Marcos 14

Yusugât Pat Âlep Den (TIM) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Akto hombaŋ siâ aregât kotŋe Pasowa are âi meme sopŋe lâuwâ bo akto miawakbiapgât ain sumbe kat kat luâk aregât humomolupyeŋe akto Mosegât den kârikŋe makmâ kepigi arekŋe âmâ hin dâyi, “Gain gain akmâ Yesu hiaŋdenŋe den bâleŋe makto aregât kondenŋe moâk.
1 Ora, dali a dois dias seria a festa da Páscoa e dos {pães} Ázimos; e os sumos sacerdotes e os escribas buscavam algum meio de prender Jesus à traição para matá-lo.
2 Akto hinŋe Yesu mendenŋe luâk âmbâle dondâ hombaŋgât togoyi irekŋe nâŋgâmbiâ kuk miawakbopgât hinŋe bo memberen.” dâyi.
2 Mas não durante a festa, diziam eles, para não haver talvez algum tumulto entre o povo.
3 Akto Yesu Betania kepian âgâep. Âgâm luâk hâk bâle siâ agep kotŋe Simon aregât emelan âgâ tatmâ sot niep. Akto ain âmbâle siâ togoep. Arekŋe tu higenŋe ukenŋe siâ umbâ bâlensiân mem togoep. Tu are akto umbâ are puliŋe âgâ âgâŋe dondâ are hogom Yesugât kautŋân kâiep.
3 Jesus se achava em Betânia, em casa de Simão, o leproso. Quando ele se pôs à mesa, entrou uma mulher trazendo um vaso de alabastro cheio de um perfume de nardo puro, de grande preço, e, quebrando o vaso, derramou-lho sobre a cabeça.
4 Kâimbo luâk bikŋe ain kili are biwiyeŋe bâlimbo hin dâyi, “Wangât tu ire yân kâiâp?
4 Alguns, porém, ficaram indignados e disseram entre si: Por que este desperdício de bálsamo?
5 Nenŋe ire luâk yeŋgâlân mem arim dâine âlepŋe puli dondâ mem âmâ luâk umburuk yeŋgiwâen.” dâyi. Hain dâm âmbâle are peiyi.
5 Poder-se-ia tê-lo vendido por mais de trezentos denários, e os dar aos pobres. E irritavam-se contra ela.
6 Peimbiâ Yesuŋe hin dâm makyeŋgiep, “Ye âmbâle ire bo peiŋet. Wangât umatŋe waŋdâi? Âmbâle irekŋe okot âlep akniŋdâp.
6 Mas Jesus disse-lhes: Deixai-a. Por que a molestais? Ela me fez uma boa obra.
7 Sop kâlep luâk umburuk ye olop tatmâ manbai are tânyeŋguwerâm aregât aktâi. A âlepŋe hain akŋet. Dâ nâmâ ye olop sop kâlep bo manbaen.
7 Vós sempre tendes convosco os pobres e, quando quiserdes, podeis fazer-lhes bem; mas a mim não me tendes sempre.
8 Dâ âmbâle irekŋe aktâp ire âmâ âlepŋe akniŋdâp. Tu hâknân kâiâp ire âmâ mombian aregât nâŋgâm akniŋdâp.
8 Ela fez o que pode: embalsamou-me antecipadamente o corpo para a sepultura.
9 Gârâmâ bunŋe makyeŋgire nâŋgâŋet. Hânŋe hânŋe nâŋgât pat ire makyeŋgim manbai ain âmbâle ire aktâp yâkgât pat nelâmyeŋgiwopgât gai makyeŋgimbiâ nâŋgâwai.” dâep.
9 Em verdade vos digo: onde quer que for pregado em todo o mundo o Evangelho, será contado para sua memória o que ela fez.
