Mateus 26
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs AAI
1 När Jesus hade avslutat sitt tal [svarat på frågorna om den sista tiden, se \+xt Matt 24:4-25:46\+xt*] sa han till sina lärjungar [där de satt på Olivberget på tisdagseftermiddagen]:
1 Jesu bi’obaibiyih ufunamaim, ana bai’ufununayah isah eo,
2 ”Ni vet att om två dagar är det påsk (pesach), då ska Människosonen utlämnas för att korsfästas.”
2 “Kwanaso’ob veya rou’ab ufunamaim Tar Nowaten ana hiyuw enan. Nati ana veya’amaim Orot Natun boro hinab rakit sabuw umahimaim hinayai hina’onaf.”
3 Sedan samlades översteprästerna och folkets äldste [som utgjorde Sanhedrin] i den öppna gården [i mitten av huset] hos översteprästen, som hette Kaifas.
3 Imaibo Firis ukwarih naatu regaregah ai’in etei firis gagamin Kaiafas ana baremaim hiru’ay.
4 De planerade (rådgjorde tillsammans om olika alternativ för) hur de skulle kunna gripa Jesus i hemlighet och döda honom.
4 Naatu Jesu wa’iwa’iramaim fatumin bain asabunin isan hiyakitifuw.
5 Men de sa: ”Inte under högtiden så att det uppstår oro bland folket.”
5 Baise hio, “Men hiyuw tanabowabow wanawananamaim, anayabin rakit boro tanaku’ub was hinagiy.”
6 Sedan var Jesus i Betania, i Simon den spetälskes hus.
6 Jesu na Bethany orot Simon biyan kokom ani’anin ana baremaim tit,
7 Där kom en kvinna [Martas syster Maria, se \+xt Joh 12:3\+xt*] fram till honom med en alabasterflaska med mycket dyrbar nardusbalsam [exklusiv parfym från norra Indien], och hon hällde ut den över hans huvud, där han låg till bords.
7 mare ma bay eaa auman babin ta kibub kikimin kabay wabin alabaster imaim hikwak raiy ana baiyan gagamin hisuwai batabat bai na run Jesu aribun yan isuwai re.
8 När lärjungarna såg detta blev de förargade (kände ilska på grund av att de upplevde att något orätt skedde). De sa [initiativtagaren till klagomålet var Judas, se \+xt Joh 12:4-6\+xt*]: ”Vilket slöseri!
8 Ana bai’ufununayah hi’itin yah so’ar hio, “Iti sawar i yabin en asir esisinaf.
9 Den parfymen hade kunnat säljas för en stor summa [pengar, en årslön för en arbetare, se \+xt Joh 12:5\+xt*], som man kunnat ge åt de fattiga.”
9 Igewasin iti raiy ana baiyan tatayara’ah hitatubun kabay tatab, sabuw yababan wairafih tatitih.”
10 Men Jesus visste [vad lärjungarna hade sagt till varandra och direkt till kvinnan] och sa till dem: ”Varför besvärar (trakasserar, skuldbelägger) ni kvinnan? Hon har gjort en god (ärofull, vacker) gärning mot mig.
10 Baise Jesu so’ob abisa hio, imih iuwih eo, “Babin men yumatanamaim kwana’umih. Anayabin sawar gewasin maiyow ayu isau esisinaf.
11 De fattiga har ni alltid hos er, men mig har ni inte alltid.
11 Sabuw yababan wairafih boro mar etei bairi kwanama kwanibaisih, baise ayu i boro men mar etei bairi tanama’amih.
12 När hon hällde denna balsam över min kropp förberedde hon min begravning.
12 Iti babin ayu biyau raiy erabirab i ayu au morob isan eyayabuna.
13 Jag säger er sanningen (amen), överallt i världen där evangeliet förkunnas ska man också berätta vad hon gjorde och komma ihåg henne.”
13 Anababatun a tur ao’owen, tafaram wanawananamaim iti Tur Gewasin hinabibinan ana maramaim abisa gewasin iti babin sisinaf boro kik owe’owen na’atube auman hinabinan.”
