Lucas 6
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs ARC
1 En sabbat [någon gång då han verkade i Galileen, vissa manuskript har att det är den andra sabbaten efter påsken] tog Jesus vägen genom ett sädesfält. Hans lärjungar ryckte av ax, gnuggade dem mellan händerna och åt.
1 E aconteceu que, num sábado, passou pelas searas, e os seus discípulos iam arrancando espigas e, esfregando-as com as mãos, as comiam.
2 Men några av fariséerna sa: ”Varför gör ni det som inte är tillåtet på sabbaten?”
2 E alguns dos fariseus lhes disseram: Por que fazeis o que não é lícito fazer nos sábados?
3 Jesus svarade dem: ”Har ni inte läst [i \+xt 1 Sam 21:1-9\+xt*] vad David gjorde när han och hans män [flydde från Saul till staden Nov, där tabernaklet var på den tiden, och] blev hungriga.
3 E Jesus, respondendo-lhes, disse: Nunca lestes o que fez Davi quando teve fome, ele e os que com ele estavam?
4 Han gick in i Guds hus och tog [de heliga] skådebröden, som ingen utom prästerna får äta, och åt av dem och gav åt sina män.” [Skådebröden var tolv limpor, vardera på 3,5 liter mjöl, som bakades en gång i veckan. De symboliserade Herrens närvaro i templet.]
4 Como entrou na Casa de Deus, e tomou os pães da proposição, e os comeu, e deu também aos que estavam com ele, os quais não lhes era lícito comer, senão só aos sacerdotes?
5 Sedan sa Jesus till dem: ”Människosonen är herre över sabbaten.”
5 E dizia-lhes: O Filho do Homem é senhor até do sábado.
6 En annan sabbat gick han in i synagogan och undervisade. Där satt en man med förtvinad (förlamad) högerhand.
6 E aconteceu também, em outro sábado, que entrou na sinagoga e estava ensinando; e havia ali um homem que tinha a mão direita mirrada.
7 De skriftlärda och fariséerna vaktade på Jesus för att se om han skulle bota någon på sabbaten, eftersom de ville ha något att anklaga honom för.
7 E os escribas e fariseus atentavam nele, se o curaria no sábado, para acharem de que o acusar.
8 Men han visste vad de hade för tankar och sa till mannen med den förtvinade (förlamade) handen: ”Stå upp, och kom fram till mitten [av synagogan så alla kan se].” Då reste han sig och gick fram.
8 Mas ele, conhecendo bem os seus pensamentos, disse ao homem que tinha a mão mirrada: Levanta-te e fica em pé no meio. E, levantando-se ele, ficou em pé.
9 Sedan sa han till dem [alla som var samlade där i synagogan, men främst de skriftlärda och fariséerna]:
9 Então, Jesus lhes disse: Uma
10 Han såg sig omkring på dem alla (förde blicken från ena sidan till den andra sidan) och sa sedan till mannen: ”Räck ut din hand.” Han gjorde det, och hans hand blev helt återställd.
10 E, olhando para todos ao redor, disse ao homem: Estende a mão. E ele assim o fez, e a mão lhe foi restituída sã como a outra.
11 De fylldes av vettlöst hat (vansinne, galenskap utan logik) och diskuterade med varandra om vad de skulle göra med Jesus.
11 E ficaram cheios de furor, e uns com os outros conferenciavam sobre o que fariam a Jesus.
12 Vid den tiden [någon gång då han verkade i Galileen] gick Jesus upp på ett berg för att be, och tillbringade hela natten i bön till Gud.
12 E aconteceu que, naqueles dias, subiu ao monte a orar e passou a noite em oração a Deus.
13 När det blev dag samlade han sina lärjungar (följare), och bland dem valde han ut tolv, som han kallade apostlar (sändebud, ambassadörer):
13 E, quando já era dia, chamou a si os seus discípulos, e escolheu doze deles, a quem também deu o nome de apóstolos:
14 Simon, som han också gav namnet Petrus,
14 Simão, ao qual também chamou Pedro, e André, seu irmão; Tiago e João; Filipe e Bartolomeu;
15 och Matteus,
15 Mateus e Tomé; Tiago, filho de Alfeu, e Simão, chamado Zelote;
16 och Judas, Jakobs son, [vars efternamn var Taddeus, se \+xt Matt 10:3\+xt*]
16 Judas, filho de Tiago, e Judas Iscariotes, que foi o traidor.
17 Jesus kom ner [från berget] tillsammans med dem [de tolv] och stannade på ett ställe på slätten. Där var en mängd lärjungar till honom, och en stor folkmassa från hela Judeen och Jerusalem [i söder] och från kustlandet vid Tyros och Sidon [i väst]
17 E, descendo com eles, parou num lugar plano, e também um grande número de seus discípulos, e grande multidão do povo de toda a Judeia, e de Jerusalém, e da costa marítima de Tiro e de Sidom;
18 hade kommit för att lyssna på honom och få sina sjukdomar botade. De som plågades av orena andar blev hjälpta,
18 os quais tinham vindo para o ouvir e serem curados das suas enfermidades, como também os atormentados dos espíritos imundos. E eram curados.
