Mateus 22
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs VC
1 Jesus talade igen till dem med liknelser och sa:
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 ”Himmelriket (himlarnas kungarike) kan liknas vid en kung som ordnade med bröllopsfestligheter för sin son.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Han skickade ut sina tjänare för att kalla på dem som redan hade fått inbjudan till bröllopsfesten, men de vägrade att komma.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 Igen skickade han ut tjänare. [Kungen visade mer tålamod än vad som förväntades.] Han befallde att dessa andra tjänare skulle säga till de inbjudna: ’Jag har ordnat för lunchen [ordagrant: dagens första måltid; frukost eller tidig lunch], mina oxar och gödkalvar är slaktade och allt är färdigt. Kom till bröllopsfestligheterna!’ [Kungen ville att alla skulle vara med från början på bröllopet som ofta varade i upp till sju dagar.]
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Men de brydde sig inte om (tog lätt på) inbjudan. En gick bort till sin åker (gård), en annan till sina affärer.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Några andra grep kungens tjänare [som kom med inbjudan], och misshandlade och dödade dem.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 Då greps kungen av vrede, skickade sina soldater och lät döda mördarna och brände ner deras stad.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Sedan sa han till sina tjänare: ’Allt är ordnat för bröllopet, men de inbjudna har visat sig vara ovärdiga [genom det sätt de gensvarat på inbjudan].
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Gå ut och ställ er där vägarna går ut [där det finns mycket folk] och bjud alla ni ser till bröllopet.’
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Då gick tjänarna ut på vägarna och samlade ihop alla de träffade på, onda och goda, och bröllopssalen fylldes med gäster.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 När kungen kom för att se på gästerna (blicka ner på dem, som från en läktare på en teater) fick han se en man som inte var klädd i bröllopskläder. [Det är troligt att värden erbjöd gästerna bröllopskläder eftersom de kom direkt från vägarna. Att vägra de kläder som erbjöds var därför ett hån mot värden. Bröllopskläderna kan vara en bild på rättfärdigheten i Jesus som är given som en gåva, se \+xt Jes 61:10; Rom 13:12; Upp 19:8\+xt*.]
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 Han sa till honom: ’Min kamrat, hur har du kommit in här utan att ha [valt att ta emot erbjudna] bröllopskläder?’ Mannen var helt svarslös.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 Då sa kungen till tjänarna: ’Bind honom till händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför.’ Där ska man gråta ljudligt och skära tänder (där råder ångest, hat och ondska, ordagrant ”rent fysiskt skaka av skräck”).
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 [Jesus avslutar med ett ordspråksliknande uttryck:] Många är kallade (inbjudna), men få är utvalda [har valt att tacka ja].”
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Då gick fariséerna i väg och planerade hur de skulle kunna få Jesus att säga något som de kunde arrestera honom för.
15 — ausente —
16 De sände sina lärjungar tillsammans med Herodes anhängare [de som stödde den dåvarande romerska kungen Herodes släkt] till Jesus.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Så berätta för oss, vad är din åsikt i den här frågan? Är det rätt (i enlighet med Guds bud) att betala [individuell och årlig] skatt till Caesar (kejsaren) eller inte?” [Många judar tolkade budet som Herren gett, att inte ha en utländsk kung över sig i sitt land, som en ursäkt för att inte betala skatt till romarna, se \+xt 5 Mos 17:15\+xt*.]
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Jesus kände (märkte, kände igen) deras ondska (fula intentioner) och sa: ”Ni skenheliga (som låtsas att ni vill ha svar), varför försöker ni sätta dit mig? [Om Jesus svarade ”ja” skulle det reta upp judarna som hatade den romerska ockupationen, medan ett ”nej” skulle kunna leda till åtal för uppror mot romerska staten.]
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Visa mig det mynt som man betalar skatten med!” Då hämtade de en denar.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Jesus frågade dem: ”Vems bild och vems namn är det här?”
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 De svarade: ”Caesars.” [Caesar var både namnet och titeln på den romerska kejsaren.] Då sa han till dem: ”Betala (ge tillbaka till) Caesar det som tillhör Caesar, och Gud det som tillhör Gud.”
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 När de hörde detta blev de helt chockade (förvånade), och de lämnade honom och gick sin väg.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Samma dag kom det fram några saddukéer – de påstår att det inte finns någon uppståndelse – och de frågade honom:
23 — ausente —
24 ”Lärare, Mose har sagt:
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 Det fanns här hos oss sju bröder. Den förste gifte sig och dog, och då han inte hade några barn fick hans bror överta hustrun.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 På samma sätt gick det med den andre och den tredje och med alla sju.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Sist av alla dog kvinnan.
27 And last of all the woman also died.
28 Vem av de sju blir hon hustru till vid uppståndelsen? Alla har ju varit gifta med henne.”
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Jesus svarade dem: ”Ni har fel (har vandrat bort från sanningen) eftersom ni varken förstår (känner till) Skrifterna eller Guds kraft.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Vid uppståndelsen [i det uppståndna livet med uppståndelsekroppar] gifter man sig inte och blir inte bortgift, utan man är som änglarna i himlen. [Jesus nämner i förbifarten också änglar, som saddukéerna inte trodde på.]
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 När det gäller uppståndelsen av de döda, har ni inte läst vad Gud har sagt till er [i \+xt 2 Mos 3:6\+xt*]:
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 ’Jag är [inte var] Abrahams Gud, och Isaks Gud och Jakobs Gud’? Han är inte en Gud för de döda, utan för levande!”
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 När folket [på tempelplatsen] hörde detta häpnade de över hans undervisning (de var helt överväldigade, förvånade).
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 När fariséerna fick höra att Jesus hade gjort saddukéerna svarslösa [ordagrant ”stängt deras munnar”] samlades de igen. [Fariséerna hade först blivit svarslösa och försöker nu på nytt komma på ett sätt att fälla Jesus.]
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 En av dem, en laglärd [gr. nomikos – expert på tolkningar av Moseböckerna], ställde en fråga för att sätta honom på prov:
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 ”Lärare, vilket är det största (ordagrant: det stora) budet i undervisningen [Moseböckerna – gr. nomos]?”
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Då svarade han honom:
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Detta är det stora [det största] och första (främsta, viktigaste) budet.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Det andra [det som kommer därnäst] liknar det:
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 På dessa två budord hänger (vilar) hela undervisningen [allt i Moseböckerna] och profeterna.”
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Medan fariséerna var samlade där ställde Jesus en fråga till dem,
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 och sa: ”Vad anser ni om den Smorde (Messias, Kristus)? Vems son är han?”
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Han sa: ”Hur kan då David, genom Anden (inspirerad av den helige Ande) kalla honom Herre, och säga:
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 ’Herren [Jahveh – Gud Fadern] sa till min herre [Guds Son, Messias]:
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 Om nu David kallar honom herre, hur kan han då vara Davids son?”
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Ingen kunde svara på Jesu fråga. Från den dagen vågade ingen längre ställa fler frågor till honom.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.