Lucas 17
Yusugât Pat Âlep Den (TIM) vs NAA
1 Yesuŋe hoŋ bawalupŋe den siâ hin dâm makyeŋgiep, “Niambiŋe ye hârok dop yeŋguwerâm biwiyeŋân gemap aregât dop tatâp. Gârâmâ luâk siâŋe Niambi gala agaŋmâ luâk siâ ekmâ bâleŋe ak dâmap are Anutuŋe hâuŋe humo waŋbiap.
1 Jesus disse aos seus discípulos:
2 Gârâmâ luâk siâŋe nanaŋ siâ ekmâ bâleŋe ak dâmbo are siâŋe kât humo dondâ hanŋân imbogoaŋmâ haru bâtgumân hâkokombo dâine arekŋe âmâ siâ me siâ owâiŋe miawagaŋbop.
2 Seria melhor para esse que uma pedra de moinho fosse pendurada ao seu pescoço e fosse atirado no mar do que fazer tropeçar um destes pequeninos.
3 Aregât biwiyeŋe pâlâmŋe bo agâk. Akto siâ makbe. Galage siâŋe bâleŋe akto âmâ sami magaŋbiat, “Bâleŋe akniŋdât aregât dâm makniŋmenâ dosage are bo akberâp.” dâmenâ hain akto gala konok akbiandat.
3 — Tenham cuidado. Se o seu irmão pecar, repreenda-o; se ele se arrepender, perdoe-lhe.
4 Akto hilâm konok aregât kâlegen bâleŋe akgiŋmâ dosa are makmâ miawakmâ arim nâmbulân lâuwâŋe hain dâm miawakmâ âmâ hin dâm makgiŋbiap, “Gala hain akgiŋdângât biwine bâliâp.” Hain makgiŋdo gâkâ hainâk, “Âlepŋe, are bo aktâp.” dâm gala agaŋbiat.” dâep.
4 Se pecar contra você sete vezes num dia e sete vezes vier para lhe dizer: “Estou arrependido”, perdoe-lhe.
5 Hain dâmbo aposololupŋande hin dâm ulilaŋi, “Humo, gâ nâŋgâ nâŋgânenŋe mem sambelem nengiwen.” dâyi.
5 Então os apóstolos disseram ao Senhor: — Aumente-nos a fé.
6 Hain dâmbiâ Kembuŋe hin dâm makyeŋgiep, “Nâŋgâ nâŋgâyeŋe bunŋe bâlensiâ dondâ dâwok koaŋe hinare yeyeŋgimbo dâine âmâ lâwin indâre petakmâ haruân gem kilâkgât magaŋbiâ âmâ lauyeŋe lokom hain akbop.
6 Ao que o Senhor respondeu:
7 Yeŋgâlân gâtŋe siâŋe hoŋ bawa âi ketugum bulimakao damunŋe mando emet dâgâmbo guto âmâ ain hin dâm magaŋbiat me? “Emetgân âgâ tatmenâ sot om giŋbe.”
7 — Qual de vocês, tendo um servo ocupado na lavoura ou em guardar o gado, lhe dirá quando ele voltar do campo: “Venha agora mesmo e sente-se à mesa”?
8 Hain bo dâwiat. Hin dâm magaŋbiat, “Letge konok areâk latmâ tatmâ sot om niŋmenâ nendere hâmbâi âmâ guge om nembiat.” dâwiat.
8 Não é verdade que, ao contrário, lhe dirá: “Prepare o meu jantar. Apronte-se e sirva-me enquanto eu como e bebo. Depois, você pode comer e beber”?
9 Haingât keiŋe hin. Gâŋe hoŋ bawa âi dâm waŋen are ketugumbo gâŋe bo mepaiŋe membiat. Yân nâŋgaŋmenâ ârândâŋ akbiap. Akto aregât hin maktere nâŋgâŋet.
9 Será que ele terá de agradecer ao servo por ter feito o que lhe havia ordenado?
10 Yeŋgât keiyeŋe âkâ hainâk tatâp. Âi makmâ yeŋgire are ketugum metem âmâ hin dâwi, “Nen hoŋ bawa yânŋe akmâ manden. Âi makmâ nengiep are konok mem metien.” dâmbiâ ârândâŋ akbiâp.” dâep.
