Lucas 12

Yusugât Pat Âlep Den (TIM) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Akto luâk âmbâle dondâŋe togom pikmâ kondan agum kinmâ keiyeŋande tâliagi. Hain akmâ kinbiâ hoŋ bawalupŋe are hin dâm makyeŋgiep, “Ye Parisaio yeŋgât kalak arekŋe yeŋgâlân hâtikowopgât ekmâk manbi. Nâ Parisaioŋe biwi hiaŋgi akmâ manmâ keiyeŋe bo nâŋgâmai aregât maktân.
1 Milhares de pessoas se ajuntaram, de tal maneira que umas pisavam as outras. Então Jesus disse primeiro aos discípulos:
2 Wan me wan muneŋ akmai are hainâk bo tatbiap are siân tek tekŋân miawakbiap. Akto wan me wan siâ tik tikŋân tatmap are hainâk bo tatbiap, are siân mem miawakbai.
2 Tudo o que está coberto vai ser descoberto, e o que está escondido será conhecido.
3 Ye hândâkŋân heambukmâ kinmâ den dâmai are siân dewutâ humoân âmâ ekmâ nâŋgâm hârogâk ekmâ mem miawakbai. Akto den yoŋâk makmai are siân sombeimân kinmâ makmâ miawakbiâ nâŋgâm metewai.” dâep.
3 Assim tudo o que vocês disserem na escuridão será ouvido na luz do dia. E tudo o que disserem em segredo, dentro de um quarto fechado, será anunciado abertamente.
4 Akto Yesuŋe den siâ hin dâm makyeŋgiep, “Galalupne ire maktere nâŋgâŋet. Luâk siâŋe hâkyeŋe yeŋgum benŋe aregât kakŋân lâuwâŋe bâleŋe siâ akyeŋgiwaigât kârikŋe bo tatyeŋgiâp aregât hamep bo akbi.
4 Jesus continuou:
5 Akto hamep akŋetgât makyeŋgire nâŋgâŋet. Yeŋgum metem âmâ hamiŋân kâlâp kârikŋân panyekto manbai yâkgât hamep akŋet. Gârâmâ yâkgât konok âmâ nâŋgâm hamep akŋet dâm aregât makyeŋgiân.
5 Vou mostrar a vocês de quem devem ter medo: tenham medo de Deus, que, depois de matar o corpo, tem poder para jogar a pessoa no inferno. Sim, repito: tenham medo de Deus.
6 Lâut siâ kotŋe sâmbâlilik are âmâ lâut yânŋe dâm aregât puli gegeŋande puligomaen. Hain gârâmâ Anutuŋe sâmbâlilik are yeŋgât hârogâk nâŋgâmbo tatâp.
6 — Por acaso não é verdade que cinco passarinhos são vendidos por algumas moedinhas? No entanto Deus não esquece nenhum deles.
7 Dâ Anutuŋe yeŋgât kautyeŋe dumutŋe oyaŋmâ metemap. Aregât hamep bâlâk manbi. Ye sâmbâlilik bo. Ye luâk.
7 Até os fios dos cabelos de vocês estão todos contados. Não tenham medo, pois vocês valem mais do que muitos passarinhos!
8 Akto siâ maktere nâŋgâŋet. Luâk siâŋe biwiŋe nâŋgâlân katmâ luâk âmbâle hutyeŋân agatmâ, “Biwine Yesugâlân katere kindâp.” hain dâm makyeŋgiwiap yâkgât akmâ luâk akmâ geân nâ hainâk Anutuŋe huŋgun niŋdo gewianân âmâ Anutugât aŋelolupŋe makyeŋgire bunŋe membai.
8 Jesus disse ainda:
9 Dâ luâk siâŋe, “Yesu are bo nâŋgaŋdân.” dâm makyeŋgiwiap yâk hainâk nâ Anutuŋe huŋgun niŋdo geân aregât Anutugât aŋelolupŋe yeŋgât dewunyeŋân kinmâ, “Luâk are bo nâŋgaŋdân.” dâwian.