10 Yesugât aposololupŋe keiân lâuwâ mali are yeŋgât hutyeŋân gâtŋe siâ kotŋe Yudasi arekŋe sumbe kat kat luâk areyeŋgât humomolupyeŋe are yeŋgâlân arim hin makyeŋgiep, “Nâŋe Yesu yâgâten me yâgâten mando ain hekatyeŋgire meaŋbai.” dâm makyeŋgimbo
10 Judas Iscariotes, um dos Doze, foi avistar-se com os sumos sacerdotes para lhes entregar Jesus.
11 nâŋgâm biwiyeŋe heroŋe akto puli waŋbaigât magaŋi. Akto aregât den dâpŋe gain gain makyeŋgire Yesu mem miawakŋet dâm dâpgât undâgâlep.
11 A esta notícia, eles alegraram-se e prometeram dar-lhe dinheiro. E ele buscava ocasião oportuna para o entregar.
12 Akto hombaŋ kotŋe Pasowa are keiŋe katmâ sot bo kauliep are nemini. Akto sop ain lama gâim om nemini. Aregât hoŋ bawalupŋande Yesu magaŋmâ hin dâyi, “Sot soŋgo emet wanân ondenŋe nemberen?” dâmbiâ
12 No primeiro dia dos Ázimos, em que se imolava a Páscoa, perguntaram-lhe os discípulos: Onde queres que preparemos a refeição da Páscoa?
13 Yesuŋe aposolologâtŋe lâuwâ huŋgun yetkim hin dâep, “Yet âmâ Yerusalem kepian ariet. Arim luâk siâ ain umbâ heleŋ heleŋân tu hâgâm lokom manmâ yelekto aikombela kewugu yelekmâ emet are hekat yetkiwerâp.
13 Ele enviou dois dos seus discípulos, dizendo: Ide à cidade, e sair-vos-á ao encontro um homem, carregando um cântaro de água.
14 Hekatyetkimbo emet amboŋe hin dâm magaŋberat, “Humo netŋande hin dâp, “Nâŋgât emet kom hâre hâreŋe are yâgâten hoŋ bawalupne olop sot nemberen?” hain dâp.” dâmbela
14 Segui-o e, onde ele entrar, dizei ao dono da casa: O Mestre pergunta: Onde está a sala em que devo comer a Páscoa com os meus discípulos?
15 kom hâre hâreŋe humoâk egon kakŋângen are hekatyetkiwerâp. Emet kâlegen are âmâ dâgâm me kondo bunewâk heŋgemgoyi, ain arim sot wan kalet.” Hain dâm huŋgunyetkimbo ariyiat.
15 E ele vos mostrará uma grande sala no andar superior, mobiliada e pronta. Fazei ali os preparativos.
16 Arim Yesuŋe makyetkiep are mem miawakmâ sot are mem hombaŋgât wan me wan heŋgemgoyiat.
16 Partiram os discípulos para a cidade e acharam tudo como Jesus lhes havia dito, e prepararam a Páscoa.
17 Hain akbela eŋgaiŋe akto Yesu togom aposololupŋe keiân lâuwâ olop sot soŋgo are neyi.
17 Chegando a tarde, dirigiu-se ele para lá com os Doze.
18 Nem tatmâ hin dâep, “Makyeŋgire nâŋgâŋet. Yu tatâi yeŋgât hutyeŋânba siâŋe nâŋgât gasa akmai are yeŋgâlân arim nâ mem nuguwerâi aregât keiŋe hekatyeŋgiwerâp are nâ olop tatmâ sot nenden ire.” dâep.
18 E enquanto estavam sentados à mesa e comiam, Jesus disse: Em verdade vos digo: um de vós que come comigo me há de entregar.
19 Hain dâmbo aposololupŋande biwiyeŋe umatŋe akto siâkâ ikiŋeâk ikiŋeâk hin magaŋi, “Maktât amâ nâ mon?” dâyi.
19 Começaram a entristecer-se e a perguntar-lhe, um após outro: Porventura sou eu?
20 Hain dâmbiâ Yesuŋe hin makyeŋgiep, “Amâ luâk keiân lâuwâ tatâi yeŋgâlân gâtŋe konok luâk are âmâ yu nâ olop sot nemberen kondo kâlegen bâtnetŋe pandetŋe geâp yâkgât den umatŋe makyeŋgire nâŋgâŋet.