14 Då gick en av de tolv [apostlarna], Judas Iskariot, till översteprästerna.
14 Imaibo bai’ufununayah nah 12 wanawanahimaim orot wabin Judas Iscariot tit in firis ukwarih biyah tit,
15 Han sa: ”Vad är ni villiga att ge mig om jag förråder honom (utlämnar honom åt er)?” Då vägde de upp och betalade honom trettio silvermynt [shekel].
15 naatu ibatiyih, “Ayu Jesu anab kwa anabit boro abisa ayu kwanitu?” Naatu matanamaim kabay hibotait hiyab in 30 na’atube hiya’asair.
16 Från den stunden sökte han efter ett lämpligt tillfälle att utlämna (förråda) honom.
16 Nati ana veya’amaim Judas ef ana gewasin nuwet Jesu batih isan.
17 Nu, före (den första) [högtidsdagen i] det osyrade brödets högtid [då man bakade bröd utan jäst för att påminna om uttåget ur Egypten], kom lärjungarna till Jesus och frågade: ”Var vill du att vi ska förbereda så att du kan äta påskmåltiden (pesach)?”
17 Faraw Wanawanan Yeast En ana hiyuw veya wantoro’ot bubusuruf, Jesu ana bai’ufununayah hina hio, “Menamaim kukokok Tar Nowaten ana bay anabogaigiwas?”
18 Han svarade: ”Gå in i staden och säg till en man där: ’Läraren säger: Min tid är nära, jag vill hålla påskmåltiden (pesach) i ditt hus med mina lärjungar.’ ”
18 Jesu iyafutih eo, “Kwanan Jerusalem bar merar kwanatit orot iti ana tur kwana’owen kwanao, ‘Bai’obaiyenayan eo, ayu au veya i natit, akokok au bai’ufununayah bairi boro o abaremaim Tar nowaten ana hiyuw anaa aniyasisir.’”
19 Lärjungarna gjorde som Jesus hade befallt och förberedde påskmåltiden.
19 Bai’ufununayah Jesu eobaimanih na’atube hisinaf, Tar Nowaten ana hiyuw hibogaigiwas.
20 När det nu blivit kväll, lade han sig till bords med de tolv.
20 Naatu nati rabirab bai’ufununayah etei 12 Jesu bairi himare hibusuruf bay hiaa.
21 Medan de åt sa han: ”Jag säger er sanningen, en av er ska utlämna (förråda) mig.”
21 Bay hiaa wanawananamaim Jesu eo, “Turobe a tur ao’owen, kwa wanawanamaim orot ta boro babau inao anamorob.”
22 Då blev de djupt sårade (ledsna) och började fråga honom en efter en: ”Det är väl inte jag, Herre?”
22 Ana bai’ufununayah hai yababan ra’at, naatu ta’ita’imon hibusuruf Jesu hibabatiy hio, “Regah, nati i men ayu’umih?”
23 Då svarade han: ”Den som tillsammans med mig har doppat sin hand i skålen [doppat bröd i fatet med sås av dadlar, russin och vinäger], han kommer att utlämna (förråda) mig. [Uttrycket ’doppat sin hand i skålen’ behöver inte vara ett tecken som pekar ut Judas, utan kan också mer generellt betyda ’att dela måltiden och gemenskapen’.]
23 Jesu iyafutih eo, “Orot menatan ayu airi tew wanawanan ai rafiy anabubutu’ub, nati orot i boro ayu babau nao.
24 Människosonen ska gå bort, exakt som det står skrivet om honom, men ve [uttryck för intensiv förtvivlan] över den människa som det sker genom! Det hade varit bättre för honom att han inte hade blivit född.”
24 Orot Natun i boro namorob Bukamaim hikirum hio na’atube. Baise orot yait ayu babau nao, nati orot i boro yababan gagamin na’in nab. Gewasin nati orot tafaramamaim men tatufuwamih!”
25 Judas, som skulle utlämna (förråda och överlämna) honom, sa: ”Rabbi, det är väl inte jag?” Jesus svarade: ”Du har själv sagt det.”
25 Judas yanuwayan Jesu ibatiy eo, “Regah, o kunotanot i men ayu’umih?” Jesu iya’afut eo, “O wai.”
26 Medan de åt, tog Jesus ett bröd och när han hade välsignat det, bröt han det och gav det till lärjungarna och sa: ”Ta emot, ät, detta är min kropp!”