9 Mas aquele que disser publicamente que não é meu, o Filho do Homem também dirá diante dos anjos de Deus que essa pessoa não é dele.
10 Akto luâk siâŋe nâ luâk akmâ geân bâleŋe akniŋmâ mem ge katnekmâ âmâ dosa membiap are Anutuŋe dosa hepun aŋbiapgât dopŋe tatâp. Dâ luâk siâŋe Anutugât Heakŋe are mem ge katmâ âmâ dosa membiap are Anutuŋe hepun aŋbiapgât dopŋe bo tatâp. Borondâ.
10 — Quem falar contra o Filho do Homem será perdoado, porém quem
11 Akto siâ maktere nâŋgâŋet. Denân kat yekberâm meyekmâ den emetŋaet damunŋe yeŋgâlân me kiap yeŋgâlân meyekmâ ariwaiân âmâ, “Den hâuŋe gain gain dâwaen.” dâm nâŋgâmâk bo akbi.
11 — Quando levarem vocês para serem julgados nas
12 Sop ain den akbai are Anutugât Heakŋande den dâpŋe meyeŋgim makyeŋgimbo âlepŋe dâwai.” hain dâep.
12 Pois naquela hora o Espírito Santo lhes ensinará o que devem dizer.
13 Akto kinbiâ hutyeŋânba luâk siâŋe agatmâ hin dâm Yesu magaŋep, “Luâk Humo, maktere nâŋgâ. Ewenetŋe mondo teunande ito sikum ikiŋeâk mem mandâp. Mem mandâp aregât magaŋmenâ bikŋe potatmâ niŋâk.” dâmbo
13 Um homem que estava no meio da multidão disse a Jesus: — Mestre, mande o meu irmão repartir comigo a herança que o nosso pai nos deixou.
14 hin dâm magaŋep, “Luâk kotdâ siâŋe nâ yeŋgât damunyeŋe dâm bo kat negep aregât gâ wangât nâŋgâlân aregât maktât?” dâep.
14 Jesus disse:
15 Hain magaŋmâ purik katmâ kâmot kili are yekmâ hin dâm makyeŋgiep, “Sikum me kalam humo are biwiyeŋaet bo. Are âmâ hâk yeŋaelâk. Haingât galalupyeŋande hainare mem manmai are yekmâ aregât ukenŋe nâŋgâmbiâ biwiyeŋe bâlimap are bo agakŋe.”
15 E continuou, dizendo a todos:
16 Hain dâm den ginŋe hin dâm makyeŋgiep, “Luâk kotdâ siâŋe sot kâmeto bunŋe dondâ miawakmâ unsambe agep.
16 Então Jesus contou a seguinte parábola :
17 Akto biwiŋande hin nâŋgâep, “Gain gain akbe? Sot dondâ ire mem emet gain hinan katbe?
17 Então ele começou a pensar: “Eu não tenho lugar para guardar toda esta colheita. O que é que vou fazer?
18 Nâ hin akbe. Nâŋe sot emetŋe bâlensiâ are patakom humoâk ketugum âmâ katere tatbiâp.
18 Ah! Já sei! — disse para si mesmo. — Vou derrubar os meus depósitos de cereais e construir outros maiores ainda. Neles guardarei todas as minhas colheitas junto com tudo o que tenho.
19 Tato unsambe humo yeniŋdâpgât tatmâ nâŋgâm sop kâlep aregât sot tu nem ukenŋe nâŋgâm heroŋe maroŋe manmâ âgâwian.” hain nâŋgâmbo
19 Então direi a mim mesmo: ‘Homem feliz! Você tem tudo de bom que precisa para muitos anos. Agora descanse, coma, beba e alegre-se.’ ”
20 Anutuŋe hin dâm magaŋep, “Gâ kopa. Emet dâgâmbo momberât. Momenâ âmâ wan me wan siâ siâ are katmâ mem konok ketuguen are luâk niŋande membiap?” dâep.
