes, ele dá maior graça; pelo que diz: Deus resiste aos soberbos, mas dá graça aos humildes.
7 Aregât yeŋaet nâŋgâmbiâ gembo Anutu hoŋ bawa agaŋbei. Hain akmâ âmâ hanâk Hiaŋgi Amboŋe are hâkokombiâ ainâk hepun yekmâ gem ariwiap.
7 Sujeitai-vos, portanto, a Deus; mas resisti ao diabo, e ele fugirá de vós.
8 Ye hain akmâ Anutugâlâk nâŋgâm âgâmbiâ yâkâ hainâk yeŋgât nâŋgâm okot nâŋgâyeŋgiwiâp. Dâ dosa luâkŋe bâtyeŋe pulimbiâ salek salek akmap dop hainâk agak meme bâleŋe hepunmâ Anutu hoŋ bawa agaŋbei. Akto ye han biwiyeŋânba nâŋgâ nâŋgâ lâuwâ bâleŋe are makmâ miawakmâ panbiâ gem ariâk.
8 Chegai-vos a Deus, e ele se chegará a vós outros. Purificai as mãos, pecadores; e vós que sois de ânimo dobre, limpai o coração.
9 Bâleŋe yeŋe are biwiyeŋe umatŋe akto giriŋgât agak meme are hepunmâ indewei.
9 Afligi-vos, lamentai e chorai. Converta-se o vosso riso em pranto, e a vossa alegria, em tristeza.
10 Hain akmâ Anutugât dewunŋân yeŋaet nâŋgâmbiâ gembo Humoŋe mem agat yekbiâp.
10 Humilhai-vos na presença do Senhor, e ele vos exaltará.
11 Galalupne, ye galalupyeŋe den bâleŋe bo makyeŋgiwei. Are lâuwâŋe makbe. Luâk siâŋe galaŋe peim den aŋgâ hogom togo hâkŋân katâp aregât Anutu den kârikŋe aregât dâm kalep ina peiâp akto den aŋgâ hogom togo hâkŋân katâp. Akto den kârikŋe kat katŋe aregât hâkŋân den aŋgâ hogom togo hâkŋân katâi are âmâ ye den kârikŋe are bo watmai. Hain akmâ humomo yeŋgât gewâk mem tatmâ den mem potatmai hain are akmai.
11 Irmãos, não faleis mal uns dos outros. Aquele que fala mal do irmão ou julga a seu irmão fala mal da lei e julga a lei; ora, se julgas a lei, não és observador da lei, mas juiz.
12 Dâ Humoŋe den kârikŋe kalep akto nen hâk tunnengim denân katnenekbiap, are konok tatmap yâkŋe âmâ dâp âlepŋân katnenekmâ benŋe luâk bikŋe mem bâliyekbiap. Aregât gâŋe âmâ wangât galage den hâuŋân katbiat? Amâ bo ârândâŋ aktâp.
12 Um só é Legislador e Juiz, aquele que pode salvar e fazer perecer; tu, porém, quem és, que julgas o próximo?
13 Akto ye hutyeŋânba bikŋande hin makmai, “Uŋak me agatmâ kepia humo ain arim puligât âi mem mandenŋe hombaŋ konok bo akto puli dondâ membaen.” hain dâmai aregât nâŋe ye hin makyeŋgire nâŋgâŋet.
13 Atendei, agora, vós que dizeis: Hoje ou amanhã, iremos para a cidade tal, e lá passaremos um ano, e negociaremos, e teremos lucros.
14 Yei, ye hole siâ me siâ hin me hain miawakbiap are bo nâŋgâmai. Dâ manmanyeŋe âmâ gain gain? Amâ dâwokŋe agatmâ sop getek bo akto bokmap, dop hainâk manmanyeŋe âmâ getek tatmâ bo akbiap.
14 Vós não sabeis o que sucederá amanhã. Que é a vossa vida? Sois, apenas, como neblina que aparece por instante e logo se dissipa.
15 Amâ hin makbiâ ârândâŋ agâk, “Anutuŋe ikiŋe ukenŋaet akmâ âlepŋe dâmbo âmâ nen âlepŋeâk manmâ âi ire membaen.” dâwei.
15 Em vez disso, devíeis dizer: Se o Senhor quiser, não só viveremos, como também faremos isto ou aquilo.
16 Gârâmâ ye hain bo akmai. Yeŋe âmâ kotyeŋe mem agatmai. Hain akmai amâ bâleŋe akmai.
16 Agora, entretanto, vos jactais das vossas arrogantes pretensões. Toda jactância semelhante a essa é maligna.
17 Aregât luâk siâŋe agak meme âlepŋe are nâŋgâm heŋgemgom âmâ hanâk dâm bo akmap are dosa memap.
17 Portanto, aquele que sabe que deve fazer o bem e não o faz nisso está pecando.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Tiago 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.