Lucas 10
Yusugât Pat Âlep Den (TIM) vs NTLH
1 Manmâ Yesuŋe luâk 70 siâ mem oloŋ yekmâ âi den dâm yeŋgiep. Akto ikiŋak kepiaŋe kepiaŋe ariwerâm nâŋgâep ain âmâ luâk lâuwâk lâuwâk mem katyekmâ, “Yeŋe soŋ ariŋet.” dâm huŋgun yeŋgiep.
1 Depois disso o Senhor escolheu mais setenta e dois dos seus seguidores e os enviou de dois em dois a fim de que fossem adiante dele para cada cidade e lugar aonde ele tinha de ir.
2 Huŋgun yeŋgiwerâm kinmâ den hin dâm makyeŋgiep, “Kalamân sot bunŋe dondâ miawaktâp aregât âi amâ humo. Dâ âi luâk amâ amon siâ. Aregât sotgât Amboŋe magaŋbiâ Amboŋande ikiŋe kalamângen luâk siâkâ lâuwâŋe katyegâk.
2 Antes de os enviar, ele disse:
3 Akto siâ makbe. Lama pâlâmŋe are dua metŋe hut yeŋân arimbiâ hilip yeŋgumai dop hainare akmâ luâk metŋe tânâmyeŋân huŋgun yeŋgire arim manbai.
3 Vão! Eu estou mandando vocês como ovelhas para o meio de lobos.
4 Huŋgun yeŋgire ariwerâm âmâ delem me puli me kei pekeŋe himbân lâuwâ bo meakmâ ariwai. Akto kepiangen ariwerâm dâwângen luâk olop den kâlep bo akbai.
4 Não levem bolsa, nem sacola, nem sandálias. E não parem no caminho para cumprimentar ninguém.
5 Yânâk tâŋ tâŋâk kepian ariwai. Akto emet siân âgâwerâm âmâ emet aregât ambolupŋe heroŋe akyeŋgiwai.
5 Quando entrarem numa casa, façam primeiro esta saudação: “Que a paz esteja nesta casa!”
6 Heroŋe akyeŋgimbiâ emet ambolupŋe bikŋande heroŋe akmâ, “Gambiâ biwi konok akne.” dâmbiâ âmâ gala akyeŋgiwai. Dâ emet ambolupŋande gala bo akyeŋgimbiâ âmâ hepun yekmâ ariwi.
6 Se um homem de paz morar ali, deixem a saudação com ele; mas, se o homem não for de paz, retirem a saudação.
7 Âi luâk âi meyeŋgimai are âlepŋe puli yeŋgimbiâ ârândâŋ akmap. Aregât nâŋgât âi ketuguwai aregât
7 Fiquem na mesma casa e comam e bebam o que lhes oferecerem, pois o trabalhador merece o seu salário. Não fiquem mudando de uma casa para outra.
8 kepia siâ me siân âgâmbiâ sot om yeŋgimbiâ âmâ nem ain tatbi. Tatmâ emet ain ba bam emet aŋgân hanâk hanâk bo âgâwi.
8 — Quando entrarem numa cidade e forem bem-recebidos, comam a comida que derem a vocês.
9 Gala hain akyeŋgimbiâ ainâk tatmâ kundat akbai are heŋgem yeŋguwai. Heŋgem yeŋgum âmâ hin dâm makyeŋgiwi, “Anutuŋe damunyeŋe akberâm aktâp aregât ire akyeŋgien.”
9 Curem os doentes daquela cidade e digam ao povo dali: “O
10 Hain dâm makyeŋgim arewa kepia siân arimbiâ hâkâŋyeŋe akbai âmâ sombeimân kinmâ hin dâm makyeŋgiwi,
10 Porém, quando entrarem numa cidade e não forem bem-recebidos, vão pelas ruas, dizendo:
11 “Kepia in gâtŋe gagap pipiŋe siâ bo membaen aregât keinenŋân nukum me gagap tatâp ire paŋ paŋgom pandenŋe amâ hin ekmâ nâŋgâŋet. Anutuŋe damunyeŋe akberâm aktâp aregât miawakbiapgât sop tâlâguâk.” Hain dâm makyeŋgim hepun yekmâ ariwi.