20 Mas Deus lhe disse: “Seu tolo! Esta noite você vai morrer; aí quem ficará com tudo o que você guardou?”
21 Den ginŋe are keiŋe hin dâm makyeŋgire nâŋgâŋet. Siâ yâk Anutugâlân han unsambe bo yeaŋdo âmâ ikiŋaet pat dâtâŋe sot sikum mem oloŋmâ mem manbiap dopŋe hainâk hâmbâi miawagaŋbiap.” dâep.
21 Jesus concluiu:
22 Akto Yesuŋe aposololupŋe hin dâm makyeŋgiep, “Aregât maktere nâŋgâŋet. Manmanyeŋaet hanokoak bo akbi. Akto hin bo dâwi, “Wan nem manbaen?” Akto hâkyeŋaet nâŋgâmâk bo akmâ hin bo dâwi, “Wan mem luguakmâ manbaen?”
22 Então Jesus disse aos seus discípulos:
23 Sotŋe amâ bunŋe bo. Manmanyeŋande amâ bunŋe. Akto sâŋgumŋe amâ bunŋe bo. Hâkyeŋande amâ bunŋe.
23 Pois a vida é mais importante do que a comida, e o corpo é mais importante do que as roupas.
24 Ye lâut are yekŋet. Are âmâ âi bo ketugumai, akto kalam yeŋânba sot wan bo mem mendugumai. Akto kâmbum bo ketugum alekŋe katmai. Hain bo akmai aregât Anutuŋe irawotŋân sot mem miawak yeŋgiep. Ye lâut hainare bo. Lâut amâ gegeŋe. Dâ ye amâ âgâ âgâŋe aregât nâŋgâm heŋgemgom âmâ bo hanokoakmâ manbi.
24 Vejam os corvos: não semeiam, não colhem, não têm despensas nem depósitos, mas Deus dá de comer a eles. Será que vocês não valem muito mais do que os pássaros?
25 Akto yeŋgâlân gâtŋe siâŋe ikiŋe nâŋgâ nâŋgâ watmâ manman kâlep manbiapgât dop bo tatâp.
25 Qual de vocês pode encompridar a sua vida, por mais que se preocupe com isso?
26 Arekŋe wan me wan yânŋe hain are akmâ ewum pâpkomai aregât wan me wan umatŋe aregât nâŋgâm hanokoakbiâ ârândâŋ bo akmap.
26 Portanto, se vocês não podem conseguir uma coisa assim tão pequena, por que se preocupam com as outras?
27 Akto aregât siâ makbe. Dem dem surandem are ekŋet. Sâŋgum lâuwâ lâuwâ yeŋaet âi bo ketugumai. Akto Salomo yâkŋe sâŋgum kulem melem âlepŋe dondâ mem malep arekŋe tâk buluŋe are bo ewangiâp.
27 Vejam como crescem as flores do campo: elas não trabalham, nem fazem roupas para si mesmas. Mas eu afirmo a vocês que nem mesmo Salomão, sendo tão rico, usava roupas tão bonitas como uma dessas flores.
28 Akto pâloŋângen siâ me siâ buluŋe yeukŋe uŋak hainare miawaktâp dâ hole hainare bererek âgâm gembo ombiâ omap amâ Anutuŋe hanâk makto kulemŋe âlepŋe miawakmap. Aregât yeŋgât sâŋgum wan me wan mem miawakmâ yeŋgiwiap aregât nâŋgâ nâŋgâ yeukŋe bo nâŋgâm heŋgemgowi.
28 É Deus quem veste a erva do campo, que hoje está aqui e amanhã desaparece, queimada no forno. Então é claro que ele vestirá também vocês, que têm uma fé tão pequena!
