Lucas 16
Yusugât Pat Âlep Den (TIM) vs NTLH
1 Yesuŋe Aposololupŋe den ginŋe siâ hin dâm makyeŋgiep, “Luâk humo sikumdâ siâ malep yâkgât tâwât dewunŋe akto sâŋgum me kotŋe siâ siâ aregât damunŋe malep. Aregât den hâkŋe tunmâ hin dâm magaŋi, “Gâŋgât hoŋ bawa âige damunŋe akmap arekŋe tâwât dewunŋe siâ siâ mem hanâk hanâk ketugumap.”
1 Jesus disse aos seus discípulos:
2 Hain dâmbiâ mem oloŋmâ dâep, “Gâŋgât hâkge tunbiâ nâŋgân. Hainâk damun lâuwâŋe bo meŋgektere hepunbiat aregât puligo puligo kulem esenŋe are mem gamenâ tâwât dewunŋe siâ siâ yeŋgât keiŋe mem miawakbe.” dâep.
2 Por isso ele o chamou e disse: “Eu andei ouvindo umas coisas a respeito de você. Agora preste contas da sua administração porque você não pode mais continuar como meu administrador.”
3 Hain dâmbo arim damunŋe biwiŋân hin nâŋgâep, “O luâk humonande wat nekbiap aregât gain akbe? Âi ketugum kâmetbiangât hâkâŋ aktân. Akto hokboâk hokboâk ulilaŋdere nekbiâ aŋun aŋgiman.
3 — Aí o administrador pensou: “O patrão está me despedindo. E, agora, o que é que eu vou fazer? Não tenho forças para cavar a terra e tenho vergonha de pedir esmola.
4 Hinŋe nâŋgân. Galalupne mem gala katyekmâ mem heroŋe maroŋe katyektere luâk humonande watnekto âmâ emetyeŋân oloŋnekbiâ olowâk manbaen.” dâep.
4 Ah! Já sei o que vou fazer… Assim, quando for mandado embora, terei amigos que me receberão nas suas casas.”
5 Hain nâŋgâm luâk humoŋaet tâwât dewunŋe siâ siâ dosa agaŋmâ mem mali aregât ikiŋeâk ikiŋeâk mem oloŋyegep. Hain akto togombiâ aiyeŋgum dâep,
5 — Então ele chamou todos os devedores do patrão e perguntou para o primeiro: “Quanto é que você está devendo para o meu patrão?”
6 “Gâŋgât dosa humogâlân amon tatâp?” dâmbo lâwin keluŋaet dop 100 dâep. Hain dâmbo hin dâep, “Âlepŋe 50 âk niŋben.” dâep.
6 — “Cem barris de azeite!” — respondeu ele.
7 Hain dâm siâkâ aikoep, “Luâk humogâlân dosa amon tatâp?” dâmbo, “Saŋ saŋ koaŋe are ito 100.” dâmbo dâep, “Âlepŋe 80 âk niŋben.” dâep.
7 — Para o outro ele perguntou: “E você, quanto está devendo?”
8 Hain dâmbo luâk humoŋande nâŋgâm damunŋe are hin magaŋep, “Gâŋgât nâŋgâ nâŋgâge humo aregât nâŋgâre biwine âlepŋe aktâp.” humoŋe hain dâep. Wangât? Hingât. Anutugât den bo lokomai bikŋande tâk puliyeŋe damungom galalupyeŋe heyeŋgimai aregât nâŋgâ nâŋgâyeŋe humo tatâp yeŋe âmâ Anutugât den lokomai ewangi yektâi.
8 — E o patrão desse administrador desonesto o elogiou pela sua esperteza. E Jesus continuou:
9 Haingât ire maktere nâŋgâŋet. Yeŋe hainâk tâk puli me wan me wan mem manmâ are gala akyeŋgim âmâ hâmbâi umatŋe miawak yeŋgiwiap sop ain yâk yeŋgâlân arim kepia tatmâ âgâwiap ain manbai.
9 Por isso eu digo a vocês: usem as riquezas deste mundo para conseguir amigos a fim de que, quando as riquezas faltarem, eles recebam vocês no lar eterno.
10 Luâk siâŋe wan me wan owâiŋe damungom biwiŋande lokom manmapŋe âmâ tâwât dewunŋe wan me wan bunŋe are hainâk biwiŋande lokom damungomap. Gârâmâ luâk siâŋe wan me wan hanâk damungom hilipkomapŋe âmâ tâwât dewunŋe wan me wan bunŋe are hainâk hanâk damungom hilipkowiap.
