Mateus 26

Yusugât Pat Âlep Den (TIM) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Yesuŋe den are hârok makmâ metem sop ain hoŋ bawalupŋe hin makyeŋgiep,
1 Quando Jesus acabou de ensinar essas coisas, disse aos discípulos:
2 “Nâŋgâi. Hombaŋ kotŋe Pasowa aregât sop amâ hilâm lâuwâ akto miawakbiap. Ain luâk akmâ geân nâ lâwinân nuguwaigât mem miawak nekbai.” dâep.
2 — Vocês sabem que daqui a dois dias vai ser comemorada a
3 Akto sop ain sumbe kat kat luâk akto Israe yeŋgât humomolupyeŋe arekŋe sumbe kat kat yeŋgât humoyeŋe siâ kotŋe Kaipa aregât emelan mendugum
3 Os chefes dos sacerdotes e os líderes judeus se reuniram no palácio de Caifás, o Grande Sacerdote ,
4 Yesu hiaŋgim mem kondenŋe moâk dâm aregât yoŋâk magaŋgi goaŋgi agi.
4 e fizeram um plano para prender Jesus em segredo e matá-lo.
5 Hain akmâ benŋe hin magaŋgiyi, “Hombaŋ kâmbokŋân ire hain bo akberen. Ageine luâk âmbâle dondâ kuk akbiâ bugâ humo miawakbopgât.” dâyi.
5 Eles diziam: — Não vamos fazer isso durante a festa, para não haver uma revolta no meio do povo.
6 Yesuŋe Betania kepian luâk siâ diwi bâleŋe agep kotŋe Simoŋ aregât emelan talep.
6 — ausente —
7 Emelan tato âmbâle siâŋe tu higenŋe ukenŋe hâpurâ puliŋe âgâ âgâŋe are mem yâkgâlân togoep. Togom tu higenŋe ukenŋe are Yesu sot nem tato ain yâkgât kautŋân kâiep.
7 — ausente —
8 Akto Yesugât hoŋ bawalupŋande are ekmâ nâŋgâmbiâ ârândâŋ bo akto hin magaŋgi goaŋgi agi, “Wangât tu higenŋe ukenŋe ire yân kâiâp?
8 Ao verem aquilo, os discípulos ficaram zangados e disseram: — Que desperdício!
9 Nenŋe ire mem arim yeŋgienŋe dâine luâk bikŋande puli humoŋe puligombiâ puli are mem arim luâk umburuk yeŋgiwâen ina.” dâyi.
9 Esse perfume poderia ter sido vendido por uma fortuna, e o dinheiro, dado aos pobres.
10 Hain dâmbiâ Yesuŋe den are nâŋgâm hin makyeŋgiep, “Wangât ye âmbâle iregât kakŋân umatŋe katâi? Hepunŋet. Agak meme âlepŋe dondâ akniŋdâp are nâŋgaŋdere âlepŋe aktâp.
10 Mas Jesus, sabendo o que eles diziam, disse:
11 Luâk umburuk âmâ ye olop sop kâlep manbai. Dâ nâmâ ye olop sop kâlep bo manbian.
11 Pois os pobres estarão sempre com vocês, mas eu não.
12 Âmbâle irekŋe tu higenŋe hâknân kâiâp ire âmâ sumân katnekbai aregât dopŋe aktâp.
12 O que ela fez foi perfumar o meu corpo para o meu sepultamento.
13 Nâ den bunŋe makyeŋgire nâŋgâŋet. Hânŋe hânŋe âmâ den pat âlepŋe ire makyeŋgiwai akto âmbâle irekŋe wan me wan akniŋdâp irekŋe âkâ olowâk makbiâ yâkgât nâŋgâwai.” dâep.
13 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: em qualquer lugar do mundo onde o
14 Akto sop ain hoŋ bawalupŋe keiân lâuwâ are yeŋgât hut yeŋân gâtŋe siâ kotŋe Yudasi Karioto gâtŋe yâkŋe sumbe kat kat luâk yeŋgât humomolupŋe yeŋgâlân ariep.
14 Então um dos doze discípulos, chamado Judas Iscariotes, foi falar com os chefes dos sacerdotes.
15 Arim hin makyeŋgiep, “Yeŋe wan niŋbiâ âmâ nâŋe Yesu yâgâten tatberâp ain kewugu yekmâ arim ire dâm hekat yeŋgire membai?” dâep. Hain dâmbo puli koaŋe 30 waŋi.
