2 Samuel 3
Svenska Folkbibeln (1998) (SWEFOLK1998) vs NAA
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Kriget mellan Sauls hus och Davids hus blev långvarigt. Under tiden blev David allt starkare, medan Sauls hus blev allt svagare.
1 Durou muito tempo a guerra entre a casa de Saul e a casa de Davi. Davi se fortalecia cada vez mais, enquanto a casa de Saul se enfraquecia.
2 I Hebron föddes söner åt David. Hans förstfödde var Amnon, som han fick med Ahinoam från Jisreel.
2 Em Hebrom, nasceram filhos a Davi. O primogênito foi Amnom, de Ainoã, a jezreelita.
3 Hans andre son var Kilab, som han fick med Abigail, änka efter karmeliten Nabal, och den tredje var Absalom, son till Maaka som var dotter till Talmaj, kungen i Gesur.
3 O segundo foi Quileabe, de Abigail, viúva de Nabal, o carmelita. O terceiro foi Absalão, filho de Maaca, filha de Talmai, rei de Gesur.
4 Den fjärde var Adonia, Haggits son, och den femte Sefatja, Abitals son.
4 O quarto foi Adonias, filho de Hagite. O quinto foi Sefatias, filho de Abital.
5 Den sjätte var Jitream, som David fick med sin hustru Egla. Dessa föddes åt David i Hebron.
5 O sexto foi Itreão, de Eglá, mulher de Davi. Estes filhos de Davi nasceram em Hebrom.
6 Så länge kriget varade mellan Sauls hus och Davids hus, stärkte Abner sin ställning i Sauls hus.
6 Enquanto durou a guerra entre a casa de Saul e a casa de Davi, Abner se tornava cada vez mais poderoso na casa de Saul.
7 Men Saul hade haft en bihustru vid namn Rispa, dotter till Aja. Och Is-Boset sade till Abner: "Varför har du gått in till min fars bihustru?"
7 Saul teve uma concubina chamada Rispa, filha de Aiá. Isbosete perguntou a Abner: — Por que você teve relações com a concubina de meu pai?
8 Abner blev mycket upprörd över dessa ord och sade: "Är jag då ett hundhuvud från Juda land? Just då jag visar godhet mot din fader Sauls hus, mot hans bröder och hans vänner, och inte har låtit dig falla i Davids hand, beskyller du mig för att ha begått en missgärning med denna kvinna.
8 Abner ficou indignado com as palavras de Isbosete e disse: — Sou eu um cão a serviço de Judá? Ainda hoje sou fiel à casa de Saul, seu pai, e aos irmãos e amigos dele e não entreguei você nas mãos de Davi. No entanto, hoje você quer me culpar por causa dessa mulher!
9 Må Gud straffa Abner både nu och senare, om jag inte handlar så med David som Herren med ed har lovat honom.
9 Que Deus me castigue se eu não fizer por Davi o que o Senhor lhe prometeu,
10 Jag skall ta kungadömet från Sauls hus och upprätta Davids tron över både Israel och Juda, från Dan ända till Beer-Sheba."
10 transferindo o reino da casa de Saul e estabelecendo o trono de Davi sobre Israel e sobre Judá, desde Dã até Berseba.
11 Då kunde han inte säga ett ord mer till Abner av rädsla för honom.
11 E Isbosete não pôde dizer nada a Abner, porque tinha medo dele.
12 Abner skickade sändebud till David och lät säga: "Vem tillhör landet? Slut förbund med mig och jag skall ge dig mitt stöd så att hela Israel går över till dig."
12 Então Abner enviou mensageiros a Davi, dizendo: — De quem é a terra? Faça uma aliança comigo, e eu o ajudarei a fazer com que todo o Israel se junte a você.
13 David svarade: "Bra! Jag vill sluta förbund med dig. Men en sak kräver jag av dig: Du får inte träda fram inför mitt ansikte utan att föra med dig Mikal, Sauls dotter, när du kommer för att träda fram inför mig."
13 Davi respondeu: — Muito bem. Farei uma aliança com você, porém uma coisa exijo: quando vier falar comigo, você não verá a minha face, se primeiro não me trouxer Mical, filha de Saul.
14 Därefter skickade David sändebud till Is-Boset, Sauls son, och lät säga: "Ge mig min hustru Mikal, som jag tog mig till priset av etthundra filisteers förhudar."