20 Respondeu-lhes ele: É um dos Doze, que se serve comigo do mesmo prato.
21 Anutugât den bunŋe miawakto luâk akmâ geân nâ mombian gârâmâ nâŋgât gasa yeŋgâlân katnekberâp arekŋe umatŋe humo mem manbiap. Luâk are memeŋande bo miep dâine owâiŋe agaŋbop.” dâep.
21 O Filho do homem vai, segundo o que dele está escrito, mas ai daquele homem por quem o Filho do homem for traído! Melhor lhe seria que nunca tivesse nascido...
22 Akto aposololupŋe sot nem tali akto Yesuŋe sot siâ mem munditmâ Anutu mepaiŋe mem hin makyeŋgiep, “Ire âmâ nâŋgât sunumne aregât dop.” hain dâm yeŋgimbo neyi.
22 Durante a refeição, Jesus tomou o pão e, depois de o benzer, partiu-o e deu-lho, dizendo: Tomai, isto é o meu corpo.
23 Akto waiŋ hâpu siâ mem kinmâ âkâ hainâk Anutu mepaiŋe mem yeŋgimbo neyi.
23 Em seguida, tomou o cálice, deu graças e apresentou-lho, e todos dele beberam.
24 Nembiâ den hin makyeŋgiep, “Tu ire âmâ nâŋgât gilâmne aregât dop. Tu yu kâim yeŋgire nendâi gârâmâ hâmbâi Anutuŋe den pat kârikŋe kalep are miawakto nugumbiâ gilâmne gembo luâk âmbâle dondâ areyeŋgât dosa bo akbiap.
24 E disse-lhes: Isto é o meu sangue, o sangue da aliança, que é derramado por muitos.
25 Nâ hinŋe waiŋ koaŋe tuŋe bo nembian arekŋe maleine bunewâk Anutuŋe damunyeŋe akberâm keiŋe kato ain tu irakŋe nembian.” hain dâm makyeŋgiep.
25 Em verdade vos digo: já não beberei do fruto da videira, até aquele dia em que o beberei de novo no Reino de Deus.
26 Hain dâm makyeŋgimbo Anutugât kotŋe mem agatmâ kep siâ membiâ bo akto arewa sopanmâ Oliwa gimbâŋân âgâyi.
26 Terminado o canto dos Salmos, saíram para o monte das Oliveiras.
27 Âgâm ain aposololupŋe hin makyeŋgiep, “Anutuŋe makyeŋgimbo kulemgoyi aregât bikŋe hin tatâp,
27 E Jesus disse-lhes: Vós todos vos escandalizareis, pois está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas serão dispersas {Zac 13,7}.
28 Gârâmâ nugumbiâ mondere han nugumbiâ momoŋânba agatmâ arim Galilaia hânân lâm yeŋguwian.” dâep.
28 Mas depois que eu ressurgir, eu vos precederei na Galiléia.
29 Hain dâmbo Petoroŋe hin magaŋep, “Gâŋgât gasa togombiâ hamewakmâ ariwerâi me bo. Bo nâŋgân. Dâ nâmâ bo hepun gekberân. Gâ olop tatmâ tân gugum âgâwian.” dâep.
29 Entretanto, Pedro lhe respondeu: Ainda que todos se escandalizem de ti, eu, porém, nunca!
30 Hain dâmbo Yesuŋe hin magaŋep, “Makgiŋdere nâŋgâ. Hândâk uŋak gâŋe nâŋgâ yâkgât kotŋe bo nâŋgâman dâm makyeŋgimenâ sop âlâwu akto ainâk gokorok lâuwâŋe indewerâp.” dâmbo
30 Jesus disse-lhe: Em verdade te digo: hoje, nesta mesma noite, antes que o galo cante duas vezes, três vezes me terás negado.
31 kârikŋe akmâ hin dâep, “Bo. Nâ gâ olowâk mombaet aregât hamep bo aktân. Akto nâ gâŋgât kotge bo mem heambukberân.” hain dâep. Dâmbo galalupŋe hârok hainâk dâyi.