29 Akto wan me wan nembaen me tugât gain gain membaen dâm aregât bo hanokoakbi.
29 Portanto, não fiquem aflitos, procurando sempre o que comer ou o que beber.
30 Are âmâ luâk âmbâle hânŋe hânŋe manmâ Anutu bo nâŋgaŋmai yâkŋe hanoko akmâ kulâgâtmâ manmai. Dâ ye siâ me siâ are bâlâk âlepŋe bo manbai are Eweyeŋande nâŋgâmap.
30 Pois os pagãos deste mundo é que estão sempre procurando todas essas coisas. O Pai de vocês sabe que vocês precisam de tudo isso.
31 Dâ ye âmâ, “Anutuŋe damun nenŋe akberâm aktâp.” hain nâŋgâm denŋe lokombiâ âmâ damunyeŋe akmâ wan me wan are yeŋgiwiap.
31 Portanto, ponham em primeiro lugar na sua vida o
32 Aregât nâŋgâm biwiyeŋân katmâ hamep bo akmâ manbi. Eweyeŋe Anutuŋe yeŋgât nâŋgâmbo heroŋe akto, “Nâŋgâlân gambiâ olowâk manbaen.” dâm makyeŋgiwiap.
32 Jesus continuou:
33 Aregât kotŋe siâ siâ tat yeŋgiâp are mem arim yeŋgimbiâ yâkŋe puli yeŋgimbiâ mem arim luâk umburuk manmai are yeŋgiwai. Hain akbiâ himbimân katyeŋgiep are bo gulip akyeŋgiwiap. Akto himbimân are luâk kâmburâŋe bo meyeŋgiwai me saŋ saŋ siâŋe bo nem hilipko yeŋgiwiap. Hain akbiâ are kârikŋeâk tat yeŋgiwiâp.
33 Vendam tudo o que vocês têm e deem o dinheiro aos pobres. Arranjem bolsas que não se estragam e guardem as suas riquezas no céu, onde elas nunca se acabarão; porque lá os ladrões não podem roubá-las, e as traças não podem destruí-las.
34 Egâliaŋ yeŋe yembiap hainâgâk hanyeŋe yembiâp.
34 Pois onde estiverem as suas riquezas, aí estará o coração de vocês.
35 — ausente —
35 E Jesus disse ainda:
36 — ausente —
36 Sejam como os empregados que esperam pelo patrão, que vai voltar da festa de casamento. Logo que ele bate na porta, os empregados vão abrir.
37 Luâk kotdâŋe hoŋ bawalupŋe biwiyeŋe golâ akto tatbiâ âmâ purik katmâ togom mem miawak yekmâ âmâ nâŋgâ yeŋgimbo âlepŋe akbiap. Hain akmâ biwi hero nâŋgâm itoŋe lândem katmâ sot om oyaŋmâ yeŋgim neŋet dâm yeŋgiwiap.
37 Felizes aqueles empregados que o patrão encontra acordados e preparados! Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o próprio patrão se preparará para servi-los, mandará que se sentem à mesa e ele mesmo os servirá.
38 Akto hândâk timoŋân yendo hoŋ bawalupŋe biwi golâ tatmâ damungombiâ purik katmâ gam mem miawakyekmâ biwi hero humo nâŋgâ yeŋgiwiap. Hain nâŋgâm heroŋe akŋet dâm nâŋgâ yeŋgiwiap.
38 Eles serão felizes se o patrão os encontrar alertas, mesmo que chegue à meia-noite ou até mais tarde.
39 Akto siâ maktere nâŋgâŋet. Kepia ambolupŋande gasalupyeŋe hândâkŋân togowai sop are nâŋgâm dâine âmâ biwi golâ tatmâ kepiayeŋe damungombiâ âmâ bo bâliyeŋgiwop.
39 Lembrem disto: se o dono da casa soubesse a que hora o ladrão viria, não o deixaria arrombar a sua casa.
40 Aregât nâ luâk akmâ geân nâmâ hâmbâi lâuwâŋe purik katmâ gewian aregât sopŋe bonâŋgâmai. Aregât yeâmâ biwi golâk damun nugum manbi.” dâep.