11 “Até a poeira desta cidade que grudou nos nossos pés nós sacudimos contra vocês! Mas lembrem disto: o Reino de Deus chegou até vocês.”
12 Akto aregât keiŋe maktere nâŋgâŋet. Sop humoân Sodom kepia ambolupŋe agak meme bâleŋe agi aregât hâu membai. Dâ kepia ambolupŋande yeŋgât hâkâŋ akbai aregât hâu bâleŋe humo membai.” dâep.
12 E Jesus disse mais isto:
13 Yesuŋe hain dâm kepia bikŋe yeŋgâlân katmâ hin magep, “Woe, Korasiŋ kepia ambolupŋe, woe, Besaida kepia ambolupŋe, nâŋe yeŋgâlân kulem hamepŋe olowâk ketugum manmâ gan hain are Tiro Sidoŋ kepian ketuguân dâine yâkŋe emelâk agak memeyeŋe bâleŋe are hepunmâ kâŋgom kinmâ yeŋaet okot bâle nâŋgâ aŋgim manmâ Anutugât den nâŋgâwâi.
13 Jesus continuou:
14 Ye hain akbai aregât siân sop humoân Tiro Sidoŋ kepia ambolupŋande dosa membai. Hain membiâ yeâmâ dosa umatŋe bâleŋe membai.
14 No Dia do Juízo, Deus terá mais pena de Tiro e de Sidom do que de vocês, Corazim e Betsaida!
15 Akto Kapanaum ambolupŋe ye hilâm ârândâŋ kotyeŋe mem agatmâ hin dâmai, “Nen emelâk himbimgât pat akmâ manden.” Hain dâm mandâi. Aregât ye âmâ hememân gewai.
15 E você, cidade de Cafarnaum, acha que vai subir até o céu? Pois será jogada no
16 Yeŋe den ire luâk âmbâle bikŋe makmâ miawakyeŋgimbiâ âmâ Anutugât den tâŋâk nâŋgâwai. Akto den ire makyeŋgim miawakyeŋgimbiâ hâkâŋ akmâ bo lokowai are âmâ ye bo hâkâŋyeŋgiwai. Are âmâ nâ hâkâŋniŋmâ akbai. Akto huŋgun niŋep yâk gai hâkâŋ agaŋbai.” dâep. Hain dâm huŋgun yeŋgimbo ariyi.
16 Então disse aos discípulos:
17 Luâk 70 arekŋe manmâ purik katmâ togom biwiyeŋe heroŋe humo akto aregât Yesu magaŋmâ hin dâyi, “Humo gâ gogonmâ kepia ain ain sinduk baniara watyeŋgienŋe dennenŋe lokoyi.” dâmbiâ
17 Os setenta e dois voltaram muito alegres e disseram a Jesus: — Até os demônios nos obedeciam quando, pelo poder do nome do senhor, nós mandávamos que saíssem das pessoas!
18 yâkŋe hin dâep, “Ye arim sinduk baniara bâleŋe watyekbiâ âmâ Niambiŋe âmâ mem belek katmap dop hainâk akmâ himbimân ba ge kondo egân.
18 Jesus respondeu:
19 Nâŋgâi. Niambi sâmbâ metŋe me dek kakŋân tâlimbiâ hilip yeŋguwop akto sinduk bâleŋande mem siâ me siâ yeŋgiwop dâm aregât kârikŋe yeŋgiân. Gârâmâ wâtnân kinbiâ memeŋe akyeŋgire manbai.
19 Escutem! Eu dei a vocês poder para pisar cobras e escorpiões e para, sem sofrer nenhum mal, vencer a força do inimigo.
20 Gârâmâ sinduk baniara bâleŋande denyeŋe lokombiâ aregât heroŋe bo akŋet. Himbimân manbaigât Anutuŋe kotyeŋe kulemgoep aregât nâŋgâm heroŋe akŋet.” dâep.