31 Mas Pedro repetia com maior ardor: Ainda que seja preciso morrer contigo, não te renegarei.E todos disseram o mesmo.
32 Arewa ari kalam siâ kotŋe Gesemane ain ariyi. Ain arim Yesuŋe aposololupŋe makyeŋgim hin dâep, “Ye ge tatbiâ indâgen ba kinmâ Apo maŋganmâ ulilaŋberân.” dâmbo ge tali.
32 Foram em seguida para o lugar chamado Getsêmani, e Jesus disse a seus discípulos: Sentai-vos aqui, enquanto vou orar.
33 Hain akmâ arewa Petoro, Yakopo akto Yohane meyekto bayi. Ba kinmâ biwiŋe umatŋe akto hin dâm makyeŋgiep,
33 Levou consigo Pedro, Tiago e João; e começou a ter pavor e a angustiar-se.
34 “Ye âmâ iren damun tatŋet. Biwine umatŋe dondâ akto gain gain manberân aregât tân nugum iren damun tatŋet.” dâm makyeŋgiep.
34 Disse-lhes: A minha alma está numa tristeza mortal; ficai aqui e vigiai.
35 Makyeŋgim hepun yekmâ getek indâŋân ba hânân ge tatmâ Anutuŋe umatŋe ire hepunniŋâk dâm hin ulilaŋep,
35 Adiantando-se alguns passos, prostrou-se com a face por terra e orava que, se fosse possível, passasse dele aquela hora.
36 “O Apo, gugak âmâ siâ me siâ hârok miawakbiapgât bo pâpkomat aregât uŋak umatŋe miawak niŋberâm aktâp iregât bo niŋ dâm ulit giŋdân. Gârâmâ gâŋe âmâ nâŋgât nâŋgâ nâŋgâne bo watben. Guge nâŋgâ nâŋgâge watben.” dâm ulilaŋep.
36 Aba! {Pai!}, suplicava ele. Tudo te é possível; afasta de mim este cálice! Contudo, não se faça o que eu quero, senão o que tu queres.
37 Hain akmâ purik katmâ bam yekto aposololupŋe âlâwu are asiŋ yeyi. Yembiâ yekmâ Petoro goaŋmâ hin magaŋep, “Simoŋ gâ asiŋ yendât me? Hinŋe hepun yektân ina pâlâmŋe yendât.” dâm
37 Em seguida, foi ter com seus discípulos e achou-os dormindo. Disse a Pedro: Simão, dormes? Não pudeste vigiar uma hora!
38 aposololupŋe âlâwu are hin dâm makyeŋgiep, “Biwiyeŋande âmâ laune lokowerâm aktâp. Dâ hâkyeŋe âmâ konam aktâp aregât hâkŋe hâkŋe arekŋe togom dop yeŋguwerâm akbopgât damun kinmâ Anutu ulilaŋŋet.” dâep.
38 Vigiai e orai, para que não entreis em tentação. Pois o espírito está pronto, mas a carne é fraca.
39 Hain dâm makyeŋgim purik katmâ bam lâuwâŋe hainâk Anutu ulilaŋep.
39 Afastou-se outra vez e orou, dizendo as mesmas palavras.
40 Ulilaŋmâ metem purik katmâ gutmâ yekto asiŋgât dondâ nâŋgâyigât asiŋâk yem tali. Hain akbiâ hainâk aiyeŋgumbo dengât pâpkom aŋun aŋgim tali.
40 Voltando, achou-os de novo dormindo, porque seus olhos estavam pesados; e não sabiam o que lhe responder.
41 Hain akmâ kinbiâ hepunyekmâ bam hainâk âlâwuŋe akmâ guto asiŋ yembiâ hin dâm makyeŋgiep, “Ye asiŋ yem mandâi mon? Bâin. Uŋak âmâ nâ luâk akmâ geân aregât dosa luâk yeŋgâlân katnekto menekmâ hilip nuguwerâigât sop ewumâk aktâp.
41 Voltando pela terceira vez, disse-lhes: Dormi e descansai. Basta! Veio a hora! O Filho do homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores.