26 Bay hia wanawanan Jesu rafiy bai, i gegewasin sawar, imasib, ana bai’ufununayah itih eo, “Iti i ayu biyau kwabai naatu kwa’aan.”
27 När han hade tagit en bägare och tackat [Gud] för den sa han medan han gav dem: ”Drick av detta vin, var och en av er,
27 Imaibo wine kerowasamaim hisuwai batabat bai God ana merar yi sawar, itih eo, “Kwa etei’imak iti kwanatom.
28 för detta är mitt blod, förbundsblodet, som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse (befrielse från synder).
28 Iti i ayu au rara, au Obaibasit Boubun abisuwai sabuw moumurih hai bowabow kakafih notawiyen isan.
29 Jag säger er: Jag ska inte dricka av vinstockens frukt, förrän den dag då jag dricker det på nytt (i bättre kvalitet) i min Faders kungarike.”
29 A tur ao’owen, ayu iti wine boro men anatom, anama’am nati ana veya’amaim wine boubun kwa bairit Tamai ana aiwobomaim tanatom.”
30 [Måltiden som varade i flera timmar var nu klar.] När de sjungit en lovsång (hymn), gick de ut till Olivberget.
30 Naatu himisir ew ta hitabor hitit hin Olive Oyawamaim hitit.
31 Då [medan de vandrade ut från Jerusalem via Kidrondalen mot Getsemane] sa Jesus till dem: ”Denna natt ska ni alla komma på fall (ta anstöt, överge mig) för min skull, för det står skrivet:
31 Imaibo Jesu hai tur eowen eo, “Iti boun gugumin kwa etei boro kwanabihir ayu kwanihamiyu, Buk Atamaninamaim eo na’atube,
32 Men efter min uppståndelse ska jag gå före er till Galileen.”
32 Baise ayu morobone anamimisir ufunamaim boro au na ani’iyon wan anan Galilee anatit.”
33 [Lärjungarna och Petrus som deras talesman, se vers 35, går emot Jesu ord.] Petrus svarade honom: ”Även om alla andra kommer på fall (tar anstöt, överger) för din skull, så ska då jag aldrig komma på fall.”
33 Peter iya’afut eo, “Turau’unah boro hinabihir, baise ayu boro men anabihir o anihamiyimih.”
34 Jesus sa till honom: ”Jag säger sanningen till dig, i natt innan en [enda] tupp har galt kommer du att ha förnekat mig tre gånger.”
34 Jesu Peter iu, “Anababatun a tur ao’owen, boun gugumin o boro ayu inayaubu mar tounu, naatu i ufunamaim kokorere boro nao’o inanowar.”
35 Petrus [som bara var några timmar från att förneka Jesus] svarade honom: ”Om jag så måste dö med dig, ska jag aldrig förneka dig.” Samma sak sa också alla de andra lärjungarna.
35 Peter raro’on rab eo, “Ayu boro men kafa’imo tur nati ana’omih, morobomih na’at airit tanamorob.” Naatu bai’ufununayah etei tur ta’imon hio.
36 Sedan gick Jesus med dem till ett ställe som heter Getsemane. Han sa till [åtta av] sina lärjungar: ”Sitt kvar här [vid ingången till trädgården], medan jag går dit bort och ber.”
36 Imaibo Jesu ana bai’ufununayah bairi hitit hin Gethsemane hitit naatu iuwih eo, “Iti imaim kwamare kwama, ayu anan auweyane anayoyoban.”
37 Han tog med sig Petrus och Sebedeus båda söner [Jakob och Johannes]. Jesus började känna sorg (bedrövelse) och en enorm tyngd kom över honom (det starkaste grekiska ordet för psykisk press).
37 Peter naatu Zebedee natunatun rou’ab buwih bairi hin, ana not kwaris naatu dogoron wanawanan ana yababan ra’at
38 Sedan sa han till dem: ”Min själ är djupt bedrövad, ända till döds [jag förgås av själslig ångest]. Stanna här och vaka [håll er vakna och be] med mig!”
38 iuwih eo, “Dogorou wanawanan au yababan i ra’at kwanekwan dogorou emama’afut. Imih iti’imaim kwamare mata nanuw bairit tanama.”
39 Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad: ”Min Fader, om det är möjligt, låt denna bägare [lidande och straffet för mänsklighetens synd, se \+xt Matt 20:22-23\+xt*] gå förbi mig. Men inte som jag vill, utan som du vill.”