15 Ele disse: — Quanto vocês me pagam para eu lhes entregar Jesus? E eles lhe pagaram trinta moedas de prata.
16 Akto sop ain âmâ yâkŋe keiŋe katmâ gain gain aktere Yesu meŋet dâm aregât âi mem malep.
16 E daí em diante Judas ficou procurando uma oportunidade para entregar Jesus.
17 Akto Pasowa hombaŋ aregât sop are miawakto hoŋ bawalupŋande Yesu hin magaŋi, “Emet wanân sot om katenŋe nemberen?” dâyi.
17 No primeiro dia da Festa dos Pães sem Fermento , os discípulos chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Onde é que o senhor quer que a gente prepare o jantar da
18 Hain dâmbiâ yâkŋe hin makyeŋgiep, “Ye Yerusalem âgâm âmâ ain luâk siâ ekmâ âmâ hin magaŋbei, “Tiksaŋe hin maktâp, “Emelâk nâŋgât sop ewumâk aktâp gârâmâ nâ hoŋ bawalupne olop gâŋgât emelan sot nemberen.” tiksa hain dâp.” dâwei.” Yesuŋe hain dâm makyeŋgim huŋgunyeŋgimbo ariyi.
18 Ele respondeu:
19 Arim Yesuŋe magep hain akmâ sot soŋgo are mem dumŋân dumŋân ketuguyi.
19 Os discípulos fizeram como Jesus havia mandado e prepararam o jantar da Páscoa.
20 Akto emet eŋgaiŋe akto Yesu akto hoŋ bawalupŋe keiân lâuwâ olop sot nem tatmâ
20 Quando anoiteceu, Jesus e os doze discípulos sentaram para comer.
21 yâkŋe hin makyeŋgiep, “Nâ makyeŋgire nâŋgâŋet. Yeŋgât hutyeŋân gâtŋe siâŋe nâŋgât gasa kewugu yekto menekberâi.” dâep.
21 Durante o jantar Jesus disse:
22 Hain dâmbo nâŋgâm biwiyeŋe umatŋe akto siâkâ ikiŋeâk ikiŋeâk hin magaŋi, “Amâ nâ mon?” dâyi.
22 Eles ficaram muito tristes e, um por um, começaram a perguntar: — O senhor não está achando que sou eu; está?
23 Dâmbiâ hin makyeŋgiep, “Luâk yu kondo konogân sot olop nemberet irekŋe nâ mem miawak nekberâp.
23 Jesus respondeu:
24 Anutuŋe makto kulemgoyi aregât den bunŋe akberâpgât âlepŋe luâk akmâ geân nâ momberân. Gârâmâ luâk nâ mem miawak nekberâp are memeŋande bo miep dâine owâiŋe agaŋbop. Amâ umatŋe humo miawagaŋbiap.” dâep.
24 Pois o
25 Hain dâmbo luâk kotŋe Yudasi Yesu mem miawagep arekŋe hin magaŋep, “Apo, nâmâ bo me?” dâmbo Yesuŋe hin magaŋep, “Amâ ya gugak maktât are.” dâep.
25 Então Judas, o traidor, perguntou: — Mestre, o senhor não está achando que sou eu; está? Jesus respondeu:
26 Akto sot nem tatmâ Yesuŋe sot siâ mem Anutu mepaiŋe mem âmâ munditmâ hoŋ bawalupŋe yeŋgim hin makyeŋgiep, “Ire mem neŋet. Ire âmâ nâŋgât sunumne aregât dop.” dâep.
26 Enquanto estavam comendo, Jesus pegou o pão e deu graças a Deus. Depois partiu o pão e o deu aos discípulos, dizendo:
27 Akto waiŋ hâpurâ siâ mem Anutu mepaiŋe mem âlepŋe dâm magaŋmâ kâim yeŋgim hin makyeŋgiep, “Ye hârok tu ire mem neŋet.
27 Em seguida, pegou o cálice de vinho e agradeceu a Deus. Depois passou o cálice aos discípulos, dizendo:
28 Ire amâ Anutu olop irakŋe dewatiakbaigât hepne amâ luâk âmbâle dondâ yâk yeŋgât dosa bo agâkgât kâiwerân.
28 porque isto é o meu sangue, que é derramado em favor de muitos para o perdão dos pecados, o sangue que garante a
29 Nâ hinŋe waiŋ koaŋe bunŋe bo nemberân gârâmâ yân manmâ hâmbâi Anutuŋe lâuwâŋe damunyeŋe akberâm keiŋe kato ain ye olop nem agak meme irakŋe akmâ heroŋe akbian.” dâep.