42 Gârâmâ bâin agatmâ indâre yekŋet. Nâŋgât halop hogoâp ina togoâp. Ye agatbiâ arim peniaŋne.” dâep.
42 Levantai-vos e vamos! Aproxima-se o que me há de entregar.
43 Den are hain dâm makyeŋgimbo kinbiâ ainâk indâgenba Yudasiŋe luâk dondâ sumbe kat kat luâk areyeŋgât humomolupyeŋe akto Mosegât den kârikŋe makyeŋgimini akto Yuda yeŋgât damunlupyeŋande huŋgun yeŋgimbiâ Yudasiŋe kewugu yekto togoyi.
43 Ainda falava, quando chegou Judas Iscariotes, um dos Doze, e com ele um bando armado de espadas e cacetes, enviado pelos sumos sacerdotes, escribas e anciãos.
44 Akto luâk gasa kewugu yekto togoyi are âmâ Yudasi Karioto gâtŋe luâk are Yesu ikiŋe hoŋ bawa inarekŋe ari gasa tirip katyeŋgim hin makyeŋgiep, “Yesu are âmâ lokom maŋgandere ekmâ âmâ hikom mem ariwei.” dâm makyeŋgim kewugu yekto tâwât bugâ me soŋ soŋ lokom togoyi.
44 Ora, o traidor tinha-lhes dado o seguinte sinal: Aquele a quem eu beijar é ele. Prendei-o e levai-o com cuidado.
45 Togom gasa are iŋgon kinbiâ Yudasiŋe Yesugât enemŋân âgâm, “Humone.” dâm lokom maŋgando
45 Assim que ele se aproximou de Jesus, disse: Rabi!, e o beijou.
46 olowâk togoyi arekŋe âgâ Yesu mem hikoyi.
46 Lançaram-lhe as mãos e o prenderam.
47 Akto luâk kili are hutyeŋânba siâŋe tâwât mem oloŋmâ sumbe kat kat humo yeŋaet hoŋ bawa siâ kârâmbo oloŋ akto ondopŋeâk kârâm hâriep.
47 Um dos circunstantes tirou da espada, feriu o servo do sumo sacerdote e decepou-lhe a orelha.
48 Hain akto Yesuŋe hin makyeŋgiep, “Ye nâŋgât nâŋgâm âmâ bugâ luâk dondâ hanyeŋân ge mandere teŋgâ soŋ soŋ lokoakbiâ bugâ humo miawakbopgât togoâi mon?
48 Mas Jesus tomou a palavra e disse-lhes: Como a um bandido, saístes com espadas e cacetes para prender-me!
49 Nâ hilâmŋe hilâmŋe sumbe emetŋân Anutugât den pat makyeŋgiman sop ain menekbâi gâten. Anutuŋe hârok nâŋgâm makyeŋgimbo kulemgoyi are yendâp are bunŋe miawagâkgât hinŋe menekŋet.” dâmbo
49 Entretanto, todos os dias estava convosco, ensinando no templo, e não me prendestes. Mas isso acontece para que se cumpram as Escrituras.
50 aposololupŋande hepunmâ gem awam agi.
50 Então todos o abandonaram e fugiram.
51 Akto Yesu hamiŋân togombiâ yâkgât kâmolân gâtŋe luâk sigan siâ sâŋgum kau kau konok lalakmâ togoep.
51 Seguia-o um jovem coberto somente de um pano de linho; e prenderam-no.
52 Togombo memberâm akbiâ pârigimbo sâŋgum kau kau areâk mem hulaŋbiâ sâŋgum bâlâk pârigim ariep.
52 Mas, lançando ele de si o pano de linho, escapou-lhes despido.
53 Akto Yesu mem sumbe kat kat areyeŋgât humogâlân ariyi. Yâkgât emelan âgâmbiâ sumbe kat kat luâk areyeŋgât humomolupyeŋe akto Mosegât den kârikŋe makyeŋgiyi are akto Yuda luâk areyeŋgât humomolupyeŋe arekŋe âgâmbiâ mendugum kili.
