Lucas 11

Yusugât Pat Âlep Den (TIM) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Yesuŋe siângen arimbo Anutu olop den agiat. Akmâ metembela âmâ hoŋ bawa siâŋe hin dâep, “Humo, Yohaneŋe galalupŋe Anutu olop den agi aregât keiŋe makyeŋgiep aregât hainâk maknengimenâ nâŋgâne.” dâyi.
1 Um dia Jesus estava orando num certo lugar. Quando acabou de orar, um dos seus discípulos pediu: — Senhor, nos ensine a orar, como João ensinou os discípulos dele.
2 Hain dâmbiâ hin dâm makyeŋgiep, “Anutu magaŋberâm âmâ hin dâm magaŋbi. Ewenenŋe kotge agat agatŋe are hainâk âlepŋe tatmâ âgâwiâp. Damun nenŋe akmenâ wâtgân kinmâ mandenŋe hânân humo aknengiwen.
2 Jesus respondeu:
3 Akto hilâmŋe hilâmŋe sot dop nenŋânâk ârândâŋ nengiwen.
3 Dá-nos cada dia o alimento
4 Akto luâk siânbaŋe bâleŋe aknengim aregât dosa memai are hepun yeŋgim malion dop hainâk dosanenŋe kutigit nengiwen. Akto gâŋe bo dop nenguwen.”
4 Perdoa os nossos pecados,
5 Yesuŋe hain dâm den ginŋe siâ hin dâm makyeŋgiep, “Yeŋgâlân gâtŋe siâŋe hândâk tânâmŋân arim galaŋe siâ hin dâm magaŋbiap,
5 Então Jesus disse aos seus discípulos:
6 “O galane, makgiŋdere nâŋgâ. Galane siâ dâp manmâ nâŋgâlân togombo sot bo akto wan waŋberâm aregât sot siâ niŋmenâ waŋdere neâk dâm aregât gâŋgâlân togoân.” dâmbo
6 É que um amigo meu acaba de chegar de viagem, e eu não tenho nada para lhe oferecer.”
7 galaŋe arekŋe emelanâk tatmâ hin dâwiap, “Galane, gain akmâ hândâk timoŋân togom nogondât? Emelâk emet hâŋgiŋe gugure nan baratlupne asiŋ yendâi aregât agatmâ giŋberângât dop âlepŋe bo.”
7 — E imaginem que o amigo responda lá de dentro: “Não me amole! A porta já está trancada, e eu e os meus filhos estamos deitados. Não posso me levantar para lhe dar os pães.”
8 Aregât hin makyeŋgire nâŋgâŋet. Galaŋande hain dâm emelanâk tatmâ gala bo agaŋbiap. Dâ kârikŋe akmâ hâwâtmâ ulilaŋdo aregât hanâk waŋbiap.
8 Jesus disse:
9 Aregât maktere nâŋgâŋet. Yeŋe hain are aregât undâgâtmâ manmaen dâm Anutu magaŋbiâ tân yeŋgumap. Akto kulâgâtmâ manmaiŋe mem miawakbai. Akto emet hâŋgiân “Woa” dâmbiâ wan me wan magaŋmai dop hainâk Anutuŋe wan me wangât makbiâ hainâk yeŋgimap.
9 Por isso eu digo: peçam e vocês receberão; procurem e vocês acharão; batam, e a porta será aberta para vocês.
10 Aregât Anutu aikomapŋe den hâuŋe nâŋgâmap. Akto undâgâtmapŋe mem miawakmap. Emet hâŋgiân konmai yâkŋe wan me wan ulilaŋbiâ hainâk miawak yeŋgimap.
10 Porque todos aqueles que pedem recebem; aqueles que procuram acham; e a porta será aberta para quem bate.
11 Akto yeŋgâlân gâtŋe siâgât nanŋande sotgât ulilaŋdo kât waŋbiap mon? Akto yeŋgâlân gâtŋe siâgât nanŋande iŋangât ulilaŋdo niambi sâmbâ bo waŋbiap.
11 Por acaso algum de vocês será capaz de dar uma cobra ao seu filho, quando ele pede um peixe?
12 Akto pui koaŋaet ulilaŋdo kendemuŋ are bo waŋbiap.
12 Ou, se o filho pedir um ovo, vai lhe dar um escorpião?
13 Akto ye luâk bâleŋande nan baratlupyeŋe damunyeŋe akmâ wan me wan âlepŋeâk akyeŋgimai hainâgâk Eweyeŋe Anutu himbimân mandâp arekŋe dopŋe are ewangim luâk siâŋe aikombo yâkgât nâŋgâm ikiŋe Heakŋe dowâk huŋgun aŋdo gewiap.” dâep.