20 Porém não fiquem alegres porque os espíritos maus lhes obedecem, mas sim porque o nome de cada um de vocês está escrito no céu.
21 Akto sop ain Anutugât Heakŋande memeŋe agaŋdo Yesuŋe biwiŋe heroŋe humo nâŋgâm Anutu hin dâm magaŋep, “Apone, himbim haru hân amboŋe gâŋe luâk bikŋe nâŋgâ nâŋgâyeŋaet nâŋgâmbiâ humo akmap are âmâ gâŋgât denge are mem heambukyeŋgimat. Dâ nanaŋ âmâ makmâ miawakyeŋgimat. Aregât nâ mepaige mendân. Gâ hain miawagâkgât makmâ kârigien.
21 Naquele momento, pelo poder do Espírito Santo, Jesus ficou muito alegre e disse:
22 Ewene yâkŋe nâ meme akniŋdo aregât kotŋe siâ siâ akman. Akto Ewenaet keiŋe nâŋgângât luâk âmbâle potatyekmâ biken biken makyeŋgire arekŋe âmâ hainâk keine nâŋgâwai.
22 — O meu Pai me deu todas as coisas. Ninguém sabe quem é o Filho, a não ser o Pai; e ninguém sabe quem é o Pai, a não ser o Filho e também aqueles a quem o Filho quiser mostrar quem o Pai é.
23 — ausente —
23 Então Jesus virou-se para os discípulos e disse só para eles:
24 — ausente —
24 Eu afirmo a vocês que muitos
25 Akto Mosegât den makmâ kepigi siâŋe Yesu dop komberâm den hin dâm aikoep, “Luâk humo, gain gain akmâ âmâ manman kârikŋaet pat aktere ârândâŋ akbiap?” dâep.
25 Um mestre da Lei se levantou e, querendo encontrar alguma prova contra Jesus, perguntou: — Mestre, o que devo fazer para conseguir a vida eterna?
26 Hain dâmbo hin dâep, “Moseŋe den gain gain kulemgoep? Akto wan oyaŋmat?” dâmbo
26 Jesus respondeu:
27 hin magep, “Den kulemgoep are hin tatâp, “Anutugâlâk nâŋgâm denŋe lokom biwige yâkgâlân katmâ yâkgât wâtŋân kinmâ manben.” Akto siâ hin tatâp, “Gâ gugaet akmat hainâk galagaet agaŋben.” hain tatâp.” dâep.
27 O homem respondeu: — “Ame o Senhor, seu Deus, com todo o coração, com toda a alma, com todas as forças e com toda a mente. E ame o seu próximo como você ama a você mesmo.”
28 Dâmbo hin dâm magaŋep, “Âlepŋe den are lokom kinmâ manman kârikŋaet pat akbiat.” dâep.
28 — A sua resposta está certa! — disse Jesus. — Faça isso e você viverá.
29 Hain dâmbo luâk arekŋe ikiŋe agak memeŋe are mem agatberâm akmâ kârikŋaet kulâgâtmâ hin dâm magaŋep, “Gâ niŋaet nâŋgâmenâ gala aktâp?” dâmbo
29 Porém o mestre da Lei, querendo se desculpar, perguntou: — Mas quem é o meu próximo?
30 Yesuŋe den ginŋe siâ hin dâm magaŋep, “Yuda luâk siâŋe Yerusalem kepia hepunmâ Yeriko kepiangen arimbo gasalupŋande teŋgâ kinmâ kombiâ gilâmŋe gem yiep. Ge yendo hâk pekeŋe me puli me wan me wan meaŋmâ ariyi. Arimbiâ âmâ momberâm akmâ yiep.
30 Jesus respondeu assim:
31 Hain akmâ yendo Yuda gâtŋe sumbe kat kat luâk siâŋe dâp hainâk togom yendo egep. Dâ egep amâ hâkâŋ akmâ yân hanâk ewangiep.