10 Assim também vocês, depois de terem feito tudo o que lhes foi ordenado, digam: “Somos servos inúteis, porque fizemos apenas o que devíamos fazer.”
11 Yesuŋe Yerusalem kipian ariwerâm âmâ Galilaia hân ewangim Samaria hân hâlâŋmâ kipia bâiŋângenba ariep.
11 De caminho para Jerusalém, Jesus passava pelo meio de Samaria e da Galileia.
12 Arim kipia ginŋân âgâmbo luâk 10 hâk bâle miawak yeŋgiep arekŋe ekmâ âmâ kâlewângen kinmâ hin dâm konmâ magaŋi,
12 Ao entrar numa aldeia, saíram-lhe ao encontro dez leprosos,
13 “Woa, luâk humo Yesu, gâ nengât okot nâŋgâ.”
13 que ficaram de longe e gritaram: — Jesus, Mestre, tenha compaixão de nós!
14 dâm konmâ magaŋbiâ yekmâ âmâ hin makyeŋgiep, “Sumbe kat kat luâk are yeŋgât damunŋande yekbaigât yâk yeŋgâlân ariŋet.” dâm makyeŋgimbo arim manbiâ hâkyeŋe are dâwân âlepŋe akmâ metiep.
14 Ao vê-los, Jesus disse: Aconteceu que, indo eles, foram purificados.
15 Hain akto yâk yeŋgâlân gâtŋe konokŋe egakto hâkŋe âlepŋe akto aregât purik katmâ togoep. Togom kârikŋe akmâ Anutu maŋganlep.
15 Um dos dez, vendo que estava curado, voltou dando glória a Deus em alta voz
16 Maŋganmâ Yesugât enemŋân togo keiŋân ge yem âmâ heroŋe akmâ maŋganlep.
16 e prostrou-se com o rosto em terra aos pés de Jesus, agradecendo-lhe. E este era samaritano.
17 Akto luâk are Samaria hânân gâtŋe aregât Yesuŋe hin dâep, “Luâk 10 âlepŋe aktâi are 9 âmâ yâgâten?
17 Então Jesus perguntou:
18 Yâkŋe âmâ arim nâŋgâm ondop kârik akmâ yân manbiâ luâk lombo konokŋe togom Anutugât mepaiŋe mendâp.”
18 Não se achou quem voltasse para dar glória a Deus, a não ser este estrangeiro?
19 Hain dâm luâk are hin dâm magaŋep, “Biwige nâŋgâlân katâp aregât Anutuŋe nâŋgâ giŋdo âlepŋe aktât aregât arim biwige sândugeâk.” dâep.
19 E lhe disse:
20 Sop hain Parisaio luâk bikŋande Yesu aikom hin dâyi, “Sop amuten Anutuŋe miawakmâ damun nenŋe akbiap?” dâyi. Hain dâmbiâ hin makyeŋgiep, “Anutuŋe damunyeŋe akbiap ain kulem keiŋe keiŋe bo miawakto ekbai.
20 Indagado pelos fariseus sobre quando viria o Reino de Deus, Jesus lhes respondeu:
21 Aregât hin bo dâŋet, “In miawaktâp, me indâgen miawaktâp.” hain bo dâŋet. Nâŋgâi. Anutuŋe damunyeŋe emelâk akberâm aktâpgât pat âmâ hutyeŋân mandâp ire.” dâep.
21 Nem dirão: “Ele está aqui!” Ou: “Lá está ele!” Porque o Reino de Deus está entre vocês.
22 Hain dâm kinmâ Aposololupŋe hin dâm makyeŋgiep, “Hâmbâi sop siân umatŋe miawak yeŋgimbo ain ye hin dâwai, “Wei, luâk akmâ giep yâkgât sop siâ ekne.” dâm nâŋgâmbiâ humo akbiap. Ain bo miawakto ekbai.
22 A seguir, Jesus disse aos seus discípulos:
23 Akto sop ain luâk bikŋande nâŋgâ yâkgât hin dâm makyeŋgiwai, “Aregen miawaktâp me iregen nengâlân miawaktâp.” dâmbiâ aregen bo ariwi. Akto are nâŋgâmbiâ bunŋe bo akbiâp.