13 Vocês, mesmo sendo maus, sabem dar coisas boas aos seus filhos. Quanto mais o Pai, que está no céu, dará o Espírito Santo aos que lhe pedirem!
14 Akto sop siân sinduk baniara bâleŋande luâk siâ oloŋmâ hanŋe dâpŋe tigimbo den bo makmâ malep. Den bo makmâ mando Yesuŋe sinduk baniara are wato arimbo hanŋe pâroŋ âgâmbo den agep. Den makto luâk âmbâleŋe ekmâ bâtyeŋe dâtyeŋân igim kili.
14 Jesus estava expulsando de certo homem um demônio que não o deixava falar. Quando o demônio saiu, o homem começou a falar. A multidão ficou admirada,
15 Akto Parisaio luâk bikŋande hin dâyi, “Niambi kotŋe Besebulu sinduk baniara bâleŋe are yeŋgât humoyeŋe arekŋe meme agaŋdo sinduk baniara watâp.” dâyi.
15 mas alguns disseram: — É
16 Dâ luâk bikŋande âmâ hiaŋmâ hin dâm ulilaŋi, “Makmenâ kulem siâ himbimânba miawakto ekmâ keige nâŋgâwaengât dopŋe agâk.” dâyi.
16 Outros, querendo conseguir alguma prova contra Jesus, pediam que ele fizesse um milagre para mostrar que o seu poder vinha de Deus.
17 Hain dâmbiâ yekmâ nâŋgâm den ginŋe hin dâm makyeŋgiep, “Hân siâgât ambolupŋande potalakmâ agumbiâ âmâ kotyeŋe humo bo akbiap. Bo kârikŋe. Are hilip aguwai. Akto hainâk luâk âmbâleŋe hain akmâ nanaŋ lepatlupyeŋe hilip yeŋgumbiâ dâine kâmot are gulip akbop.
17 Mas Jesus, conhecendo os pensamentos deles, disse:
18 Dop hainâk Niambigât kâmotŋe potalakmâ galalupyeŋe watyekmai dâine Niambi âi kârikŋe bo ketuguwop. Aregât yeŋe âmâ nâŋgât hin dâi, “Besebuluŋe memeŋe agaŋdo sinduk baniara are watâp.” dâmbiâ ârândâŋ bo aktâp.
18 Se o reino de Satanás tem grupos que lutam entre si, como continuará a existir? Vocês dizem que é Belzebu que me dá poder para expulsar demônios.
19 Hain dâmbiâ aregât yeŋgât hoŋ bawalupyeŋande sinduk baniara bâleŋe watyektâiân niŋaet wâtŋân kinmâ watyektâi? Yâkŋe âmâ keiyeŋe makmâ miawakbiâ âmâ yeŋgât den are nâŋgâm heŋgemgowi.
19 Mas, se é assim, quem dá aos seguidores de vocês o poder para expulsar demônios? Assim, os seus próprios seguidores provam que vocês estão completamente enganados.
20 Nâŋe âmâ Anutugât wâtŋân kinmâ sinduk baniara bâleŋe are watyektângât Anutuŋe damunyeŋe akmap aregât keiŋe uŋak yu ektâi.
20 Na verdade é pelo poder de Deus que eu expulso demônios, e isso prova que o
21 Aregât den ginŋe siâ maktere nâŋgâŋet. Luâk kârikŋe siâŋe mâron goliakmâ tembe bisârâŋ me nandup me kândâm meakmâ ikiŋe kârikŋeŋaet nâŋgâmbo humo agep are mem âgâm emet kepiaŋe damungom heŋgemgowiap âmâ yâkgât ito me wan me wan âlepŋe talaŋbiap.
21 — Quando um homem forte e bem-armado guarda a sua própria casa, tudo o que ele tem está seguro.
22 Hain akto gasa kârikŋe dondâŋe togom bugâ mâron aregâlâk nâŋgâwiap are kom watmâ gulip kom aregât tembe bugâ kemuŋ puli me wan me wan dua baulupŋe are meaŋmâ arim galalupŋe oyaŋmâ yeŋgiwiap.
22 Mas, quando um homem mais forte o ataca e vence, leva todas as armas em que o outro confiava e reparte tudo o que tomou dele.
23 Aregât luâk siâŋe gala bo akniŋmapŋe âmâ gasa akniŋmap. Akto siâŋe âine ekmâ bo tân nugumapŋe nugum pan nekbiapgât dop aktâp.
23 — Quem não é a meu favor é contra mim; e quem não me ajuda a ajuntar está espalhando.
