Marcos 5
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs AAI
1 De [Jesus och de tolv lärjungarna] kom över till gerasenernas område på andra sidan sjön.
1 Jesu ana bai’ufununayah bairi harew Galilee hirabon hina tafaram Gerasa imaim hitit.
2 Genast när han [Jesus] steg ur båten kom en man emot honom från gravarna. Han hade en oren ande i sig [var under den onda andens inflytande, se \+xt Matt 8:28\+xt*].
2 Jesu wa wanawanan tit bisure auman, mar ta’imonamo orot ta afiy kakafih hitounbubur ma’am rahane tit na biyan tit.
3 Mannen höll till (bodde) bland gravarna och ingen kunde längre binda honom, inte ens med kedjor.
3 Iti orot i rahamaim in ma reremor, naatu sabuw murab fokarih anababatun hifafatum men karam.
4 Han hade ofta bundits med fotbojor och kedjor men han hade slitit av kedjorna och brutit sönder bojorna. Ingen kunde rå på honom.
4 Anayabin mar etei an uman murab fokarihimaim tefafatumen, baise eyi erab an uman murab tetoro’oro’omen naatu aur tetatafofor, fair kwanekwan men karam boro hitarouh.
5 Ständigt, natt och dag, höll han till bland gravarna och uppe i bergen och skrek och skar sig med stenar.
5 Fai mar rahamaim naatu oyawemaim in ma itar koukuw taiyuwin biyan agimamaim bobeyabeyaten reremor.
6 [Även om mannen är under demoners inflytande som har nästlat sig in i hans personlighet, har han en fri vilja. Han ser att hos Jesus finns hans befrielse.] När han på långt håll fick se Jesus sprang han fram och föll ner för honom (i tillbedjan)
6 Jesu no ef yokaika nan itin, nunuw in nanamaim ra’iy sun yowen. Demon mowan Jesu nanamaim sun eyoyowen|alt="demoniac kneel b4 Jesus" src="CN01710B.TIF" size="col" loc="Mrk 5.6" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="5.6"
7 och vrålade (skrek) med hög röst: ”Vad har du med mig att göra, Jesus, den högste Gudens Son? [Frasen som ordagrant är ’vad har jag med dig att göra’ kan betyda ’lämna mig ifred’ eller ’bry dig inte om mig’.] Har du kommit hit för att plåga oss i förtid?”
7 Naatu fanan aumetawat na’in iwow eo, “O ayu biyau’umaim abisa kukokok, Jesu God auyom ma’ama’anin Natun? God wabinamaim abifefeyan men biyababan initu’umih!”
8 För han [Jesus] hade just befallt honom: ”Kom ut ur mannen, du orene ande!”
8 Anayabin Jesu iu, “O afiy kakafin orot biyanane kutit!”
9 Han [Jesus] frågade honom: ”Vad är ditt namn?”
9 Naatu Jesu ibatiy, “O
10 Han bad enträget många gånger att Jesus inte skulle driva bort dem från området [gerasenernas område, se vers 1].
10 Naatu Jesu fefeyan kikin men hikok boro tiyafarih hitatit tafaram nati hitihamiy.
11 En stor svinhjord [på omkring 2 000 svin, se vers 13] betade där vid berget. [Svinet var ett orent djur för judarna.]
11 For burut kakafin nati yubin heher ta sisibinamaim hima hi’u’ufar.
12 Alla de orena andarna bad honom: ”Sänd oss in i svinen, låt oss fara in i dem!”
12 Afiy kakafih Jesu hifefeyan hio, “Karam boro iti yafari atan for wanawanah atarun?”
13 Han gav dem tillåtelse. Då for de orena andarna ut ur mannen och in i svinen, och hjorden störtade utför branten ner i sjön. Det var omkring 2 000 svin som drunknade.
13 Jesu afiy kakafih baibasit itih, orot biyanane hitit hin for wanawanah hirun, for 2,000 na’atube heher sisibin hinunuw hira’iy harew yan hire hi’ar tomatom himorob.
14 De som vaktade dem flydde och berättade detta i staden och ute på landsbygden. Folket där kom då ut för att se vad som hade hänt.
14 Orot iyab hima for hibituw hinunuw hin bar merar gagamin naatu bar merar afa hai tur hi’owen. Naatu sabuw abisa mamatar itininamih hitit hina.
15 När de kom till Jesus och såg (betraktade noggrant) den besatte som haft legionen i sig sitta där, klädd och vid sina sinnen, blev de rädda.
15 Hina Jesu biyan hitit hinuwanuw orot afiy kakafih hitounbububur ma’am, i boun ana not rumutufur faifuw gewasin iyoun mare ma’am hi’i’itin ana maramaim hibir.
