Mateus 6
Yusugât Pat Âlep Den (TIM) vs NTLH
1 Akto Yesuŋe den siâ hin makyeŋgiep, “Gâŋe Anutu heroŋe agaŋdere ârândâŋ akbiapgât mene dâm âmâ luâk âmbâleŋe nekbiâ huraguâkgât bo nâŋgâm manben. Hâk mem agat agat akmenâ âmâ himbimân Ewegande gekmâ aregât ukenŋe bo nâŋgâ giŋmâ hâuŋe âlep bo giŋbiap.
1 — Tenham o cuidado de não praticarem os seus deveres religiosos em público a fim de serem vistos pelos outros. Se vocês agirem assim, não receberão nenhuma recompensa do Pai de vocês, que está no céu.
2 Aregât gâŋe luâk umburuk manmai are han kalem akyeŋgim âmâ luâk âmbâleŋe nekbiâ huraguâk dâm aregât bo nâŋgâm manben. Wangât? Hingât. Luâk bikŋande nen bâleŋe bo akmaen dâmai arekŋeak dewunyeŋânâk den emetŋân akto kâmot kepian ain hâkyeŋe mem agatmai. Luâk hain arekŋe kâmot humoân kinmâ kalem akyeŋgimai. Aregât maktere nâŋgâŋet. Hain dâmat are Anutuŋe hâuŋe âlepŋe bo giŋbiap. Emelâk hâuyeŋe yendâp.
2 — Quando você der alguma coisa a uma pessoa necessitada, não fique contando o que fez, como os hipócritas fazem nas
3 Aregât luâk umburuk manmai yâk han kalem akyeŋgiwe dâm bâtge bungenŋe wan akbiat aregât kanegenŋe bo nâŋgâwiap.
3 Mas você, quando ajudar alguma pessoa necessitada, faça isso de tal modo que nem mesmo o seu amigo mais íntimo fique sabendo do que você fez.
4 Yoŋâk akmenâ âmâ galalupgande bo gekmâ aregât keiŋe bo nâŋgâmbiâ âmâ Ewege Anutuŋe yoŋâk yekmâ nâŋgâmapŋe ikiŋak gekmâ nâŋgâmbo ârândâŋ akbiap. Akto kalem akyeŋgimatgât hâuŋe giŋbiap.
4 Isso deve ficar em segredo; e o seu Pai, que vê o que você faz em segredo, lhe dará a recompensa.
5 Gâŋe âmâ heambukmâ kinmâ Anutu âlepŋe dâm ulilaŋben. Dâ luâk bikŋe âmâ hiaŋgi luâk manmaiŋe hain bo akmai. Yâkŋe âmâ Yuda luâk mendugum tatmaiân me kâmolân ari kinmâ âmâ luâk âmbâleŋe nenekmâ egâliaŋŋet aregât nâŋgâm hâkyeŋe mem agatmâ Anutu ulilaŋmai. Aregât âmâ hin dâre nâŋgâŋet. Yeŋe hain akbiâ âmâ aregât hâuŋe emelâk membiâ bo aktâp. Anutuŋe hain dâm hâuŋe siâ bo dewatim yeŋgiwiap.
5 — Quando vocês orarem, não sejam como os hipócritas. Eles gostam de orar de pé nas
6 Gâ âmâ Anutu âlepŋe dâm ulilaŋberâm âmâ emetgân âgâm heambukmâ hâŋgi gugum Ewege tikŋân manbiap yâk ulilaŋben. Akto Ewege tikŋân siâ me siâ ekmâ nâŋgâmapŋe bunŋe mem peniaŋmâ giŋbiap.
6 Mas você, quando orar, vá para o seu quarto, feche a porta e ore ao seu Pai, que não pode ser visto. E o seu Pai, que vê o que você faz em segredo, lhe dará a recompensa.
7 Akto aregât hin dâre nâŋgâŋet. Luâk bikŋande Anutugât keiŋe bo nâŋgâmaiŋe âmâ hin nâŋgâm hilipkomai, “Nengât den kâlep hanâk hanâk ulilaŋdenŋe dowâk nâŋgâm bunŋe nengiwerâp.” hain dâm hilipkomai. Aregât gâŋe luâk hain are bo akmâ âmâ den kâlep bo makmâ ulilaŋben.