24 Sinduk baniara siâ walaŋdo âmâ hân pumângen are luâk niŋaet undâgâtmâ manbiap. Undâgâtmâ mando bo akto hin dâwiap, “Emelâk nâŋgât luâk are agaŋmâ hepulân aregâlân purik katmâ arim manbian.”
24 Jesus continuou:
25 Hain dâm purik katmâ arim emetnenŋe pulim mem âlepŋe ketugumaen dop hainâk luâk arekŋe ekmâ hin dâwiap,
25 Aí volta e encontra a casa varrida e arrumada.
26 “Sinduk baniara galalupne dondâ bâleŋe are meyekmâ togom luâk are mem manmâ nâŋgâwian.” dâm arim galalupŋe nâmbulân lâuwâ bâleŋe dondâ akmai are mem miawakyekto togom membiâ emelâk bâleŋe agaŋep are ewangim umatŋe agaŋbai.”
26 Depois sai e vai buscar outros sete espíritos piores ainda, e todos ficam morando ali. Assim a situação daquela pessoa fica pior do que antes.
27 Yesuŋe hain dâm makyeŋgimbo kinbiâ hutyeŋânba âmbâle siâŋe hin dâm magaŋep, “Memegande meŋgekmâ nam giŋep yâkgât nâŋgâre âlepŋe aktâp.” dâep.
27 Quando Jesus acabou de dizer isso, uma mulher que estava no meio da multidão gritou para ele: — Como é feliz a mulher que pôs o senhor no mundo e o amamentou!
28 Hain dâmbo Yesuŋe nâŋgâm hin dâep, “Âlepŋe maktât gârâmâ nâŋe Anutugât den nâŋgâm lokom manmai are yeŋgât nâŋgâre âlepŋe humo aktâp.” dâep.
28 Mas Jesus respondeu:
29 Luâk dondâŋe Yesugâlân togom mem ândeaŋ gondeaŋ ketugum kinbiâ hin dâm makyeŋgiep, “Kâmotyeŋe bâleŋe, yeŋe kulem siâ miawakto ekberâm makniŋmâ manmâ gai are ektere bâliâp. Hain aktâi aregât hinŋeâk âmâ kulem siâ bo mem miawaktere ekbai. Aregât ulikŋân âmâ Anutuŋe luâk kotŋe Yona aregâlân kulemgoep are uŋak kulem dop hainâk mendere ekmâ nâŋgâwai.
29 Quando a multidão se ajuntou em volta de Jesus, ele começou a falar e disse o seguinte:
30 Ulikŋân âmâ Yonaŋe kulem siâ agep are Niniwe kepia ambolupŋande egi kulem hain are hâmbâi luâk akmâ gewiap dâmai are nâ yu ge mandân hâmbâi siâ bo nekbai.
30 Assim como o
31 Akto âmbâle kotdâ siâŋe ulikŋân Salomo yâkgât nâŋgâ nâŋgâŋe ekberâm kepia kâlewângenba togoep. Nâŋgât nâŋgâ nâŋgâne irekŋe Salomogât nâŋgâ nâŋgâŋe are ewangiâp ina yeŋe nâŋgât den bo lokomai aregât sop humoân keiyeŋe makmâ miawakbiâ ekbianân âmbâle kotdâ arekŋe hutyeŋân agatmâ kinmâ biwiyeŋaet den dopyeŋân dâm keiyeŋe makmâ miawakto dosa membai.
31 No Dia do Juízo a rainha de Sabá vai se levantar e acusar vocês, pois ela veio de muito longe para ouvir os sábios ensinamentos de Salomão. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Salomão.
32 Akto Yonaŋe Niniwe kepian arim kepia ambolupŋe den kârikŋe makyeŋgimbo hamep akmâ agak memeyeŋe bâleŋe makmâ miawakmâ mali. Aregât hin maktere nâŋgâŋet. Nâŋe âmâ Yona ewangiân ina yeŋe nâŋgât den bo nâŋgâm lokomai. Aregât sop humoân Niniwe kepia ambolupŋande agatmâ kinmâ yeŋe nekamyeŋân tângom kinbiâ hârokŋe hâuŋe membai.” hain dâep.
32 No Dia do Juízo o povo de Nínive vai se levantar e acusar vocês porque, quando ouviram a mensagem de Jonas, eles se arrependeram dos seus pecados. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Jonas.
33 Akto Yesuŋe den ginŋe siâ hin dâm makyeŋgiep, “Luâk siâŋe pagaleŋe sagom gauŋmâ umbâ kâlegen katmap dâine pagaleŋe bo miawakbop. Gârâmâ tek tekŋân kato âmâ emet kâlegen ululunŋe arekŋe pagalembo ekmâ gem âgâmai.