40 Vocês, também, fiquem alertas, porque o
41 Yesuŋe den ginŋe hain dâmbo Petoroŋe aikom hin magaŋep, “Humo, den ginŋe are Aposolo nengâlâk maktât me luâk hârok nengât maktât?” dâmbo
41 Então Pedro perguntou: — Senhor, essa
42 hin makyeŋgiep, “Den umatŋe siâ maktere nâŋgâŋet. Luâk kotdâ siâŋe hoŋ bawalupŋe yeŋgât damun siâ katmâ hin dâm magaŋbiap, “Arim mandere gâŋe damunyeŋe akmâ sowânâk sot me soŋgo are dop yeŋânâk yeŋgim manben.”
42 O Senhor respondeu:
43 Hain dâm hepunyekmâ arimbo damunyeŋe arekŋe âi aregât biwiŋande mem heŋgemgom mando humoŋande purik katmâ togom ekmâ okot âlep nâŋgâ aŋbiap.
43 Feliz aquele empregado que estiver fazendo isso quando o patrão chegar!
44 Aregât den bunŋe hin makyeŋgiwe. Hângât sikum siâ siâ are hârok damungowen dâm magaŋbiap.
44 Eu afirmo a vocês que, de fato, o patrão vai colocá-lo como encarregado de toda a sua propriedade.
45 Dâ humoyeŋande damunyeŋe akmâ manben dâm arimbo âmâ damunyeŋande biwiŋande hin nâŋgâwiap, “Kotdânande hepun nekmâ arim sop kâlep mandâp imâ dowâk bo togowiap.” nâŋgâm âmâ damunyeŋe akmâ âmâ gala bo akyeŋgim tu kârikŋe nem biwi gulip akto
45 Mas imaginem o que acontecerá se aquele empregado pensar que o seu patrão está demorando muito para voltar. E imaginem que esse empregado comece a bater nos outros empregados e empregadas e a comer e a beber até ficar bêbado.
46 humoŋande dowâk sân sânâk bo nâŋgâwiap ain togom ekmâ aregât hâuŋe waŋmâ mem kom gâimbo itik matik akto den bo lokomai ain hâkokombo hememgât pat akbiap.
46 Então o patrão voltará no dia em que o empregado menos espera e na hora que ele não sabe. Aí o patrão mandará cortar o empregado em pedaços e o condenará a ir para o lugar aonde os desobedientes vão.
47 Akto aregât siâ makbe. Hoŋ bawa arekŋe den are nâŋgâm heŋgemgom âmâ bo lokomaiŋe aregât hâuŋe umatŋe membai.
47 — O empregado que sabe qual é a vontade do patrão, mas não se prepara e não faz o que ele quer, será castigado com muitas chicotadas.
48 Dâ hoŋ bawa siâŋe âmâ humoŋaet den pâpkom âmâ âi mem hilipkomap amâ bugâŋe owâiŋe igiwiap. Hain aregât den dâtŋe âmâ hin. Luâk siâŋe umatŋe are waŋdere memapŋe âi ketugum manmâ bunŋe umatŋeâk mem miawakto âmâ ârândâŋ akbiap. Dâ luâk siâ âi humo makmâ waŋdere memapŋe aregât hâuŋe bunŋe umatŋe dondâ bo mem miawakto âmâ are ârândâŋ bo akbiap.
48 Mas o empregado que não sabe o que o patrão quer e faz alguma coisa que merece castigo, esse empregado será castigado com poucas chicotadas. Assim será pedido muito de quem recebe muito; e, daquele a quem muito é dado, muito mais será pedido.
49 Kâlâp punduŋ panmâ loŋgaim siângen arim om metemap dop hainâk agak meme bâleŋe akbiâ aregât hâuŋe yeŋgiwian aregâlâk nâŋgân. Are emelâk miawakto dâine heroŋe akbom.