29 Eu afirmo a vocês que nunca mais beberei deste vinho até o dia em que beber com vocês um vinho novo no
30 Hain dâm makyeŋgimbo Anutugât kot mem agatmâ kep siâ membiâ bo akto arewa sopanmâ Oliwa gimbâŋân âgâyi.
30 Então eles cantaram canções de louvor e foram para o monte das Oliveiras.
31 Âgâm ain hoŋ bawalupŋe hin makyeŋgiep, “Anutuŋe makyeŋgimbo kulemgoyi bikŋe hin tatâp.
31 E Jesus disse aos discípulos:
32 Akto nugumbiâ mondere han nugumbiâ momoŋânba agatmâ arim Galilaia hânân lâmyeŋgure Galilaia hânângen menduguwai.” dâep.
32 Mas, depois que eu ressuscitar, irei adiante de vocês para a Galileia.
33 Hain dâmbo Petoroŋe hin magaŋep, “Gâŋgât gasa togombiâ hamewakmâ ariwerâi me bo. Bo nâŋgân. Dâ nâmâ bo hepun gekberân.” dâep.
33 Então Pedro disse a Jesus: — Eu nunca abandonarei o senhor, mesmo que todos o abandonem.
34 Hain dâmbo Yesuŋe hin magaŋep, “Makgiŋdere nâŋgâ. Hândâk uŋak gâŋe nâŋgâ yâkgât kotŋe bo nâŋgâman dâm makyeŋgimenâ âlâwu akto ainâk gokorok indewerâp.” dâep.
34 Mas Jesus lhe disse:
35 Hain dâmbo Petoroŋe kârikŋe akmâ hin dâep, “Bo. Nâ gâ olowâk mombaet aregât hamep bo aktân. Akto nâ gâŋgât kotge bo mem heambukberân.” dâep. Akto luâklupŋe hârok hain dâyi.
35 Pedro respondeu: — Eu nunca vou dizer que não o conheço, mesmo que eu tenha de morrer com o senhor! E todos os outros discípulos disseram a mesma coisa.
36 Akto arewa arim kalam siâ kotŋe Gesemane ain ariyi. Ain arim Yesuŋe hin makyeŋgiep, “Ye in tatbiâ indâgen kinmâ Apo olop den magaŋgiweret.” dâmbo ain tali.
36 Jesus foi com os discípulos para um lugar chamado Getsêmani e lhes disse:
37 Hain tatbiâ hutyeŋânba Petoro akto Sebedaiogât nanlogâtŋe meyekto bayi. Ba kinmâ biwiŋe umatŋe akto hin dâm makyeŋgiep,
37 Então Jesus foi, levando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu. Aí ele começou a sentir uma grande tristeza e aflição
38 “Ye âmâ iren damun tatŋet. Biwine umatŋe dondâ akto gain gain akberân aregât tân nugum tatŋet.” dâm makyeŋgiep.
38 e disse a eles:
39 Makyeŋgim hepun yekmâ getek indâŋânba hânân ge tatmâ Anutu hin magaŋep, “Ewene uŋak umatŋe miawak niŋberâm aktâp aregât bo niŋ dâm ulit giŋdân. Gârâmâ gâŋe âmâ nâŋgât han nâŋgâ nâŋgâne bo watben. Guge hange nâŋgâ nâŋgâge watben.” dâm magaŋep.
39 Ele foi um pouco mais adiante, ajoelhou-se, encostou o rosto no chão e orou:
40 Hain dâm gutmâ yem tatbiâ yekmâ Petoro goaŋmâ hin magaŋep, “Ye wangât asiŋ yendâi? Hinŋe hepun yektân ina pâlâmŋe yendâi.
40 Depois voltou e encontrou os três discípulos dormindo. Então disse a Pedro:
41 Biwiyeŋande âmâ laune lokowerâm aktâp. Dâ hâkyeŋe âmâ konam aktâp aregât agak meme bâleŋe arekŋe togom dop yeŋguwerâm akbopgât damun kinmâ Anutu ulilaŋŋet.” dâep.
41 Vigiem e orem para que não sejam tentados. É fácil querer resistir à tentação; o difícil mesmo é conseguir.
42 Hain dâm makyeŋgim purik katmâ bam lâuwâŋe hainâk Anutu magaŋep, “Ewene, gain gain nâŋgât? Uŋak âi niŋen aregât makmenâ umatŋe miawak niŋâkgât nâŋgât me? Hain nâŋgâmenâ âlepŋe agâk.” dâm magaŋep.