7 — Nas suas orações, não fiquem repetindo o que vocês já disseram, como fazem os pagãos. Eles pensam que Deus os ouvirá porque fazem orações compridas.
8 Akto gâ amâ Ewege Anutu irawot bo ulilaŋmenân yâkŋe soŋ nâŋgâ giŋmap. Aregât hanâk hanâk bo makmâ ulilaŋben.
8 Não sejam como eles, pois, antes de vocês pedirem, o Pai de vocês já sabe o que vocês precisam.
9 Aregât gâŋe hin dâm âlepŋe dâm ulilaŋben, “Himbimân Ewenenŋe gâŋgât kotge âlepŋe akto kotge are kârikŋe tato nâŋgâenŋe bunŋe akto manbaen.
9 Portanto, orem assim:
10 Akto hân ârândâŋ Kembu aknengi. Himbimân gâtŋande lauge lokomai hainâgâk hânân gâtŋe nenŋe lauge lokoenŋe ârândâŋ agâk.
10 Venha o teu
11 Akto uŋak ire gâŋe sotnenŋe are dopnenŋânâk nengimenâ nene.
11 Dá-nos hoje o alimento que precisamos.
12 Akto luâk âmbâle bikŋande bâleŋe siâ siâ aknengimbiâ âmâ are yeŋgât dosayeŋe hanâk hepun yeŋgim manmaen dop hainâk gâŋe dosanenŋe are hepun nengiwen.
12 Perdoa as nossas ofensas
13 Nen bo dop nenguwen. Akto bâleŋânba kotgâm menenekben. A bundâk.” Yeŋe hain dâm Anutu ulilaŋbei.
13 E não deixes que sejamos tentados,
14 Aregât luâk âmbâle bikŋande bâleŋe siâ siâ akyeŋgimai are yeŋgât dosa hepun yeŋgimbiâ âmâ âlepŋe. Aregât himbimân Eweyeŋande yeŋgât dosa hainâk hepun yeŋgiwiap.
14 — Porque, se vocês perdoarem as pessoas que ofenderem vocês, o Pai de vocês, que está no céu, também perdoará vocês.
15 Are âmâ luâk âmbâle bikŋande bâleŋe siâ siâ akyeŋgimai are yâk yeŋgât nâŋgâm âmâ benŋe himbimân Eweyeŋande yeŋgât dosa hainâk bo hepun yeŋgiwiap. Dâ hepun yeŋgimbiâ âmâ benŋe dosayeŋe hepunyeŋgiwiap.
15 Mas, se não perdoarem essas pessoas, o Pai de vocês também não perdoará as ofensas de vocês.
16 Akto hiaŋgi luâkŋe hin dâmai, “Luâk âmbâle bikŋande nen hâk hilâlâm nâŋgâm Anutu ulilaŋmaen are nâŋgâm nen nenekmâ egâliaŋŋet.” dâm aregât sot hepunmâ hâmeyeŋe oloŋbiâ gembo hewugewai are Anutuŋe yekmâ hâuŋe âlepŋe bo yeŋgiwiap.
16 — Quando vocês jejuarem, não façam uma cara triste como fazem os hipócritas, pois eles fazem isso para todos saberem que eles estão jejuando. Eu afirmo a vocês que isto é verdade: eles já receberam a sua recompensa.
17 Aregât ye hain bo akbei. Yeŋe âmâ sot hepunmâ âmâ tu puliakmâ dumutyeŋe kelu ketugu akmâ manbei.
17 Mas você, quando jejuar, lave o rosto e penteie o cabelo
18 Hain akbiâ yekmâ âmâ sot hepunmâ mandâigât keiyeŋe bo nâŋgâwai. Eweyeŋe Anutuŋe bo egekŋe ekmapŋe keiyeŋe yoŋâk memai are nâŋgâm aregât hâuŋe âlepŋe yeŋgiwiap.