53 Conduziram Jesus à casa do sumo sacerdote, onde se reuniram todos os sacerdotes, escribas e anciãos.
54 Akto Petoro purik katmâ yoŋâk hamiyeŋângen yoŋâk watyekmâ togom emet kili aregât ginŋân ba sombeimân kilep. Bam ain luâk humo aregât tembe lokolupŋe yeŋgât hutyeŋân tatmâ kâlâp nâŋgâm talep.
54 Pedro o foi seguindo de longe até dentro do pátio. Sentou-se junto do fogo com os servos e aquecia-se.
55 Tato emet ain âgâyi arekŋe luâk niŋande Yesugât agak meme are nâŋgâp are makto kone dâm ai aguyi. Ai pei agum keiŋe undâgâli.
55 Os sumos sacerdotes e todo o conselho buscavam algum testemunho contra Jesus, para o condenar à morte, mas não o achavam.
56 Hain akmâ luâk dondâŋe den aŋgâ aŋgâ hogom togo hâkgân hâkgân agi. Akto den are dopŋe konogâk bo magi.
56 Muitos diziam falsos testemunhos contra ele, mas seus depoimentos não concordavam.
57 Siânbaŋe siâ dâmbiâ dâmbiâ agi. Akto luâk siânbaŋe Yesugât hiaŋgi den hin magi,
57 Levantaram-se, então, alguns e deram esse falso testemunho contra ele:
58 “Den siâ hin makto nâŋgâyion, “Sumbe emetŋe humo meyi ire gagaim patakore awam akmâ yendo hilâm âlâwu kâlegen nunak bâtnandeak mem metewian.” dâep.” dâyi.
58 Ouvimo-lo dizer: Eu destruirei este templo, feito por mãos de homens, e em três dias edificarei outro, que não será feito por mãos de homens.
59 Hain dâmbiâ den yu dâyi ire gai den ulik gulik magi are olop dop konok bo agep.
59 Mas nem neste ponto eram coerentes os seus testemunhos.
60 Akto sumbe kat kat yeŋgât kautŋande hutyeŋânba agatmâ kinmâ Yesu hin magaŋep, “Gâ wangât den hâuŋe siâ bo maknengiât. Den aŋgâ aŋgâ hogom togo hâkgân hâkgân aktâi iregât nâŋgâmenâ ârândâŋ aktâp me bo? Gain gain maknengimenâ nâŋgâne.” dâep.
60 O sumo sacerdote levantou-se no meio da assembléia e perguntou a Jesus: Não respondes nada? O que é isto que dizem contra ti?
61 Hain dâm magaŋdo Yesuŋe den hâuŋe bo magaŋmâ denŋe nâŋâk kilep. Akto sumbe emetŋaet luâk humo arekŋe totokomâk hin magaŋep, “Gâ Anutuŋe huŋgun giŋdo gien are me siâ? Humo kotŋe mem agatmaen aregât nanŋe gâ me?” dâep.
61 Mas Jesus se calava e nada respondia. O sumo sacerdote tornou a perguntar-lhe: És tu o Cristo, o Filho de Deus bendito?
62 Hain dâm magaŋdo Yesuŋe hin dâep, “Gâŋe ya maktât are amâ nâ. Nâ luâk akmâ geân aregât nâmâ kârikŋe amboŋe Anutugât enemŋân manman aregât Anutuŋe kârikŋe niŋmâ huŋgun niŋdo himbimânba hamandat olop gem âmâ hârok damunyeŋe akbian ain âmâ nekbai.” dâep.
62 Jesus respondeu: Eu o sou. E vereis o Filho do Homem sentado à direita do poder de Deus, vindo sobre as nuvens do céu.
63 Hain dâmbo sumbe kat kat luâk humo arekŋe den are nâŋgâm biwiŋe kâlâp akto aregât ikiŋe sâŋgumŋe mem duwatmâ galalupŋe hin makyeŋgiep, “Siâŋe siârâm siârâm akbiâ âmâ den âi humo membâen.