39 Jesu akisinamo nabinamaim in yumatan au babe ra’iy yoyoban eo, “Tamai, karam iti biyababan ana kerowas ayu biyau’umaim itabosair, baise men ayu au kok, o a kok.” Bai’ufununayah bay hibow tefafaram|alt="Jesus praying in garden" src="cn01810B.tif" size="col" loc="Mat 26.39" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="26.39"
40 När han kom tillbaka till lärjungarna [Petrus, Jakob och Johannes] och fann dem sovande, sa han till Petrus: ”Så ni orkade inte ens hålla er vakna en timme med mig?
40 Naatu matabir maiye na ana bai’ufununayah nah tounu hi’inu’in itih, Peter isan eo, “Anayabin aisim nataunu’uka mata hifot kwa’inu’in, karam one hour na’atube mata tanuw bairit tatama?
41 Ni måste vaka (vara vakna, alerta), och be, så att ni inte kommer i frestelse! Anden är villig, men köttet är svagt [den syndfulla naturen kan lätt bli frestad].”
41 Mata to iwa’an kwayoyoban, saise men routobon kwanabaimih. Anun i ekokok yoyoban, baise biya i himorob.”
42 Han gick bort på nytt och bad för andra gången: ”Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag måste dricka den, så låt din vilja ske.” [Frågan bekräftar oundvikligheten i Jesu död som det redan profeterats om, se \+xt Jes 53:9\+xt*.]
42 Mar bairou’abin Jesu in maiye yoyoban eo, “Tamai, iti biyababan ana kerowas bosairin isan ana ef men nama’am na’at, basit anatom, saise a kokok anasinaf namatar.”
43 När Jesus kom tillbaka fann han dem sovande igen. Deras ögon var så tyngda av sömn.
43 Matabir maiye nan matah kou bit hi’in yugaranih inan itih.
44 Så han lämnade dem och gick bort och bad för tredje gången med samma ord.
44 Naatu ihamiyih hi’in i mar baitonin matabir in tur ta’imon eo yoyoban maiye.
45 Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och sa till dem: ”Ja, ni sover fortfarande och vilar er. Men nu är stunden här då Människosonen ska överlämnas i syndares händer.
45 Imaibo matabir na ana bai’ufununayah biyah tit eo, “Kwa boro’ika kwa’in kwabiyarir? Mata tinuw, kwamisir, Orot Natun ana veya i natit, sabuw kakafih umahimaim eyey.
46 Stå upp, låt oss gå! Han som ska utlämna (förråda) mig är nära.” [Jesus såg troligen nu fackelljusen av den stora folkskaran som närmade sig.]
46 Kwamisir tan! Orot yanuwayanaban iti enan kwa’i’itin.”
47 Medan han ännu talade kom Judas, en av de tolv. Med honom var en stor folkskara [romerska soldater, se \+xt Joh 18:3\+xt*, och tempelvakter, se \+xt Luk 22:52\+xt*] beväpnade med svärd och påkar, utsänd av översteprästerna och folkets äldste.
47 Jesu eo ana tur sawara’e, bai’ufununayah 12 wanawanahimaim orot ta, wabin Judas, sabuw kou’ay gagamin na’in, firis ukwarih naatu regaregah ai’in hibiyafarih nawiyih kaiy, kefat, mis hiteten auman bairi hina hitit.
48 Förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken, och sagt: ”Den som jag hälsar genom att kyssa är det, grip honom.”
48 Orot yanuwayan sabuw eobaimanih eo, “Orot menatan anamamamay orotoban nati kwanab kwanafatum.”
49 På en gång gick Judas fram till Jesus, och sa: ”Var hälsad (med glädje), rabbi (min lärare)”, och kysste honom intensivt.
49 Judas mutufor in Jesu biyan tit eo, “Tufuw isa nama Bai’obaiyenayan!” naatu mamay.
50 Jesus sa till honom: ”Min kamrat, du är här av en anledning ...”
50 Jesu iya’afut eo, “Au begon, abisa isan inot inan saife kusinaf.” Imaibo sabuw hibatabat hitit Jesu uman hibai hibukikin.
51 En av dem som var med Jesus lyfte handen och drog sitt svärd. Han gjorde ett utfall mot översteprästens tjänare och högg av honom örat.
