Zacarias 11
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NTLH
1 Öppna dina dörrar, Libanon,
1 Líbano, abra as suas portas para que o fogo acabe com os seus cedros .
2 Klaga, ni cypressträd, för cedrarna har fallit,
2 Chorem, pinheiros, pois os cedros caíram! Aquelas belas árvores foram destruídas! Chorem, carvalhos de Basã, pois a mata virgem foi derrubada!
3 Lyssna! Herdarnas klagan,
3 Os pastores gemem e choram, pois os belos pastos foram destruídos. Os leões estão rugindo porque as matas do rio Jordão foram derrubadas.
4 Så säger Herren (Jahveh) min Gud (Elohim): ”Mata hjorden med slakten [dömda att slaktas],
4 O Senhor , meu Deus, me disse: — Seja um pastor e tome conta das ovelhas que vão ser mortas.
5 vars köpare slog dem och höll sig själva utan ansvar, och de sålde dem och sa: ’Välsignad är Herren (Jahveh) för jag är rik.’ Inte heller deras egna herdar hade medlidande med dem.
5 Aqueles que compram as ovelhas não são castigados quando as matam e, depois que vendem a carne, dizem: “Graças a Deus! Ficamos ricos!” Nem mesmo os próprios pastores daquelas ovelhas têm pena delas.
6 Jag ska inte längre ha medlidande med landets invånare”, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), ”utan jag ska ge männen, var och en, i sin grannes hand och i sin kungs hand, och de ska slå landet och ur deras hand ska jag inte befria dem.”
6 Também eu não tenho mais compaixão dos moradores de Israel. Vou entregar todos nas mãos dos seus chefes e dos seus reis. Estes arrasarão o país, e eu não livrarei ninguém do poder deles. Eu, o Senhor , estou falando.
7 Så matade jag [Sakarja] hjorden med slakten [dömda till slakt], de fattigaste i hjorden [som namnet antyder]. Jag tog mig två stavar. En kallade jag Nåd (Skönhet – Godhet) och den andra kallade jag Enighet (Harmoni), och jag matade hjorden.
7 Portanto, eu fui contratado pelos que compram e vendem ovelhas para cuidar das que iam ser mortas. Peguei dois bordões: um eu chamei de “Bondade” e o outro, de “União”. E fiquei tomando conta do rebanho.
8 Jag högg av de tre herdarna på en månad, för min själ blev otålig på dem och deras själar avskydde mig.
8 Em um mês acabei com os três pastores, mas perdi a paciência com as ovelhas, e elas ficaram aborrecidas comigo.
9 Sedan sa jag: ”Jag ska inte mata dig. Det som dör, låt det dö, och det som behöver huggas bort, låt det huggas bort, och låt dem som blir kvar äta varandras kött.”
9 Então eu disse a elas: — Eu não serei mais o pastor de vocês. Que morram as que vão morrer! Que sejam mortas as que vão ser mortas! E que as que sobrarem comam umas as outras!
10 Jag tog min stav, Nåd (Skönhet – Godhet), och bröt den i två delar, så att jag kunde bryta det förbund jag hade ingått med alla folk.
10 Depois, peguei o bastão chamado “Bondade” e o quebrei como sinal de que Deus tinha quebrado a aliança que havia feito com todos os povos.
11 Det bröts den dagen, så att de olyckliga fåren som såg (skyddade) mig förstod att det var Herrens (Jahvehs) ord.
11 Portanto, a aliança foi desfeita naquele dia. Aí os negociantes de ovelhas, que estavam me espiando, entenderam que o Senhor estava falando por meio daquilo que eu fazia.
12 Sedan sa jag till dem: ”Om du tycker det är lämpligt, ge mig min lön, annars gör det inte.” De vägde upp 30 silvermynt. [Priset för en slav, se \+xt 2 Mos 21:32\+xt*. Det var den summan Judas Iskariot fick betalt för att förråda Jesus, se \+xt Matt 26:15\+xt*.]
12 Então eu lhes disse: — Se estiverem satisfeitos, paguem o meu salário; se não, não paguem. E eles me pagaram trinta barras de prata .
13 Och Herren (Jahveh) sa till mig: ”Kasta det åt krukmakaren – den majestätiska summa [sarkastiskt uttryck] som de tyckte jag var värd!” Och jag tog de 30 silvermynten och kastade dem i skattkistan i Herrens (Jahvehs) hus.
13 O Senhor Deus me disse: — Ponha este dinheiro no tesouro do Templo. Peguei o dinheiro — o ótimo salário que eles achavam que eu merecia — e pus no tesouro do Templo.
14 Sedan bröt jag sönder min andra stav, Enighet (Harmoni), så att brödragemenskapen mellan Juda och Israel blev bruten.
14 Depois, quebrei o segundo bastão, chamado “União”, como sinal de que estava desfeita a união de irmãos que havia entre Judá e Israel.
15 Herren (Jahveh) sa till mig: ”Ta dig redskapen av en dåraktig herde,
15 Em seguida, o Senhor me disse: — Agora, faça o papel de um pastor que não presta.
16 för jag ska resa upp en herde i landet som inte ska tänka på dessa som är avhuggna, och inte heller ska söka upp de unga (förskingrade – hebr. naar) och inte hela det som är brutet. Inte heller ska han mata det som fortfarande finns kvar, utan han ska äta köttet och det feta och bryta sönder deras klövar i bitar.”
16 Pois vou pôr um pastor para cuidar do meu rebanho, mas ele não vai se preocupar com as ovelhas que estiverem em perigo, não vai procurar as que se perderem, não vai tratar das que se machucarem, nem vai cuidar das que estiverem cansadas. Pelo contrário, ele comerá a carne das mais gordas e não deixará nem mesmo os cascos!
17 Ve de värdelösa herdarna
17 Ai do mau pastor, que abandona o rebanho! Que um dos seus braços e o seu olho direito sejam feridos pela espada! Que o braço fique paralisado, e o olho fique cego!
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Zacarias 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.