14 Davi também enviou mensageiros a Isbosete, filho de Saul, dizendo: — Dê-me de volta a minha mulher Mical. Para poder casar com ela dei como pagamento cem prepúcios de filisteus.
15 Då sände Is-Boset bud och lät hämta henne från hennes man, Paltiel, Laish son.
15 Então Isbosete mandou tirá-la do seu marido Paltiel, filho de Laís.
16 Men hennes man gick med henne och följde henne gråtande ända till Bahurim. Här sade Abner till honom: "Vänd tillbaka och gå hem." Då vände han tillbaka.
16 Seu marido a acompanhou, caminhando e chorando atrás dela, até Baurim. Então Abner disse a ele: — Agora vá e volte para casa. E ele voltou.
17 Abner hade talat med de äldste i Israel och sagt: "Sedan lång tid har ni försökt att få David till kung över er.
17 Abner falou com os anciãos de Israel, dizendo: — No passado, vocês queriam que Davi reinasse sobre vocês.
18 Låt det nu ske, för Herren har sagt om David: Genom min tjänare Davids hand skall jag frälsa mitt folk Israel från filisteerna och från alla deras fiender."
18 Façam isto agora, porque o Senhor falou a Davi, dizendo: “Por meio de Davi, meu servo, livrarei o meu povo das mãos dos filisteus e das mãos de todos os seus inimigos.”
19 Och Abner talade också med benjaminiterna. Därefter gick Abner till David i Hebron för att berätta allt vad Israel och hela Benjamins hus funnit vara riktigt.
19 Abner falou também com a tribo de Benjamim. E então ele foi dizer a Davi, em Hebrom, tudo o que agradava a Israel e a toda a casa de Benjamim.
20 Abner kom till David i Hebron, åtföljd av tjugo man, och David ordnade en fest för Abner och hans män.
20 Abner foi falar com Davi, em Hebrom, e vinte homens estavam com ele. Davi ofereceu um banquete a Abner e aos homens que tinham vindo com ele.
21 Abner sade till David: "Jag vill ge mig av och samla hela Israel till min herre konungen, för att de må sluta förbund med dig, så att du kan regera över allt vad ditt hjärta önskar." Då lät David Abner fara, och han gav sig av i frid.
21 Então Abner disse a Davi: — Eu me levantarei e irei para ajuntar todo o Israel ao rei, meu senhor, para fazerem aliança com o rei. E meu senhor reinará sobre tudo o que quiser. Então Davi deixou que Abner partisse, e ele se foi em paz.
22 Davids folk och Joab kom just då tillbaka från ett plundringståg och de förde med sig ett stort byte. Abner var nu inte längre kvar hos David i Hebron, för David hade låtit honom gå, och han hade givit sig av i frid.
22 Eis que os servos de Davi e Joabe vieram de uma investida e traziam consigo grande despojo. Mas Abner já não estava com Davi, em Hebrom, porque este o havia deixado ir embora, e ele tinha ido em paz.
23 När Joab och hela hans här kom, berättade man för honom att Abner, Ners son, hade kommit till kungen, som låtit honom gå, och att han hade givit sig av i frid.
23 Quando Joabe chegou com toda a tropa que estava com ele, disseram-lhe: — Abner, filho de Ner, veio falar com o rei, que deixou que ele fosse embora em paz.
24 Då gick Joab in till kungen och sade: "Vad har du gjort? Abner kommer till dig, och du låter honom bara gå härifrån!
24 Então Joabe foi falar com o rei e lhe disse: — O que foi que o senhor fez? Eis que Abner esteve aqui e o senhor o deixou ir embora. Agora ele se foi!
25 Du känner Abner, Ners son. Han kom för att bedra dig och få veta alla dina krigsplaner och ta reda på allt vad du har för dig."
25 O senhor bem conhece Abner, filho de Ner. Veio para enganá-lo, para observar os seus movimentos e sondar todos os seus planos.
26 När Joab hade gått ut från David, sände han bud efter Abner, och de fick honom att vända tillbaka när han var vid Sirabrunnen. Men David visste ingenting om detta.
26 Ao sair da presença de Davi, Joabe enviou mensageiros atrás de Abner, e eles o trouxeram de volta desde a cisterna de Sirá, sem que Davi o soubesse.