51 Bai’ufununayan orot ta ana kaiy bora’ah, firis gagamin ana akir wairafin tainin roun eafuw.
52 Då sa Jesus till honom: ”Lägg tillbaka ditt svärd. Alla som drar svärd ska dödas med svärd.
52 Naatu Jesu iu, “A kaiy ana efanamaim kwiwan maiye, anayabin sabuw iyab umahimaim kaiy tema’am boro kaiyomaim hinamorob.
53 Tror du inte att om jag bad min Fader skulle han genast skicka mer än tolv legioner änglar till min hjälp? [En legion var den romerska militärens högsta enhet på omkring 6 000 soldater. Tolv legioner motsvarar alltså ett antal på minst 72 000 änglar, se \+xt Apg 10\+xt*.]
53 O men iso’obamih, ayu Tamai isan atabifefeyan boro mar ta’imon tounamatar sibisib na’atube tiyafarih ayu hitawasfafaru.
54 Men hur skulle då Skrifterna kunna uppfyllas som säger att detta måste hända?” [\+xt Jes 53; Dan 9:26; Sak 12-13\+xt*]
54 Baise nati na’atube anasinaf, Buk Atamaninamaim mataramih hi’o hikikirum boro men niturobe’emih.”
55 I samma stund sa Jesus till folkskaran: ”Som mot en brottsling (rövare som rånade och överföll människor) har ni gått ut med svärd och påkar för att fängsla mig. Dag efter dag satt jag i templet och undervisade utan att ni grep mig.
55 Naatu tatabir sabuw isah eo, “Ana itinin ayu bainowan mowan na’atube, imih kaiy kefat kwaiteten ayu yuwu rabu’umih kwanan. Mar etei Tafaror Bar wanawananamaim ama sabuw abi’obaiyih aisim men imaim kwatafatumu?
56 Men allt detta har hänt för att profeternas skrifter skulle uppfyllas.” Då övergav alla lärjungarna honom och flydde.
56 Baise abisa God ana dinab oro’orot Buk Atamaninamaim hio hikikirum emamatar saife nan niturobe.” Nati’imaim ana bai’ufununayah etei hihamiy hibihir.
57 De som hade gripit Jesus förde honom till översteprästen Kaifas, där de skriftlärda och de äldste hade samlats.
57 Sabuw Jesu hibai hifatum hibai hin firis gagamin wabin Kaiafas ana baremaim hitit, nati’imaim Ofafar Bai’obaiyenayah naatu regaregah ai’in hiru’ay hima’am.
58 Petrus följde efter på avstånd, ända till översteprästens innergård. Där satte han sig bland tjänarna [både husets tjänare och tempelvakter som nyss varit med och gripit Jesus] för att se slutet.
58 Baise Peter yokaika Jesu i’ufunun bairi hina, firis gagamin ana bar sebosebomaim hitit naatu run ma’utenayan oro’orot bairi himare abisa tamamatar ta’itin isan.
59 Översteprästerna och hela rådet [Sanhedrin] sökte få fram något falskt vittnesmål mot Jesus så att de kunde döma honom till döden,
59 Firis gagamin naatu kaniser ana kau’ay etei hiru’ay nuhinot tur hitabow hitit hitifufuwen Jesu tamorob isan.
60 men de lyckades inte trots att många falska vittnen trädde fram. Till sist trädde två män fram
60 Baise nuhinot tur hinunuwet men ta hibai. Sabuw moumurih maiyow hitit Jesu morobomih hibifufuwen hai tur naniyan en.
61 som sa: ”Han har sagt att han kan riva ner Guds tempel och bygga upp det igen på tre dagar.”
61 hiorereb hio “Iti orot eo, ‘Ayu i karam God ana Tafaror bar anagurus nare, naatu veya tounu wanawanan boro anawowab efanin namatar.’”
62 Då reste sig översteprästen och frågade: ”Ska du inte svara? Vad är det dessa män anklagar dig för?”
62 Imaibo Firis gagamin misir Jesu isan eo, “O boro men tur ta inao? Orot hairi o a tur isan hio’orereb inonowar boro tur ta inao ai en?”