63 O sumo sacerdote rasgou então as suas vestes. Para que desejamos ainda testemunhas?!, exclamou ele.
64 Luâk ire âmâ Anutugât kotŋe mem bâlimbo nâŋgâen aregât ye gain gain nâŋgâi?” dâmbo luâk âmbâle mendugum kili arekŋe Yesugât hin dâyi, “Moâkgât dâp miawaktâp.” dâyi.
64 Ouvistes a blasfêmia! Que vos parece? E unanimemente o julgaram merecedor da morte.
65 Hain dâm arewa keiŋe katmâ tâwutkoyi. Akto bikŋande sâŋgumŋe dewunŋe dâgâm tigim koyi. Kom kinmâ hin dâm magaŋi, “Ondopge hogoâp aregât kotŋe kon.” dâmbiâ tembe lokoŋe ondopŋe hogoyi.
65 Alguns começaram a cuspir nele, a tapar-lhe o rosto, a dar-lhe socos e a dizer-lhe: Adivinha! Os servos igualmente davam-lhe bofetadas.
66 Akto Petoro iŋgon emet aregât ginŋân tatmâ kâlâp nâŋgâm talep. Tato ainâk emet aregât amboŋe luâk humo aregât sumbe kat kat yeŋgât kautŋe yâkgât hoŋ bawa âmbâle siâ togoep.
66 Estando Pedro embaixo, no pátio, veio uma das criadas do sumo sacerdote.
67 Togom ekto Petoro kâlâp nâŋgâm tato âmbâle arekŋe ekmâ totokomâk totokomâk egep. Ekmâ hin magaŋep, “Gâ Yesu Nasarete kepian gâtŋe are olop manmandat.” dâep.
67 Ela fixou os olhos em Pedro, que se aquecia, e disse: Também tu estavas com Jesus de Nazaré.
68 Hain magaŋdo Petoroŋe muneŋ akmâ magaŋep, “Nâ luâk are bo nâŋgaŋdân akto den maktât aregât keiŋe bo nâŋgân.” dâep. Dâm âmâ dâwângen ariwerâm gembo gokorok indiep.
68 Ele negou: Não sei, nem compreendo o que dizes. E saiu para a entrada do pátio; e o galo cantou.
69 Gokorok indembo âmbâle arekŋe Petoro yoŋâk egep. Ekmâ kinmâ arekŋeâk hin dâep, “Luâk ire âmâ Yesugâlân gâtŋe.” dâm makyeŋgiep.
69 A criada, que o vira, começou a dizer aos circunstantes: Este faz parte do grupo deles.
70 Makyeŋgimbo Petoroŋe lâuwâŋe hainâk magep, “Bunŋe dondâ nâ luâk are bo nâŋgaŋdân.” dâep. Akto getek kinmâ luâk enemŋân kili arekŋe Petoro hin magaŋi, “Gâ maktât aregât den amâ Galilaiaŋe makmai han hainângen maktât aregât gâmâ Galilaia areyeŋgâlân gâtŋe.” dâm magaŋi.
70 Mas Pedro negou outra vez. Pouco depois, os que ali estavam diziam de novo a Pedro: Certamente tu és daqueles, pois és galileu.
71 Hain magaŋbiâ makmâ bâleŋeâk magep, “Anutugât meteŋân makmâ kârigem makberân. Nâ yeŋe luâk kotŋe kondâi are bo ekmâ heŋgemgoman.” dâep.
71 Então ele começou a praguejar e a jurar: Não conheço esse homem de quem falais.
72 Hain dâmbo ainâk gokorok lâuwâŋe indiep. Indembo nâŋgâm Yesuŋe den hin magaŋep are hanŋân ga togoep, “Gâ gokorok lâuwâŋe bo indemboâk nâŋgâ yâkgât bo nâŋgâ aŋman dâmenâ âlâwu akbiap.” dâep are hanŋân ga togombo nâŋgâm okotŋe akto indiep.
72 E imediatamente cantou o galo pela segunda vez. Pedro lembrou-se da palavra que Jesus lhe havia dito: Antes que o galo cante duas vezes, três vezes me negarás. E, lembrando-se disso, rompeu em soluços.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.