10 Quem é fiel nas coisas pequenas também será nas grandes; e quem é desonesto nas coisas pequenas também será nas grandes.
11 Haingât yeŋe tâwât dewunŋe me wan me wan hângât egâliaŋ are biwiyeŋande bo lokom manbiâ âmâ wan me wan bunŋe hâmbâi bo yeŋgiwiap.
11 Pois, se vocês não forem honestos com as riquezas deste mundo, quem vai pôr vocês para tomar conta das riquezas verdadeiras?
12 Akto humo yeŋaet puli me wan me wan bo damun akmâ heŋgemgombiâ aregât âigât hâuŋe bo yeŋgim heŋgemgowiap.
12 E, se não forem honestos com o que é dos outros, quem lhes dará o que é de vocês?
13 Akto aregât siâ makbe. Nanaŋ konokŋe luâk kembu lâuwâ yetgât hoŋ âlepŋe bo akyetkiwiap. Wangât? Hingât. Siâgât lau lokoaŋmâ benŋe siâgât lau bo lokoaŋbiap. Akto siâgâlân purik katmâ siâgâlân hâkâŋ akmâ hamiaŋbiap. Aregât Anutugât lau lokowerâm âmâ puligât nâŋgâmbiâ humo bo akbiap.” dâep.
13 — Um escravo não pode servir a dois donos ao mesmo tempo, pois vai rejeitar um e preferir o outro; ou será fiel a um e desprezará o outro. Vocês não podem servir a Deus e também servir ao dinheiro.
14 Yesuŋe hain dâmbo Parisaioŋe tâwât dewunŋe aregât ukenŋe nâŋgâmbiâ âgâep aregât Yesuŋe den magep are nâŋgâm âmâ hâkâŋ akmâ dewunŋân geyi.
14 Os fariseus ouviram isso e zombaram de Jesus porque amavam o dinheiro.
15 Dewunŋân gembiâ makyeŋgiep, “Yeŋe âmâ tek tekŋân manmâ luâk âmbâleŋe nenekmâ egâliaŋŋet dâmai. Dâ Anutuŋe âmâ biwiyeŋaet keiŋe nâŋgâp. Wan me wan siâ siâ ekbiâ âlepŋe akmap are âmâ Anutuŋe ekto bâlimap.
15 Então Jesus disse a eles:
16 Akto siâ maktere nâŋgâŋet. Mosegât den kârikŋe akto Anutugât den kulemgom gayi den are kârikŋe tatmâ gam gam Yohanegâlân bunŋe miawagep. Miawakto aregât kakŋân Anutuŋe damun nenŋe akberâm aktâp aregât den pat âlepŋe hauŋmâ arimbo nâŋgâmbiâ biwiyeŋe pagalembo aregât bunŋe memberâm akmâ âi humo mem wârakmâ âgâwai.
16 — A
17 Himbim hân haru are âmâ gulip akbiandatgât dopŋe tatâp. Gârâmâ Mosegât den kârikŋe are dowâk gulip akbiapgât dopŋe bo tatâp.
17 — É mais fácil o céu e a terra desaparecerem do que ser tirado um simples acento de qualquer palavra da Lei.
18 Akto siâ maktere nâŋgâŋet. Luâk siâŋe âmbenŋe hepunmâ aŋgâ membiapŋe âmâ dosa umatŋe membiap. Akto luâk siâŋe âmbenŋe wato bam mando siâŋe mem âmâ dosa olowâk manbiap.” dâep.
18 — Se um homem se divorciar e casar com outra mulher, comete adultério. E quem casar com a mulher divorciada também comete adultério.
19 Akto Yesuŋe den siâ hin makyeŋgiep, “Luâk humo siâ malepŋe tâwât dewunŋe humo mem hâk pekeŋe âlep âlep puligom mem malep. Manmâ hilâmŋe hilâmŋe sot keiŋe keiŋe om nem unsambe malep.
19 Jesus continuou:
20 Hain manmâ luâk siâ umburuk malep kotŋe Lasaro mando diwi kârikŋe miawagaŋdo hâkŋe diwiâk hârok agep. Hain akmâ betgen yem manminep.
20 Havia também um homem pobre, chamado Lázaro, que tinha o corpo coberto de feridas, e que costumavam largar perto da casa do rico.