18 para os outros não saberem que você está jejuando. E somente o seu Pai, que não pode ser visto, saberá que você está jejuando. E o seu Pai, que vê o que você faz em segredo, lhe dará a recompensa.
19 Hângât tâwât dewunŋe siâ siâ tiŋe nemai akto dek saŋ saŋŋe hâreyeŋgimai akto motmot akmap akto kâmbu meyeŋgimai aregât yeŋe dondâ tat nengiâkgât bo undâgâtbei.
19 — Não ajuntem riquezas aqui na terra, onde as traças e a ferrugem destroem, e onde os ladrões arrombam e roubam.
20 Are âmâ himbimân tiŋe bo neyeŋgimap akto dek saŋ saŋŋe bo igim hâreyeŋgimap akto motmot bo akmap akto kâmbu bo meyeŋgiwai aregât wan me wan bunŋe kârikŋe tat yeŋgiwiap. Aregât Anutuŋe pat katyeŋgiep are himbimân tatâp ain dewatimbiâ bo gulip akyeŋgiwiap.
20 Pelo contrário, ajuntem riquezas no céu, onde as traças e a ferrugem não podem destruí-las, e os ladrões não podem arrombar e roubá-las.
21 Tâwât dewunŋe siâ siâyeŋe katbiâ tat yeŋgimap ainâk biwiyeŋe kinmap aregât himbimgât nâŋgâmbiâ âgâwiap.
21 Pois onde estiverem as suas riquezas, aí estará o coração de vocês.
22 Akto dewunyeŋe âmâ pagaleŋe dop hainare aktâp. Dewunyeŋe âlepŋe tato ain âmâ âlepŋe ekmâ bam gutbai.
22 — Os olhos são como uma luz para o corpo: quando os olhos de vocês são bons, todo o seu corpo fica cheio de luz.
23 Dâ dewunyeŋe bâlimbo âmâ biwiyeŋe hândâk humo dâgâwiap aregât biwiyeŋân pagaleŋe tatâp are bokbiap âmâ biwi nâŋgâ nâŋgâyeŋe pâlâmŋe akbiap.
23 Porém, se os seus olhos forem maus, o seu corpo ficará cheio de escuridão. Assim, se a luz que está em você virar escuridão, como será terrível essa escuridão!
24 Nanaŋ konokŋe luâk kotdâ lâuwâ yâk yetgât den lokom âmâ âlepŋe hoŋ bo manyetkiwiap. Siâ gala agaŋmâ siâ âmâ hâkâŋ agaŋbiap. Akto siâgâlângen dewatim siâ âmâ hamiaŋbiap. Puli siâ siâgât ukenŋe nâŋgâmai yâkŋe âmâ gain gain Anutugât den lokom manbai?
24 — Um escravo não pode servir a dois donos ao mesmo tempo, pois vai rejeitar um e preferir o outro; ou será fiel a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e também servir ao dinheiro.
25 Ye manman yeŋaet nâŋgâmâk akmâ hin bo dâwei, “Wan arekŋaet mem nem manbaen? Akto hâknenŋaet nâŋgâm wan mem manmâ luguakbaen.” dâm nâŋgâmâk bo akbei. Amâ hingât. Bâin dâŋet. Manmanyeŋande bunŋe me sotŋe bunŋe? Akto hâkgande bunŋe me hâk pekegande bunŋe?
25 — Por isso eu digo a vocês: não se preocupem com a comida e com a bebida que precisam para viver nem com a roupa que precisam para se vestir. Afinal, será que a vida não é mais importante do que a comida? E será que o corpo não é mais importante do que as roupas?
26 Aregât siâ maktere nâŋgâŋet. Lâut are ekŋet. Arekŋe âmâ âi bo ketugumai. Akto kalamŋânba sot wan bo mem katmai. Akto sot hapatet bo ketugum âmâ alekŋe bo mem katmai. Hain bo akmai amâ himbimân Eweyeŋande hanâk sot mem miawak yeŋgimap. Ye lâut bo. Ye luâk aregât Anutuŋe dowâk tânyeŋgumap.