16 De som var ögonvittnen berättade i detalj för folket vad som hade hänt med den besatte och hur det hade gått med svinen.
16 Sabuw iyab matah yan orot afiy hitounbububur ma’am isan mi’itube mamatar, naatu for isah abisa mamatar hi’i’itan sabuw hai tur hi’owen.
17 Då bad man att Jesus skulle lämna deras område.
17 Naatu sabuw Jesu hifefeyan hai tafaram baihamiyinamih hiu.
18 Medan Jesus steg i båten, bad mannen som hade varit besatt att han skulle få följa med honom.
18 Jesu wa afe’en yenamih orot afiy hitounbububur ma’am na Jesu ifefeyan hairi namih.
19 Men Jesus tillät det inte utan sa: ”Gå hem till de dina [din familj, dina släktingar och dina landsmän] och berätta för dem allt vad Herren har gjort med dig och hur han förbarmade sig över dig.”
19 Baise Jesu men ibasit, naatu orot iu, “O kwen a bar hinat tamat naatu taituwa, Regah ana gewasin o isa sisinaf naatu ana kabeber bit i hai tur ku’owen.”
20 Mannen gick då och ropade ut över hela Dekapolis (området med de tio städerna) allt vad Jesus hade gjort med honom, och alla blev förundrade (förvånade, chockade).
20 Basit orot nati’imaim ihamiyih Bar Merar Etei Umat Roron imaim remor Jesu mi’itube biyawas sabuw hai tur eowen, naatu sabuw hinonowar i hifofofor men kafaita.
21 När Jesus hade farit tillbaka med båten till andra sidan sjön [antagligen tillbaka till Kapernaum], samlades en stor folkskara hos honom, där han var vid sjön.
21 Jesu ibanak maiye wa isra’at rabon harew rounane hitit, naatu re riy sisibin bat, imaibo sabuw moumurih na’in hina hi’arbebera’uh.
22 Då kom en av synagogföreståndarna som hette Jairus dit. När han fick se Jesus föll han ner vid hans fötter
22 Naatu Kou’ay bar ana ukwarin orot wabin Jairus na tit, nuw Jesu i’itin ana maramaim na anamaim ra’iy.
23 och bad honom enträget: ”Min lilla dotter [tolv år, se vers 42] ligger för döden. Kom och lägg händerna på henne, så hon blir räddad och får leva.”
23 Naatu fefeyan kikin eo, “Ayu natu babitai i emomorob, akokok inan umamaim au kek biyan inabutun saise nayawas!”
24 Jesus gick med honom [Jesus är på väg hem till synagogföreståndaren Jairus, vars dotter låg för döden], och en stor mängd människor följde med Jesus och trängde på från alla håll (folkskaran pressar på).
24 Naatu Jesu orot Jairus hairi hin, sabuw himour kwanekwan hibi’ufunun naatu yaten hiyey.
25 Där fanns en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. [Hon var ceremoniellt oren och ställd utanför samhället, se \+xt 3 Mos 15:25-27\+xt*.]
25 Wanawanahimaim i babin ta, baibin hai sawow bai ma kwamur etei 12 sawar.
26 Hon hade fått utstå mycket lidande [under operationer och behandlingar] hos många läkare. Det hade kostat henne allt hon ägde och ingenting hade hjälpt, i stället hade hon blivit sämre.
26 I’akir manin na’in, adanafur bowayah ta ta isah run tit kabay gagamin na’in ibaiyanih, baise men yawas ta tita’ur ana sawowone i rara’at sasa.
27 Hon hade fått höra om Jesus och närmade sig honom bakifrån i folkmassan och rörde vid hans kläder. [Hon rörde vid hans hörntofs, se \+xt Matt 9:20; Luk 8:44\+xt*.]
27 Jesu ana tur nowar, naatu sabuw wanawanahimaim inan babin Jesu ufunane tit ana faifuw butubun.
28 Hon sa gång på gång [antingen till sig själv eller högt i folkskaran]: ”Om jag bara får röra vid hans kläder så blir jag frälst (helad, räddad).”
28 Anayabin i na’at not, “Ayu ana faifuw ana butubun boro ana yawas.”
29 På en gång slutade blödningen (blödningen stoppades från källan), och hon kände (visste) i sin kropp att hon var helad från sin plåga.
29 Naatu bubutubun mar ta’imonamo rara nununuw nutanub naatu biyan wanawanan naniyan tatatam nati bai’akirane yawas.
30 På samma gång som detta skedde visste Jesus att kraft hade gått ut ifrån honom, så han vände sig om mot folkmassan och frågade: ”Vem rörde vid mina kläder?”