42 Pela segunda vez Jesus foi e orou, dizendo:
43 Magaŋmâ purik katmâ hoŋ bawa âlâwu asiŋgât dondâ nâŋgâyi aregât asiŋ yembiâ yegep.
43 Ele voltou de novo e encontrou os discípulos dormindo. Eles estavam com sono e não conseguiam ficar com os olhos abertos.
44 Akto hepun yekmâ bam âlâwuŋe Anutu hainâk magaŋep.
44 Jesus tornou a sair de perto deles e orou pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Magaŋmâ metem purik katmâ yâk yeŋgâlân gutmâ hin makyeŋgiep, “Woe, wangât asiŋ yendâi? Bâin. Emelâk Anutuŋe ire miawak niŋbiapgât huŋgun niŋdo luâk akmâ geân aregât galanande heniŋmâ gasalupne kewuguyekmâ togombo menekberâigât sop ewumâk aktâp.
45 Então voltou até onde os discípulos estavam e perguntou:
46 Gârâmâ bâin agatmâ indâre yekŋet. Nâŋgât halop hogoâi ina togoâi. Agatbiâ arim penâyeŋgine.” dâep.
46 Levantem-se, e vamos embora. Vejam! Aí vem chegando o homem que está me traindo!
47 Hain dâmbo kinbiâ ainâk indâgenba Yudasiŋe luâk dondâ sumbe kat kat luâk are yeŋgât humomolupyeŋe yeŋgât kâmiti arekŋe huŋgun yeŋgimbiâ bugâ soŋ soŋ membiâ Yudasiŋe kewugu yekto togoyi.
47 Jesus ainda estava falando, quando chegou Judas, um dos doze discípulos. Vinha com ele uma grande multidão armada com espadas e porretes, que tinha sido mandada pelos chefes dos sacerdotes e pelos líderes judeus.
48 Akto luâk gasa kewugu yekto togoyi are âmâ Yudasi Karioto gâtŋe luâk arekŋe gasa tirip katyeŋgim hin makyeŋgiep, “Yesu are âmâ lokom maŋgandere ekmâ âmâ hikom mem ariŋet.” dâm makyeŋgim kewugu yekto tâwât bugâ me soŋ soŋ mem togoyi.
48 O traidor tinha combinado com eles um sinal. Ele tinha dito: “Prendam o homem que eu beijar, pois é ele.”
49 Togom gasa are iŋgon kinbiâ Yudasiŋe Yesugât enemŋân âgâm Humone dâm lokom maŋganlep.
49 Judas foi até perto de Jesus e disse: — Mestre, que a paz esteja com o senhor! E o beijou.
50 Maŋgando Yesuŋe hin magaŋep, “Gala, gâ wan me wan akniŋberâm togoât are akniŋmenâ miawagâk.” dâmbo gasa Yudasi olowâk togoyi arekŋe âgâ Yesu mem hikoyi.
50 Jesus respondeu: Então eles chegaram, prenderam Jesus e o amarraram.
51 Mem hikombiâ luâklupŋe yeŋgâlân gâtŋe siâŋe tâwât mem oloŋmâ sumbe kat kat yeŋgât humoyeŋaet hoŋ bawaŋe siâ ondopŋeâk kârâm hârembo giep.
51 Mas um dos que estavam ali com Jesus tirou a espada, atacou um empregado do Grande Sacerdote e cortou uma orelha dele.
52 Hain akto Yesuŋe hin magaŋep, “Luâk siâŋe tâwâtŋe kuk akberâm mandâp amâ siâŋe tâwâtŋeak kârâmbo mombiap.
52 Aí Jesus disse:
53 Gâ bo nâŋgât. Nâŋe âlepŋe Ewene magaŋdere dâine âlepŋe yâkŋe aŋelolupŋe dondâ niŋdo tân nuguwâi.
53 Você não sabe que, se eu pedisse ajuda ao meu Pai, ele me mandaria agora mesmo doze exércitos de anjos?
54 Gârâmâ nâŋe hain aktân dâine Anutuŋe nune mombian dâm makyeŋgimbo kulemgoyi denŋe are bunŋe bo akbop.” dâep.
54 Mas, nesse caso, como poderia se cumprir aquilo que as
55 Akto sop ainâk Yesuŋe luâk kâmot togoyi are hin makyeŋgiep, “Ye tâwât bugâ lokom togoâi ire nâ me luâk kâmburâ siâ agaŋberâm togoâi? Nâ hilâmŋe hilâmŋe sumbe kat kat emetŋân kinmâ den pat makyeŋgiman. Sop ain menekbâi gâten.