49 Jesus continuou:
50 Akto hâk hilâlâm nâŋgâre aregât kakŋân nâŋgât den pat âlepŋande miawakmâ ariwiap. Aregât hâk hilâlâm are miawakto bo akbiap aregât biwine umatŋe aktâp.
50 Tenho de receber um batismo e como estou aflito até que isso aconteça!
51 Akto maktere nâŋgâŋet. Nâŋgât âmâ hin bo dâwi, “Gala konok manŋet dâm aregât maktâp.” Hain bo. Nâ geân aregât hioŋakmâ me potalakmâ kâmot lâuwâ akmâ mandâi. Akto hainâk akmâ manbai.
51 Vocês pensam que eu vim trazer paz ao mundo? Pois eu afirmo a vocês que não vim trazer paz, mas divisão.
52 Emet siâ aregât kâlegen luâk âmbâle nan baratlupyetŋe momerâk manmaiŋe potalakmâ kâmot lâuwâ akbai. Biken lâuwâ biken âlâwu hain potalakbai.
52 Porque daqui em diante uma família de cinco pessoas ficará dividida: três contra duas e duas contra três.
53 Akto eweŋe nanŋâi arekŋe potalakmâ yetŋe gasa agaŋgiwiandat. Akto memeŋe baratŋâi âkâ hainâk potalakmâ yetŋe gasa agaŋgiwiandat. Akto erânŋe erânŋe arekâ hainâk potalakmâ gasa agaŋgiwiandat. Amâ hainâk nâ geân aregât gasa agaŋgiwai.” dâep.
53 Os pais vão ficar contra os filhos, e os filhos, contra os pais. As mães vão ficar contra as filhas, e as filhas, contra as mães. As sogras vão ficar contra as noras, e as noras, contra as sogras.
54 Yesuŋe luâk âmbâle kâmot humo are hin dâm makyeŋgiep, “Hamandat dâgâmbo âmâ ye hin dâmai, “Woe, tânâk hologowerâm aktâp.” hain dâmbiâ hainâk akmap.
54 Jesus disse também ao povo:
55 Akto hamandat tokberâmbo âmâ ye hin dâmai, “Emelâk dewutâ komberâp.” dâmbiâ hainâk akmap.
55 E, quando sentem o vento sul soprando, dizem: “Vai fazer calor.” E faz mesmo.
56 Ye hiaŋgi luâk. Yeŋe hamandat kulewoŋwoŋ aregât keiŋe nâŋgâmai. Dâ sop iregât keiŋe wangât bo nâŋgâm heŋgemgomai?
56 Hipócritas! Vocês sabem explicar os sinais da terra e do céu. Então por que não sabem explicar o que querem dizer os sinais desta época?
57 Aregât gain gaingât âmâ hanyeŋeâk akmâ dâp âlepŋe bâleŋe are bo ekmâ nâŋgâmai?
57 E Jesus terminou, dizendo:
58 Gasagande meŋgekmâ kiapgâlân arim denân kat gekmâ dâm hâre giŋdo tembe lokolupŋande meŋgekmâ kala busiân kat gekbâi aregât dâwân arim galage makmâ miawagaŋmenâ yetŋeâk dâm gala agaŋgiwiandat.
58 Se alguém fizer uma acusação contra você e levá-lo ao tribunal, faça o possível para resolver a questão enquanto ainda está no caminho com essa pessoa. Isso para que ela não o leve ao juiz, o juiz o entregue ao guarda, e o guarda ponha você na cadeia.
59 Borâm hâre aŋgiwiandat akto âmâ kala busiân kat gekbiâ tatmâ âmâ yân bo gewiat. Hâu hârok puligom kutigitbialân âlepŋe ain gewiat.” dâep.
59 Eu lhe afirmo que você não sairá dali enquanto não pagar a multa toda.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.