63 Men Jesus var tyst [\+xt Jes 53:7\+xt*]. Översteprästen sa: ”Jag uppmanar dig under ed inför den levande Gudens namn, säg oss om du är den Smorde (Messias), Guds Son.”
63 Baise Jesu awanamaim men tur ta titamih.
64 Jesus svarade: ”Du har själv sagt det. Men jag säger er: efter detta ska ni få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens skyar.”
64 Jesu iya’afut eo, “Tur i nati kuo, baise kwa etei a tur ao’owen. Mar boro nanan orot Natun boro God uman ana asukwafune nabat mar ana rofom wanawanan nanan kwana’itin.”
65 Då slet översteprästen sönder sina kläder.
65 Firis gagamin iti tur nonowar ana veya ana faifuw bai sib eo, “Iti orot i tur kakafin maiyow eo God ebi’ib! Aisim boro tanama sif rubonayah afa’abo tananuwet? Kwa taiyuw bai’ib tur eo kwanowar,
66 Vad säger ni?”
66 kwa a not i mi’itube?” Etei hiya’afut hio, “I bowabow kakafin sinaf imih namorob!”
67 Sedan spottade de honom i ansiktet [ett uttryck för det största förakt] och slog honom, och några gav honom örfilar
67 Imaibo yumatan hikwaitututur, hiborabirab naatu sabuw afa hiboborabirab,
68 och sa: ”Profetera för oss, den Smorde (Messias, Kristus)! Vem var det som slog dig?”
68 hio, “Keriso, o God ana dinab orot na’at kuo anowar! Yait o rab?”
69 Petrus satt ute på gården [och värmde sig vid en eld tillsammans med husets tjänare och tempelvakter, se \+xt Joh 18:18\+xt*]. En av tjänsteflickorna kom fram till honom och sa: ”Du var också med Jesus från Galileen.”
69 Peter ufun bar ana seboseb wanawanan mare ma’am, Firis Gagamin ana bowayan babitai tit iu, “O auman i Galilee orot Jesu ana of ta.”
70 Men han förnekade detta inför dem alla och sa: ”Jag förstår inte vad du menar.”
70 Baise Peter sabuw etei nahimaim yaub eo, “Ayu o a tur kuo yabin men aso’ob.”
71 Han gick ut mot porten [huvudingången till Kaifas hus]. Där såg en annan kvinna honom, och hon sa till dem som stod där i närheten: ”Han där var tillsammans med Jesus från Nasaret.”
71 Naatu misir tit in bar ana etawan awanamaim tit, nati’imaim bowayan babitai ta itin naatu oro’orot nati’imaim hibatabat hai tur eowen eo, “Iti orot i Jesu Nazareth mowan ana of ta.”
72 Han förnekade det på nytt och svor en ed [vilket innebar att han inför Guds namn lovade att det han nu sa var sanning]: ”Jag känner inte den mannen.”
72 Peter iban maiye yaub naatu ifaro eo, “Ayu nati orot men aso’ob.”
73 En stund senare [en timme, se \+xt Luk 22:59\+xt*] kom de som stod där [vid porten] fram till Petrus och sa: ”Visst är du också en av dem. Det hörs på dialekten (talet).” [Uppe i Galileen pratade man en bredare lantligare dialekt som inte gick att dölja.]
73 Hima kafa’imo orot afa nati’imaim hibatabat hina Peter biyan hitit hio, “O i anababatun ni’i orot ana of ta, anayabin a tur kuo ana nowarin naatu a sawar io’osen ana itinin i ta’imon.”
74 Då började han förbanna [önska sig själv förbannad av Gud, om det han sa inte var sant] och svor på nytt en ed [vid Guds namn och sa sedan]: ”Jag känner inte den mannen.” I samma ögonblick gol en tupp.
74 Imaibo Peter ifaro eo, “Ana bifufuwen na’at God ana orarafen anab, tur anababatun a tur ao’owen, ayu iti orot men aso’ob.” Mar ta’imon kokorere eo.
75 Då kom Petrus ihåg vad Jesus hade sagt [i vers 34]: ”Innan en [enda] tupp gal ska du ha förnekat mig tre gånger”, och han gick ut och grät bittert.
75 Basit Peter nuhin taseb Jesu eo not, “O boro mar tounu ayu inayaubu, imaibo kokorere boro nao.” Naatu Peter tit in ufun rerey igagagamat.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.