26 Vejam os passarinhos que voam pelo céu: eles não semeiam, não colhem, nem guardam comida em depósitos. No entanto, o Pai de vocês, que está no céu, dá de comer a eles. Será que vocês não valem muito mais do que os passarinhos?
27 Akto yeŋgâlân gâtŋe siâŋe nâŋgâm hanoko akmâ âmâ manman sopŋaet âlepŋe kâlep mem dewatim manbiapgât dopŋe bo tatâp.
27 E nenhum de vocês pode encompridar a sua vida, por mais que se preocupe com isso.
28 Akto sâŋgum lâuwâ lâuwâ aregât nâŋgâm han lâuwâ akbiâ bâliwiap. Aregât hin dâre nâŋgâŋet. Lâwin buluŋe are ekŋet. Arekŋe âmâ sâŋgum lâuwâ lâuwâgât âi bo ketugumap.
28 — E por que vocês se preocupam com roupas? Vejam como crescem as flores do campo: elas não trabalham, nem fazem roupas para si mesmas.
29 Buluŋe are âlep âlep aregât luâk siâ kotŋe Salomo ulikŋân malep yâkŋe sâŋgum lâuwâ lâuwâŋe kulem melem âlep âlep hain are mem malep arekŋe buluŋe are bo ewangiep.
29 Mas eu afirmo a vocês que nem mesmo Salomão, sendo tão rico, usava roupas tão bonitas como essas flores.
30 Pâloŋângen siâ me siâ buluŋe uŋak miawakmap akto hole bererek âgâm gembo ombiâ bo akmap aregât Anutuŋe dâmbo hanâk kulemŋe âlepŋe miawakmap aregât Anutu bo nâŋgaŋmâ ketelaŋmâ manmaiŋe yâk yeŋaet gai hainâk dâmbo wan me wan miawakyeŋgiwiap.
30 É Deus quem veste a erva do campo, que hoje dá flor e amanhã desaparece, queimada no forno. Então é claro que ele vestirá também vocês, que têm uma fé tão pequena!
31 Are nâŋgâm heŋgemgowei. Are ekmâ nâŋgâm âmâ bo hanokoakmâ âmâ hin bo dâwei, “Wan nemberen me wan lalakberen?”
31 Portanto, não fiquem preocupados, perguntando: “Onde é que vamos arranjar comida?” ou “Onde é que vamos arranjar bebida?” ou “Onde é que vamos arranjar roupas?”
32 Are âmâ luâk bikŋe Anutu bo nâŋgaŋmai arekŋe âmâ puli me sâŋgum me siâ siâ aregât nâŋgâmbiâ humo akmap. Hain akbiâ bâlimap aregât hain bo akmâ manbei. Are âmâ benŋe himbimân Eweyeŋande nâŋgâ yeŋgimap aregât hâk peke bâlâk bo manmai.
32 Pois os pagãos é que estão sempre procurando essas coisas. O Pai de vocês, que está no céu, sabe que vocês precisam de tudo isso.
33 Yeŋe âmâ Anutuŋe damun nenŋe akbiapgât akto yâkgât agak meme ârândâŋ dâp ain han nâŋgâ nâŋgâyeŋe ulikŋân katbiâ yembiâp. Akto aregât kakŋân Anutuŋe siâ me siâ bikŋe are hârok yeŋgiwiap.
33 Portanto, ponham em primeiro lugar na sua vida o
34 Aregât yeŋe agatmâ umatŋe gain hin arekŋe miawak nengiwiap hain dâm aregât nâŋgâmbiâ humo bo akbiap. Agatmâ miawakbiap are âmâ agatmâgât pat. Uŋak iregât hain are miawak nengiâp are ârândâŋ agâk dâm aregât kakŋân han lâuwâ bo akŋet.” Yesuŋe hain dâep.
34 Por isso, não fiquem preocupados com o dia de amanhã, pois o dia de amanhã trará as suas próprias preocupações. Para cada dia bastam as suas próprias dificuldades.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.