30 Jesu fair biyanane titit i naniyan tatam, sabuw wanawanahimaim tatabir ibatiyih, “Yait ayu au faifuw butubun?”
31 Hans lärjungar sa upprepade gånger till honom: ”Du ser väl hur folkmassan tränger på från alla håll, och ändå frågar du: Vem rörde vid mig?”
31 Ana bai’ufununayah hiu, “O sabuw moumurih na’in yate teyey, naatu baise o kubibat, yait ayu butubuni?”
32 Men Jesus [väntade och] fortsatte att titta sig omkring (från ena sidan till den andra sidan) för att se vem som hade gjort detta.
32 Baise Jesu bat inuwanuw menatan sisinaf itininamih.
33 Kvinnan visste vad som hade hänt med henne, och hon kom [till sist, se \+xt Luk 8:47\+xt*] fram under fruktan och bävan och föll ned inför honom och berättade hela sanningen.
33 Naatu babin biyanamaim abisa mamatar i so’ob, imih tit Jesu nanamaim ra’iy an uman hi’oror mi’itube isan mamatar etei eorerereb.
34 Då sa han till henne: ”Min dotter [beskriver ett barnaskap, och att hon tillhör Guds familj], din tro har frälst (helat, räddat) dig! Gå i frid, och var helt helad (befriad för all framtid) från din plåga!” [Ordagrant, ”gå in i frid”, en dörr hade öppnats för kvinnan där hon kunde få leva i Guds frid.]
34 Naatu babin iu, “Natu, o abaitumatumamaim iyawasi, tufuwamaim kwen, a bai’akirane o arufami kutitit.”
35 Medan Jesus fortfarande talade kom några från synagogföreståndarens hus och sa: ”Din dotter har dött. Varför fortsätter du besvära Läraren?”
35 Jesu bat eo’o auman, sabuw afa Kou’ay Bar orot ukwarin ana barene hina Jairus hiu, “O natu babitai i morob, Bai’obaiyenayan men inarowenbibibir.”
36 Men när Jesus hörde deras ord sa han till synagogföreståndaren: ”Var inte rädd (sluta att känna fruktan och oro), fortsätt att tro (tro bara)!” [Jesus uppmanar Jairus att ha kvar samma tro som han hade från början när han kom till Jesus, se vers 23.]
36 Abisa hio Jesu nowar, natu Jairus iu “Men inabir o initumatum.”
37 Jesus lät ingen mer än Petrus, Jakob och hans bror Johannes följa med honom.
37 Sabuw etei eotanih hima, i Peter, James naatu John akisihimo iuwih bairi hin.
38 När de kom till synagogföreståndarens hus studerade han tumultet där (den förvirring som rådde utanför huset, människor som sprang fram och tillbaka) och de som grät högljutt och klagade.
38 Hina Jairus ana bar hititit ana veya sabuw yababan gagamin na’in buwih fanah aumetawat na’in hima hirererey Jesu nowar.
39 När han gått in sa han till dem: ”Varför denna uppståndelse och gråt? Den lilla flickan har inte dött, hon sover.”
39 Naatu bar wanawanan run sabuw iuwih, “Kwa aisim kwarererey? Iti kek i men morobomih, i matan fot inu’in.”
40 Då började de hånskratta åt honom (driva med honom).
40 Baise sabuw Jesu eo isan himarib. Naatu Jesu sabuw iuwih ufun hitit, kek hinah tamah naatu ana bai’ufununayah akisihimo hirun hin kek inu’inumaim hitit.
41 Han tog ett stadigt grepp om hennes hand och sa till henne [på arameiska, det språk som Jesus och lärjungarna talade]: ”Talitha koum!” Det betyder: ”Lilla flicka, jag säger dig, res dig upp!”
41 Kek babitai umanamaim bai naatu iu, “Talitha koum!” Nati anayabin i iti na’atube, “Babitai kafai o au’uwi kumisir!”
42 På en gång reste sig flickan upp och började gå omkring, hon var 12 år. Föräldrarna tappade genast fattningen (var helt utom sig; ”i extas” – gr. ekstasis).
42 Mar ta’imonamo babitai misir an yan bat remor, babitai ana kwamur 12 iti mamatar i hi’oror sa’ir hai kasiy ra’at hifofofor men kafaita.
43 Men han förbjöd dem strängt att låta någon få veta vad som hänt. Sedan bad han dem att ge henne något att äta.
43 Jesu ofafarih uwih eo, “Men sabuw hai tur kwana’owenamih, bay kwabai babitai kwaitin eaan.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.