33 Jesus continuou:
34 Hâkgaet pagaleŋe amâ dewunge. Dewunge âlepŋe tato âmâ hâkge mem pagalewiap. Dâ dewunge bâlimbo hâkgande hândâk akbiap.
34 Os olhos são como uma luz para o corpo: quando os olhos de você são bons, todo o seu corpo fica cheio de luz. Porém, se os seus olhos forem maus, o seu corpo ficará cheio de escuridão.
35 Akto biwiyeŋân pagaleŋe tatâp are bo akbopgât nâŋgâm kinmâ biwi golâ manmâ âgâwi.
35 Portanto, tenha cuidado para que a luz que está em você não seja escuridão.
36 Akto biwiyeŋande agak memeyeŋe irakŋeâk akmâ pagaleŋe olowâk tatbiawân hainâk wan me wan âlepŋe are tek tekŋân ekbai. Pagaleŋe mem tek tekŋân katmai aregât dop hain tatâp.” dâep.
36 Pois, se o seu corpo estiver completamente luminoso, e nenhuma parte estiver escura, então ele ficará todo cheio de luz como acontece quando você é iluminado pelo brilho de uma lamparina.
37 Den are makyeŋgim mando Parisaio luâk siâŋe Yesu sot neâk dâm mem oloŋep. Mem oloŋdo emetŋân âgâm bâtŋe bo pulim yânâk sot mem nemângen ge talep.
37 Quando Jesus acabou de falar, um fariseu o convidou para jantar na casa dele. Jesus foi e sentou-se à mesa.
38 Hain akto bâtŋe puliâkgât soŋ bo magaŋepgât Parisaioŋe nâŋgâmbo bo ârândâŋ agep.
38 O fariseu ficou admirado quando viu que Jesus não tinha se lavado antes de comer.
39 Hain akto Humoŋe hin dâm magaŋep, “Bâe, Parisaio ye hin aktâi. Yeŋe âmâ kondo, umbâ tuân pulim hâkgâlâk nâŋgâm manmai aregât biwiyeŋe âmâ heleŋ akmâ ŋasukŋe agep aregât bo nâŋgâmai.
39 Então o Senhor disse a ele:
40 Ye âmâ luâk ulikŋân Anutuŋe Adam ketugum hâk biwi nâŋgâ nâŋgâŋe olop kalep aregât Anutuŋe hâkgât akto biwigât lâuwâ lâuwâ nâŋgâm manmap. Gârâmâ ye âmâ hâkgâlâk nâŋgâm manmai.
40 Seus tolos! Quem fez o lado de fora não é o mesmo que fez o lado de dentro?
41 Akto aregât hin makyeŋgiwe. Biwiyeŋe damunŋe akmâ Anutugât den nâŋgâm heŋgemgom lokowai âmâ ârândâŋ akto Anutuŋe yekmâ âlepŋe dâwiap.
41 Portanto, deem aos pobres o que está dentro dos seus copos e pratos, e assim tudo ficará limpo para vocês.
42 Bâe, Parisaio ye wan me wan usak lombo me hemi me kârik hainare amâ Humogât pat dâm katmai. Hain akmâ siâ me siâ Anutuŋe ekto ârândâŋ akmap me Anutugât han kalemŋe are bo lokomai. Gârâmâ wan me wan umatŋe me owâiŋe lâuwâ lâuwâ akmâ manbiâ âmâ ârândâŋ akbiap. Hain akmâ manmai dâine ârândâŋ akbop.
42 — Ai de vocês, fariseus! Pois dão para Deus a décima parte até mesmo da hortelã, da arruda e de todas as verduras, mas não são justos com os outros e não amam a Deus. E são exatamente essas coisas que vocês devem fazer sem deixar de lado as outras.
43 Bâe, Parisaio yeâmâ den emetŋân âgâm luâk kembu yeŋgât tat talân tatberâm aregâlâk nâŋgâmai. Akto dâwân luâk âmbâleŋe yekmâ nâŋgâ yeŋgimbiâ humo agâkgât bam gane dâm aregâlâk biwiyeŋe humo yemap.
43 — Ai de vocês, fariseus! Pois gostam demais dos lugares de honra nas
44 Bâe, Parisaio yeŋgât dop siâ hin. Luâk siâ mondo yoŋâk lokom hangombiâ hambuep dop hain. Akto luâk âmbâleŋe kakŋân bam gutmâ aregât bo nâŋgâmai. Ye dop hain akmâ manmai.” dâep.
44 — Ai de vocês! Pois são como sepulturas que não se veem, sepulturas que as pessoas pisam sem perceber.