31 Acontece que um sacerdote estava descendo por aquele mesmo caminho. Quando viu o homem, tratou de passar pelo outro lado da estrada.
32 Akto sumbe emetŋe aregât hoŋ bawa siâ Lewigât kâmolân gâtŋe siâŋe âkâ hainâk togom yendo ekmâ enemŋânâk bam tâŋâk egep arekŋe benŋe biwiŋe pâlâmŋe akto yânâk ewangim ariep.
32 Também um
33 Hain akto benŋe gasaŋe siâ Samaria hânân gâtŋe arekŋe togom âmâ egep.
33 Mas um
34 Ekmâ okotŋe nâŋgâm enemŋânâk bam ekmâ âmâ gilâmŋe puliaŋmâ keluŋe mem pulim diwiŋe are katip koaŋep. Hain akmâ doŋgiŋe kakŋân mem kato âgâmbo mem kepia siân arim luâk lombo togo yemai are yeŋgât emet yeŋân kato tato gala agaŋmâ damunŋe agep.
34 Então chegou perto dele, limpou os seus ferimentos com azeite e vinho e em seguida os enfaixou. Depois disso, o samaritano colocou-o no seu próprio animal e o levou para uma pensão, onde cuidou dele.
35 Hain akto emet hauŋdo ariwerâm âmâ emet aregât amboŋe puli waŋmâ hin magaŋep, “Damunŋe akmâ manmenâ puli giŋdân ire bo akto âmâ siân lâuwâŋe giŋbian.” dâm ariep.
35 No dia seguinte, entregou duas moedas de prata ao dono da pensão, dizendo:
36 Hain agep aregât aigugure makniŋ. Gâŋe nâŋgâmenâ luâk âlâwu are yeŋgâlân gâtŋe niŋaet âmâ nâŋgâmenâ âlepŋe aktâp?” dâep.
36 Então Jesus perguntou ao mestre da Lei:
37 Hain aikombo hin dâep, “Han kalem agaŋep luâk arekŋe keiŋe nâŋgâm damunŋe agep are.” dâep. Aregât Yesuŋe hin magaŋep, “Gâŋe dop hainâk akyeŋgiwen.” dâm magaŋep.
37 — Aquele que o socorreu! — respondeu o mestre da Lei. E Jesus disse:
38 Akto Yesu Aposololupŋe kepia siângen arimbiâ âmbâle siâ kotŋe Mata yâkŋe Yesu kewugumbo emetŋân âgâyiat.
38 Jesus e os seus discípulos continuaram a sua viagem e chegaram a um povoado. Ali uma mulher chamada Marta o recebeu na casa dela.
39 Âgâmbela gariŋe kotŋe Maria, yâkŋe âmâ Humogât enemŋân bam tato magaŋdo nâŋgâm talep.
39 Maria, a sua irmã, sentou-se aos pés do Senhor e ficou ouvindo o que ele ensinava.
40 Den nâŋgâm tato Mataŋe ikiŋak sot om âi miep aregât, “Garinande siâ bo tân nuguâp.” dâm nâŋgâm bâliaŋmâ hin dâep, “Humo, garinande yân tato nunagâk sot om tatân aregât nâŋgâre bâliâp. Magaŋmenâ tân nuguâk.” dâmbo
40 Marta estava ocupada com todo o trabalho da casa. Então chegou perto de Jesus e perguntou: — O senhor não se importa que a minha irmã me deixe sozinha com todo este trabalho? Mande que ela venha me ajudar.
41 Yesuŋe hin dâm magaŋep, “Mata, gâ wan me wan yânŋe aregât hanoko akmâ hâk hilâlâm kakŋân kindât.
41 Aí o Senhor respondeu:
42 Garige âmâ nâŋgât den nâŋgâwerâm akto ârândâŋ aktâp aregât siâŋe bo gulipkowiap.” dâep.
42 mas apenas uma é necessária! Maria escolheu a melhor de todas, e esta ninguém vai tomar dela.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.