23 E dirão a vocês: “Ele está aqui!” Ou: “Lá está ele!” Não saiam nem sigam essa gente.
24 — ausente —
24 Porque assim como o relâmpago, que resplandece e brilha de uma extremidade do céu até a outra, assim será, no seu dia, o Filho do Homem.
25 — ausente —
25 Mas é necessário que primeiro ele padeça muitas coisas e seja rejeitado por esta geração.
26 Akto ire maktere nâŋgâŋet. Ulikŋân luâk siâ kotŋe Noa, yâk malep sop ain âmâ hin areâk akmâ mali hainâk nâŋgât sop humo tâlâgumbo ain hainâk akbai.
26 Assim como foi nos dias de Noé, será também nos dias do Filho do Homem:
27 Emelâk âmâ sot soŋgo neyi. Akto âmbâle mem luâk mem agi. Hain akmâ manbiâ aregât purikŋe Noaŋe yekmâ waŋgan âgâmbo tânâk humo giep. Tânâk humo gembo ugurupŋe humo togom âmâ luâk âmbâle hânân mali are hârok kawut yekmâ metiep.
27 comiam, bebiam, casavam e davam-se em casamento, até o dia em que Noé entrou na arca, veio o dilúvio e destruiu todos.
28 Akto aregât hamiŋân luâk siâ kotŋe Loti, yâk malep sop ain âkâ hainâk agi. Sot soŋgo akto tu neyi. Akto kotŋe siâ siâ are mem aŋgi goaŋgi agi. Akto âi kalam kâmetmâ siâ siâ agi. Akto emet opmân ketuguyi.
28 O mesmo aconteceu nos dias de Ló: comiam, bebiam, compravam, vendiam, plantavam e edificavam;
29 Hain akmâ manbiâ sop ain Lotiŋe Sodom kipia hepundo himbimânba kâlâp humo gem kipia ambolupŋe hârogâk om meteyegep.
29 mas, no dia em que Ló saiu de Sodoma, choveu do céu fogo e enxofre e destruiu todos.
30 Gârâmâ nâ luâk akmâ geân purik katbian sop ain âkâ dop hainâk miawakbiap.
30 Assim será no dia em que o Filho do Homem se manifestar.
31 Akto sop humoân luâk siâ kipia sombeimân kinbiap arekŋe emetŋân âgâm kotŋe siâ siâ bo meakbiap. Akto siâ âiângen manbiap arekŋe kipian bo purik katbiap. Hain bo akbi. Dowâk pârigim ariwi.
31 — Naquele dia, quem estiver no terraço e tiver os seus bens em casa não desça para tirá-los; e, de igual modo, quem estiver no campo não volte para trás.
32 Lotigât âmbenŋaet pat nâŋgâm heŋgemgowi.
32 Lembrem-se da mulher de Ló.
33 Aregât keiŋe hin. Luâk siâŋe manmanŋe gangerâwiap arekŋe âmâ hilip aguwiap. Dâ siâ manmanŋe hepunbiap arekŋe âmâ âlepŋe tatbiap.
33 Quem tentar preservar a sua vida a perderá; e quem a perder, esse a salvará.
34 Maktere nâŋgâŋet. Sop ain luâk lâuwâ akmâ opmân konogân yembiandat. Yembela are siâ mem siâ âmâ hepunbiap.
34 Digo a vocês que, naquela noite, duas pessoas estarão numa cama: uma será levada, e a outra será deixada.
35 Akto âmbâle lâuwâŋe sot gâim tatbiandat. Tatbela siâ mem siâ âmâ bo membiap.
35 Duas mulheres estarão juntas moendo trigo: uma será tomada, e a outra será deixada.
36 Akto luâk lâuwâ âiân kinbela âmâ siâ mem siâ âmâ hepunbiap.” Yesuŋe den hain dâmbo aposololupŋande aikom hin dâyi,
36 [Dois estarão no campo: um será tomado, e o outro será deixado.]
37 “Humo, yâgâten miawakbiap?” dâmbiâ hin makyeŋgiep, “Siâ siâ momoŋe yembiâ ain liplipŋe neyekberâm togomai.” dâep.
37 Então perguntaram a Jesus: — Onde será isso, Senhor? Ele respondeu:
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 17, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.