55 Depois Jesus disse para aquela gente:
56 Anutuŋe hârok nâŋgâm makyeŋgimbo kulemgoyi are yendâp are bunŋe miawagâkgât hinŋe menekŋet.” dâmbo hoŋ bawalupŋande hamep akmâ hepunmâ gem awam agi.
56 Mas tudo isso está acontecendo para se cumprir o que os Então todos os discípulos abandonaram Jesus e fugiram.
57 Akto Yesu mem sumbe kat kat are yeŋgât humoyeŋe kotŋe Kaipa yâkgâlân ariyi. Ain arimbiâ Mosegât den kepikmâ hekatyeŋgimini are akto Yuda yeŋgât kâmiti hainâk ain mendugum kili.
57 Os homens que prenderam Jesus o levaram até a casa do Grande Sacerdote Caifás, onde estavam reunidos alguns mestres da Lei e alguns líderes judeus.
58 Luâklupŋe hamewakmâ arimbiâ Petoroŋe konok purik katmâ yoŋâk hamiŋângen yoŋâk watyekmâ togom emet kili aregât ginŋânba ba sombeimân kilep. Bam âmâ luâk humo aregât tembe lokolupŋe yeŋgât hutyeŋân tatmâ wan me wan agaŋberâi are ekberâm talep.
58 Pedro seguiu Jesus de longe até o pátio da casa do Grande Sacerdote. Entrou e sentou-se com os guardas para ver como aquilo ia terminar.
59 Tato sumbe kat kat luâk yâk yeŋgât humoyeŋe akto Yudagât humomolupyeŋe arekŋe luâk niŋande Yesugât agak meme are nâŋgâp are makto kone dâm lâmgom kili.
59 Os chefes dos sacerdotes e todo o Conselho Superior estavam procurando alguma acusação falsa contra Jesus a fim de o condenar à morte.
60 Hain akmâ luâk dondâŋe hiaŋgim den aŋgâ hogom togo hâkŋân hâkŋân agi. Akto denyeŋe aregât keiŋe nâŋgâmbiâ Yesu kombiâ mombiapgât dop bo agep.
60 Mas não puderam encontrar nada contra ele, embora muitos se levantassem para dizer mentiras a respeito dele. Afinal dois homens se apresentaram
61 Akto bâiŋe luâk lâuwâ siâ togom hin dâm hiaŋiat, “Luâk irekŋe hin makto nâŋgâyiot, “Nâŋe Anutugât sumbe kat kat emetŋe ire gagaim patakore awam akmâ yendo hilâm âlâwu kâlegen nunak mem metewom.” dâep.” dâyiat.
61 e disseram: — Este homem afirmou: “Eu posso destruir o Templo de Deus e construí-lo de novo em três dias.”
62 Akto sumbe kat katyeŋgât kautŋande hutyeŋânba agatmâ kinmâ Yesu hin magaŋep, “Gâ wangât den hâuŋe siâ bo maknengiât? Den aŋgâ aŋgâ hogom togo hâkgân hâkgân aktâi iregât nâŋgâmenâ ârândâŋ aktâp me bo? Gain gain maknengimenâ nâŋgâne?” dâep.
62 Aí o Grande Sacerdote se levantou e perguntou a Jesus: — Você não vai se defender desta acusação?
63 Hain dâm magaŋdo Yesuŋe den hâuŋe bo magaŋmâ denŋe nâŋâk kilep. Akto humoyeŋe arekŋe totokomâk hin magaŋep, “Bâin, Anutu manman kârikŋe amboŋe yâkgât meteŋân kinden aregât makgiŋdere maknengi. Gâ Anutuŋe nanŋe huŋgun aŋdo gewiap dâmaen are me siâ?” dâep.
63 Mas Jesus ficou calado. Então o Grande Sacerdote tornou a perguntar: — Em nome do Deus vivo, eu exijo que você diga para nós: você é o
64 Hain dâmbo Yesuŋe hin dâep, “Amâ gâŋe ya maktât are. Aregât ye hârok hin makyeŋgiwe. Ewenaet enemŋân manman aregât luâk akmâ geân nâ himbimânba hamandat kakŋân gem âmâ hârok damunyeŋe akbian. Ain âmâ nekbai.” dâep.