27 Då Abner kom tillbaka till Hebron, förde Joab honom avsides till mitten av porten för att tala enskilt med honom. Där stack han ner honom med ett dödande hugg i magen, som hämnd för sin bror Asaels blod.
27 Quando Abner voltou a Hebrom, Joabe o levou para um lado, no interior do portão da cidade, para lhe falar em segredo, e ali o feriu na barriga. E assim Abner morreu, por ter derramado o sangue de Asael, irmão de Joabe.
28 När David senare fick höra detta, sade han: "Jag och mitt kungadöme är för evigt oskyldiga inför Herren till Abners, Ners sons, blod.
28 Depois, quando Davi ficou sabendo, disse: — Eu e o meu reino somos inocentes diante do
29 Må det komma över Joabs huvud och över hela hans fars hus. Må i Joabs hus aldrig saknas män som har flytning eller spetälska eller som stöder sig på kryckor eller som faller för svärd eller som lider brist på bröd."
29 Que este sangue caia sobre a cabeça de Joabe e sobre toda a casa de seu pai! Que nunca falte na casa de Joabe quem tenha corrimento, quem seja leproso, quem se apoie em muleta, quem caia à espada, quem necessite de pão.
30 Så hade Joab och hans bror Abisaj mördat Abner, därför att denne hade dödat deras bror Asael under striden vid Gibeon.
30 Assim, Joabe e seu irmão Abisai mataram Abner, porque este tinha matado Asael, o irmão deles, na batalha de Gibeão.
31 David sade till Joab och allt folket som var med honom: "Riv sönder era kläder och kläd er i säcktyg och håll dödsklagan efter Abner." Och kung David gick själv bakom båren.
31 Então Davi disse a Joabe e a todo o povo que estava com ele: — Rasguem as suas roupas, vistam-se de panos de saco e façam lamentação por Abner. E o próprio rei Davi ia seguindo o caixão.
32 De begravde Abner i Hebron. Kungen brast ut i gråt vid Abners grav, och allt folket grät.
32 Sepultaram Abner em Hebrom. O rei levantou a voz e chorou junto à sepultura de Abner. E todo o povo também chorou.
33 Och kungen sjöng en klagosång över Abner:"Måste då Abner dö en dåres död?
33 E o rei fez a seguinte lamentação por Abner: Por que Abner teve de morrer como se fosse um tolo?
34 Dina händer var ej bundna,dina fötter ej slagna i bojor.Du föll som man faller för onda män."Då grät allt folket ännu mer över honom.
34 As suas mãos não estavam atadas, nem estavam acorrentados os seus pés. Você caiu como quem cai diante dos filhos da maldade! E todo o povo chorou muito mais por ele.
35 Sedan kom de alla för att förmå David att äta något medan det ännu var dag. Men David svor en ed och sade: "Må Gud straffa mig både nu och senare om jag smakar bröd eller något annat, innan solen har gått ner!"
35 Então todo o povo veio fazer com que Davi comesse pão, sendo ainda dia. Mas Davi fez este juramento: — Que Deus me castigue severamente se eu provar pão ou qualquer outra coisa antes que o sol se ponha.
36 Folket hörde detta, och det togs väl emot av alla, så som allt annat kungen gjorde togs väl emot av allt folket.
36 Todo o povo notou isso e aprovou essa atitude, assim como aprovava tudo o que o rei fazia.
37 Hela folket och hela Israel insåg då att kungen inte hade haft någon del i att Abner, Ners son, hade blivit dödad.
37 Naquele dia, todo o povo e todo o Israel ficaram sabendo que o rei não tinha nada a ver com a morte de Abner, filho de Ner.
38 Kungen sade till sina tjänare: "Vet ni inte att en furste och en stor man i dag har fallit i Israel?
38 Então o rei disse aos seus servos: — Saibam que hoje caiu em Israel um príncipe e um grande homem.
39 Men jag är i dag svag, fastän jag är smord till kung, och de där männen, Serujas söner, är starkare än jag. Må Herren vedergälla den som gör ont för hans ondska."
39 Hoje sou fraco, embora ungido rei. Esses homens, os filhos de Zeruia, são mais fortes do que eu. Que o Senhor retribua ao que fez esse mal como ele merece.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Samuel 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.