45 Yesuŋe hain dâmbo Mosegât den kârikŋe makmâ kepigi areyeŋgât hutyeŋân gâtŋe siâŋe hin dâm magaŋep, “Luâk humo, hain dâm makyeŋgim nen olowâk hâkâŋ nenekmenâ nâŋgâenŋe bâliâp.” dâmbo
45 Então um mestre da Lei disse a Jesus: — Mestre, falando assim, o senhor está nos ofendendo também.
46 hin dâm magaŋep, “Bâe, Mosegât den kârikŋe makmâ makyeŋgimai yeŋe den siâ siâ umatŋe are luâk kakyeŋân katbiâ lokombiâ yeŋe âmâ bo tânyeŋgum âmâ owâiŋân manmai aregât aŋun bo aŋgimai.
46 Jesus respondeu:
47 Bâe, ulikŋân bâgilupnenŋande Anutugât den makmâ miawagi are yeŋgum mem siâ siâ ketugu yekbiâ mombiâ are yeŋgât sum kakŋân siâ siâ buluŋe mem togom katmâ mem âlepŋe ketugu yekbiâ kepia sombeim hain are miawagep.
47 Ai de vocês! Pois fazem túmulos bonitos para os
48 Hain akmâ âmâ bâgilupnenŋande yeŋgâlân lâuwâŋe bugâ yeŋaet nâŋgâmbiâ âlepŋe agep.
48 Com isso vocês mostram que concordam com o que os seus antepassados fizeram, pois eles mataram os profetas, e vocês fazem túmulos para eles.
49 Aregât Anutugât nâŋgâ nâŋgâŋe humo arekŋe den hin dâep, “Hoŋ bawalupne propetelupne akto aposololupne âi makmâ yeŋgim huŋgun yeŋgire yeŋgâlân togom makmâ miawakbiâ yeŋgum hâk hilâlâm siâ siâ ketugu yekbiâ bikŋe mombai.” Anutuŋe hain dâep.
49 Por isso a Sabedoria de Deus disse: “Mandarei para eles profetas e mensageiros, e eles matarão alguns e perseguirão outros.”
50 Akto aregât ulikŋân Anutuŋe keiŋe katmâ luâk âmbâle ketugu yekto mali sop ain Anutugât hoŋ bawalupŋe hilip yeŋgum gayi are yeŋgât nâŋgâmbiâ âlepŋe akmap aregât yeŋe hainâk akmâ dosa hainâk membiâ Anutuŋe yekâ hainâk akyeŋgiep.
50 Por causa disso esta gente de hoje será castigada pela morte de todos os profetas assassinados desde a criação do mundo,
51 Ulikŋân hakulupnenŋande bugâŋe luâk kotŋe Abe kom ainba keiŋe katmâ yeŋgum gam gam bâiŋe Sakaria sumbe emetŋaet hâŋgi akto alatagât keiŋe aregât hutŋânba gam ariwerâm akto ain kombiâ moep. Aregât hin makyeŋgire nâŋgâŋet. Yu mandâi irekŋe Anutugât luâk âi membiâ ârândâŋ agep are hilipyeŋgumbiâ moyi aregât hâuŋe amâ yeŋgâlân miawakbiap.
51 começando pela morte de Abel até a morte de Zacarias, que foi assassinado entre o altar e o
52 Bâe, Mosegât den kârikŋe makyeŋgimai yeŋe luâk âmbâle arekŋe Anutugât keiŋe nâŋgâm denŋe lokoyi aregât dâp tigi yeŋgim gamai. Tigi yeŋgimbiâ bikŋande ariwerâmbiâ dâp katyeŋgim âmâ yeŋeak âmâ hâkâŋ akmâ dâp ainba bo arimai.” Hain dâm makyeŋgiep.
52 — Ai de vocês, mestres da Lei! Pois guardam a chave que abre a porta da casa da Sabedoria. E assim nem vocês mesmos entram, nem deixam os outros entrarem.
53 Akto kepia are hepunmâ siângen ariwerâmbo Mosegât den kârikŋe makmâ kepigi arekŋe akto Parisaio yeŋgât biwiyeŋe kâlâp akto den kakŋân hogo aŋberâm agi.
53 Quando Jesus saiu dali, os mestres da Lei e os fariseus começaram a criticá-lo com raiva e a lhe fazer perguntas sobre muitos assuntos.
54 Hain akmâ Yesuŋe den hilipkom dosa meâk aregât lâmgom kinmâ mali.
54 Eles queriam levá-lo a dizer alguma coisa que pudesse lhes servir de motivo para acusá-lo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.