64 Jesus respondeu:
65 Hain dâmbo humoyeŋe arekŋe den are nâŋgâm biwiŋe kâlâp akto aregât ikiŋe sâŋgumŋe mem duwatmâ galalupŋe hin makyeŋgiep, “Bâin, siâŋe siâ siârâm akbiâ den âi humo membâen.
65 Aí o Grande Sacerdote rasgou as suas próprias roupas e disse: — Ele
66 Luâk ire âmâ Anutugât kotŋe mem bâlimbo nâŋgâen aregât ye gain gain nâŋgâi?” dâep. Hain dâmbo luâk âmbâle mendugum kili arekŋe Yesugât hin dâyi, “Emelâk bugâgât pat aktâp aregât moâk.” dâyi.
66 Então, o que resolvem? Eles responderam: — Ele é culpado e deve morrer!
67 Hain dâm enemŋân tâwutkoyi. Akto bikŋande ondopŋe kom hogom hin magaŋi,
67 Em seguida cuspiram no rosto de Jesus e deram bofetadas nele. E os que batiam nele
68 “Anutuŋe huŋgun niŋdo geân dâmat aregât bunŋe akto amâ aregât kârikŋân konmâ ondopge hogoâp aregât kotŋe kon.” dâyi.
68 diziam: — Ei, Messias, adivinhe para nós quem foi que bateu em você!
69 Akto Petoro iŋgon emet aregât ginŋân tato ainâk hoŋ âmbâle siâŋe ekmâ hin dâm magaŋep, “Gâ Yesu olop Galilaia hânân maliat are me?” dâep.
69 Pedro estava sentado lá fora no pátio, quando uma das empregadas chegou perto dele e disse: — Você também estava com Jesus da Galileia.
70 Hain dâmbo luâk hârok dewunyeŋân are bo nâŋgân dâm hin magep, “Nâ luâk kondât are bo nâŋgaŋdân. Akto den maktât aregât keiŋe bo nâŋgân.” dâep.
70 Mas ele negou diante de todos, dizendo: — Eu não sei do que é que você está falando.
71 Hain dâm arim âmâ sombeim ginŋân kindo âmbâle siâŋe ekmâ luâk âmbâle ain kili are hin makyeŋgiep, “Woe, luâk ire amâ Yesu Nasarete gâtŋe yâk olop manmandat are.” dâep.
71 Depois foi para a entrada do pátio. Outra empregada o viu e disse às pessoas que estavam ali: — Ele estava com Jesus de Nazaré.
72 Hain dâmbo hin magep, “Nâ Anutugât meteŋân den bunŋe makgiŋdere nâŋgâ. Nâ luâk are bo nâŋgân.” dâep.
72 Pedro negou outra vez, respondendo: — Juro que não conheço esse homem!
73 Hain dâm getek ba kindo luâk enemŋân kili arekŋe Petoro hin magaŋi, “Yesu âmâ Galilaia hânân gâtŋe. Gâ den maktât are âmâ Galilaiaŋe makmai han hainângen maktât aregât gâmâ Yesu olop mali areyeŋgâlân gâtŋe.” dâm magaŋi.
73 Pouco depois, os que estavam ali chegaram perto de Pedro e disseram: — O seu modo de falar mostra que, de fato, você também é um deles.
74 Hain dâmbiâ Petoroŋe kârikŋe akmâ hin dâep, “Woe, hinŋe heyeŋgiwerân âmâ benŋe Anutuŋe nugumbo momberân aregât makyeŋgire nâŋgâŋet. Nâ yeŋe luâk kotŋe kondâi are bo ekman.” dâep. Hain dâmbo arekŋeak gokorok indiep.
74 Então Pedro disse: — Juro que não conheço esse homem! Que Deus me castigue se não estou dizendo a verdade! Naquele instante o galo cantou,
75 Indembo nâŋgâm Yesuŋe den hin magaŋep are hanŋân ga miawagep, “Gâ gokorok bo indemboâk nâŋgâ yâk bo nâŋgâ aŋman dâmenâ âlâwu akbiap.” dâep are hanŋân ga togombo nâŋgâm dondâ indiep.
75 e Pedro lembrou que Jesus lhe tinha dito: “Antes que o galo cante, você dirá três vezes que não me conhece.” Então Pedro saiu dali e chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.