21 Hain akmâ luâk humoŋe emelanba manmâ sot nendo gagapŋe gembo are nemberâm akminep. Hain akto duaŋe togom diwiŋe elewelaŋmâ mali.
21 Lázaro ficava ali, procurando matar a fome com as migalhas que caíam da mesa do homem rico. E até os cachorros vinham lamber as suas feridas.
22 Akto manmâ umburuk are mondo aŋeloŋe oloŋmâ âgâm Abrahamgât okotŋân katbiâ malep. Akto kakŋân luâk kotdâ are mondo hangoyi.
22 O pobre morreu e foi levado pelos anjos para junto de Abraão, na festa do céu. O rico também morreu e foi sepultado.
23 Hangombiâ mom kâlâwân gem âmâ hâk hilâlâm humo nâŋgâm manmâ hâkŋângen Abraham akto Lasaro yelegep.
23 Ele sofria muito no
24 Yelekmâ hin dâm Abraham magaŋep, “Apo, kâlâp bâleŋân tatmâ hâk hilâlâm bâleŋe nâŋgâm mandân aregât okot nâŋgâm Lasaro magaŋmenâ bâtŋe pikŋân tu katmâ gutmâ elewetnân howaimbo getek sândugeâk.” Hain dâmbo
24 Então gritou: “Pai Abraão, tenha pena de mim! Mande que Lázaro molhe o dedo na água e venha refrescar a minha língua porque estou sofrendo muito neste fogo!”
25 Abrahamŋe dâep, “Gala, gâ nâŋgât. Hânân ukenŋe akto heroŋe humo kakŋân malen aregât sop bo agep. Lasaro yâgâmâ okot bâle kakŋân malep are hainâk bo agaŋep. Aregât biwiŋe heroŋe mandâp. Dâ gâmâ hâk hilâlâm humo nâŋgâmâk mandât.
25 — Mas Abraão respondeu: “Meu filho, lembre que você recebeu na sua vida todas as coisas boas, porém Lázaro só recebeu o que era mau. E agora ele está feliz aqui, enquanto você está sofrendo.
26 Akto hut nenŋân hemem humo kindâp aregât in gâtŋande yeŋgâlân gewaigât dopŋe bo. Akto yeŋgâlân gâtŋande nengâlân gawerâm hainâk ewum pâpkowiap.”
26 Além disso, há um grande abismo entre nós, de modo que os que querem atravessar daqui até vocês não podem, como também os daí não podem passar para cá.”
27 Hain dâmbo luâk kâlâwân talep arekŋe hin dâep, “Apo, siâ maktere nâŋgâ.
27 — O rico disse: “Nesse caso, Pai Abraão, peço que mande Lázaro até a casa do meu pai
28 Lasaro huŋgunaŋmenâ ewenaet emelan ariâk. Kepianân emilupne momerâk mandâiŋe hâk hilâlâm iren togowâigât Lasaro huŋgun aŋmenâ aregât den kârikŋe makyeŋgimbo nâŋgâ nâŋgâyeŋe pâroŋ dâk.” dâep.
28 porque eu tenho cinco irmãos. Deixe que ele vá e os avise para que assim não venham para este lugar de sofrimento.”
29 Hain dâm makto Abrahamŋe hin magaŋep, “Bo, Moseŋe den kârikŋe kulemgoep are tatâp. Akto Anutuŋe den makyeŋgimbo propetelupŋande kulemgoyi are tatâp are oyaŋmâ nâŋgâŋet.”
29 — Mas Abraão respondeu: “Os seus irmãos têm a
30 dâmbo dâep, “Apo, hain bo. Moyi yâk yeŋgâlân gâtŋe siâŋe arim makyeŋgimbo âmâ agak memeyeŋe bâleŋe Anutugâlân makmâ âmâ han biwiyeŋe purik katmâ manbai.” dâep.
30 — “Só isso não basta, Pai Abraão!”, respondeu o rico. “Porém, se alguém ressuscitar e for falar com eles, aí eles se arrependerão dos seus pecados.”
31 Hain dâmbo hin dâep, “Mosegât akto propete yeŋgât den are oyaŋmâ nâŋgâm hâkâŋ akmai aregât moyi yâk yeŋgâlân gâtŋande arim makyeŋgimbo hainâk den are hâkâŋ akbai.” dâep.” Yesuŋe hain dâep.
31 — Mas Abraão respondeu: “Se eles não escutarem Moisés nem os profetas, não crerão, mesmo que alguém ressuscite.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.