Romanos 9
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NVI
1 Jag talar sanning i den Smorde (Messias, Kristus), jag ljuger inte. Mitt samvete betygar i den helige Ande
1 Digo a verdade em Cristo, não minto; minha consciência o confirma no Espírito Santo:
2 att jag har stor sorg och ständig vånda i mitt hjärta.
2 tenho grande tristeza e constante angústia em meu coração.
3 Jag skulle önska [om det vore möjligt] att jag själv var fördömd (förbannad) och skild från den Smorde (Messias, Kristus) i stället för mina bröder, mina landsmän (judiska släktingar) efter köttet.
3 Pois eu até desejaria ser amaldiçoado e separado de Cristo por amor de meus irmãos, os de minha raça,
4 De är israeliter, de har:
4 o povo de Israel. Deles é a adoção de filhos; deles é a glória divina, as alianças, a concessão da lei, a adoração no templo e as promessas.
5 De har
5 Deles são os patriarcas, e a partir deles se traça a linhagem humana de Cristo, que é Deus acima de tudo, bendito para sempre! Amém.
6 Detta inte sagt som om Guds ord skulle ha slagit fel. Alla som härstammar från Israel är nämligen inte Israel,
6 Não pensemos que a palavra de Deus falhou. Pois nem todos os descendentes de Israel são Israel.
7 och alla Abrahams avkomlingar är inte hans barn. ”Nej, det är genom Isak din avkomma ska räknas.” [Citat från \+xt 1 Mos 21:12\+xt*. Abraham fick först Ismael med Hagar och senare fler barn med Ketura, men löftet gällde Sarah och hennes son Isak.]
7 Nem por serem descendentes de Abraão passaram todos a ser filhos de Abraão. Pelo contrário: "Por meio de Isaque a sua descendência será considerada".
8 Det vill säga: det är inte de köttsliga barnen som är Guds barn, utan löftets barn räknas som hans avkomlingar.
8 Noutras palavras, não são os filhos naturais que são filhos de Deus, mas os filhos da promessa é que são considerados descendência de Abraão.
9 Detta ord [från \+xt 1 Mos 18:10, 14\+xt*] var nämligen ett löftesord: ”Vid denna tid ska jag komma tillbaka, och då ska Sarah ha en son.”
9 Pois foi assim que a promessa foi feita: "no tempo devido virei novamente, e Sara terá um filho".
10 Men inte bara det, även Rebecka fick två söner med en och samme man, vår far Isak.
10 E esse não foi o único caso; também os filhos de Rebeca tiveram um mesmo pai, nosso pai Isaque.
11 Innan barnen var födda och varken hade gjort gott eller ont,
11 Todavia, antes que os gêmeos nascessem ou fizessem qualquer coisa boa ou má — a fim de que o propósito de Deus conforme a eleição permanecesse,
12 sades det till henne: ”Den äldre ska tjäna den yngre.” [\+xt 1 Mos 25:23\+xt*] Guds beslut att välja vem han vill skulle stå fast och inte bero på gärningar utan på honom som kallar.
12 não por obras, mas por aquele que chama — foi dito a ela: "O mais velho servirá ao mais novo".
13 Det står ju skrivet: Jakob [som senare får namnet Israel] älskade jag, men Esau hatade jag. [\+xt Mal 1:2-3\+xt*]
13 Como está escrito: "Amei Jacó, mas rejeitei Esaú".
14 Vad ska vi då säga? Finns det orättfärdighet hos Gud?
14 E então, que diremos? Acaso Deus é injusto? De maneira nenhuma!
15 Han säger ju till Mose: ”Jag ska vara nådig mot den jag är nådig mot och förbarma mig över den jag förbarmar mig över.” [\+xt 2 Mos 33:19\+xt*]
15 Pois ele diz a Moisés: "Terei misericórdia de quem eu quiser ter misericórdia e terei compaixão de quem eu quiser ter compaixão".
16 Det [att Gud utväljer någon] beror alltså inte på [den] människans vilja eller egen strävan (löpning), utan på Guds barmhärtighet.
16 Portanto, isso não depende do desejo ou do esforço humano, mas da misericórdia de Deus.
17 Skriften [Gud] säger ju till farao: ”Just därför lät jag dig uppstå, för att visa min makt på dig och för att mitt namn skulle förkunnas över hela jorden.” [\+xt 2 Mos 9:16\+xt*]
17 Pois a Escritura diz ao faraó: "Eu o levantei exatamente com este propósito: mostrar em você o meu poder, e para que o meu nome seja proclamado em toda a terra".
18 Alltså är han barmhärtig mot vem han vill och förhärdar vem han vill.
18 Portanto, Deus tem misericórdia de quem ele quer, e endurece a quem ele quer.
19 Nu säger du kanske till mig: Varför klandrar han (hittar han fel hos) oss då? Vem kan stå emot hans vilja? [Om Gud nu gör alla val, hur kan han hålla människan ansvarig för hennes handlingar?]
19 Mas algum de vocês me dirá: "Então, por que Deus ainda nos culpa? Pois, quem resiste à sua vontade? "
20 Du människa, vem är då du som ifrågasätter Gud? Det som formas kan väl inte säga till den som formar det: Varför gjorde du mig sådan?
20 Mas quem é você, ó homem, para questionar a Deus? "Acaso aquilo que é formado pode dizer ao que o formou: ‘Por que me fizeste assim? ’ "
21 Har inte krukmakaren den rätten över leran att av samma klump göra ett kärl för hedrande ändamål och ett annat för mindre hedrande?
21 O oleiro não tem direito de fazer do mesmo barro um vaso para fins nobres e outro para uso desonroso?
22 Men tänk om Gud, trots att han ville visa sin vrede och uppenbara sin makt, ändå med stort tålamod har burit vredens kärl som var färdiga (själva berett sig) att förstöras?
22 E se Deus, querendo mostrar a sua ira e tornar conhecido o seu poder, suportou com grande paciência os vasos de sua ira, preparados para destruição?
23 Tänk om han gjorde det för att uppenbara sin rika härlighet på barmhärtighetens kärl, som han i förväg har berett för härligheten?
23 Que dizer, se ele fez isto para tornar conhecidas as riquezas de sua glória aos vasos de sua misericórdia, que preparou de antemão para glória,
24 Till att vara sådana [barmhärtighetens kärl, vers 23] har han kallat oss, inte bara från judarna [Isak och Jakob, se vers 6-13] utan också från hednafolken.
24 ou seja, a nós, a quem também chamou, não apenas dentre os judeus, mas também dentre os gentios?
25 Så säger han genom Hosea:
25 Como ele diz em Oséias: "Chamarei ‘meu povo’ a quem não é meu povo; e chamarei ‘minha amada’ a quem não é minha amada",
26 Det ska ske på den platsen där det talades till dem: ”Ni är inte mitt folk”,
26 e: "Acontecerá que, no mesmo lugar em que se lhes declarou: ‘Vocês não são meu povo’, eles serão chamados ‘filhos do Deus vivo’. "
27 Jesaja ropar om Israel:
27 Isaías exclama com relação a Israel: "Embora o número dos israelitas seja como a areia do mar, apenas o remanescente será salvo.
28 Snabbt och slutgiltigt ska Herren hålla räkenskap på jorden.” [\+xt Jes 10:22-23\+xt*]
28 Pois o Senhor executará na terra a sua sentença, rápida e definitivamente".
29 Jesaja har också förutsagt:
29 Como anteriormente disse Isaías: "Se o Senhor dos Exércitos não nos tivesse deixado descendentes, já estaríamos como Sodoma, e semelhantes a Gomorra".
30 Vad ska vi då säga?
30 Que diremos, então? Os gentios, que não buscavam justiça, a obtiveram, uma justiça que vem da fé;
31 Israel däremot, som strävade efter en lag som ger rättfärdighet, har inte nått fram till den lagen.
31 mas Israel, que buscava uma lei que trouxesse justiça, não a alcançou.
32 Varför? För att de inte sökte rättfärdigheten genom tro, utan genom gärningar. De snubblade på stötestenen,
32 Por que não? Porque não a buscava pela fé, mas como se fosse por obras. Eles tropeçaram na "pedra de tropeço".
33 precis som det står skrivet:
33 Como está escrito: "Eis que ponho em Sião uma pedra de tropeço e uma rocha que faz cair; e aquele que nela confia jamais será envergonhado".
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.