19 och hela hopen försökte röra vid honom, för det utgick ständigt kraft från honom, och han helade alla.
19 E toda a multidão procurava tocar-lhe, porque saía dele virtude que curava todos.
20 [Jesus börjar tala till sina lärjungar, men riktar sig även till hela folket, se \+xt Luk 6:18; Luk 7:1\+xt*.] Han lyfte upp sina ögon och såg på sina lärjungar och sa:
20 E, levantando ele os olhos para os seus discípulos, dizia:
21 Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är ni [mina lärjungar] som hungrar nu,
21 Bem-aventurados vós, que agora tendes fome, porque sereis fartos.
22 Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är ni [mina lärjungar] när människor hatar(föraktar, avskyr) er,
22 Bem-aventurados sereis quando os homens vos aborrecerem, e quando vos separarem, e vos injuriarem, e rejeitarem o vosso nome como mau, por causa do Filho do Homem.
23 Gläd er på den dagen och dansa av glädje (en överväldigande glädje som gör att det inte går att sitta still),
23 Folgai nesse dia, exultai, porque é grande o vosso galardão no céu, pois assim faziam os seus pais aos profetas.
24 [Motsatsen till välsignelse är ofta förbannelse, men här ser vi Jesu medlidande och kärlek när han uttrycker sin förtvivlan i fyra parallella verop.]
24 Mas ai de vós, ricos! Porque
25 Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan] som är mätta nu,
25 Ai de vós, os que estais fartos, porque tereis fome!
26 Ve er [uttryck för intensiv förtvivlan], när alla (kategorier av) människor talar väl om er,
26 Ai de vós quando todos os homens falarem bem de vós, porque assim faziam seus pais aos falsos profetas!
27 ”Men till er som lyssnar [kontinuerligt på mig] säger jag:
27 Mas a vós, que ouvis, digo: Amai a vossos inimigos, fazei bem aos que vos aborrecem,
28 Välsigna (tala väl om) dem som förbannar [uttrycker avsky genom att nedkalla en dom över] er
28 bendizei os que vos maldizem e orai pelos que vos caluniam.
29 [Jesus ger i vers 29-30 fyra praktiska exempel på hur man kan visa sin fiende osjälvisk och utgivande kärlek. De fyra punkterna är väl strukturerade där ett verb som beskriver en ond handling följs av den troendes respons. Genom alla tider har ’fäkta eller fly’ gällt i mötet med sin fiende. Här visar Jesus på en ny väg: Stå kvar och gör fienden förundrad! Se även \+xt Rom 12:20-21\+xt*.]
29 Ao que te ferir numa face, oferece-lhe também a outra; e ao que te houver tirado a capa, nem a túnica recuses.
30 Åt var och en som ber dig – ge!
30 E dá a qualquer que te pedir; e ao que tomar o
31 ”Det ni vill att andra ska göra för er,
31 E como vós quereis que os homens vos façam, da mesma maneira fazei-lhes vós também.
32 Anta att ni [bara] älskar dem som älskar er,
32 E, se amardes aos que vos amam, que recompensa tereis? Também os pecadores amam aos que os amam.
33 Anta att ni [bara] gör gott mot dem som gör gott mot er,
33 E, se fizerdes bem aos que vos fazem bem, que recompensa tereis? Também os pecadores fazem o mesmo.
34 Anta att ni [bara] ger lån [med ränta] till dem som ni räknar med att få tillbaka från,
34 E, se emprestardes
35 Nej, älska [istället] era fiender (de fientliga)
35 Amai, pois, a vossos inimigos, e fazei o bem, e emprestai, sem nada esperardes, e será grande o vosso galardão, e sereis filhos do Altíssimo; porque ele é benigno
36 Var barmhärtiga (medkännande, medlidande),
36 Sede, pois, misericordiosos, como também vosso Pai é misericordioso.
37 [Nu följer fyra uppmaningar i två par:]
37 Não julgueis, e não sereis julgados; não condeneis, e não sereis condenados; soltai, e soltar-vos-ão.
38 Ge [gör det till en vana att vara generös],
38 Dai, e ser-vos-á dado; boa medida, recalcada, sacudida e transbordando vos darão; porque com a mesma medida com que medirdes também vos medirão de novo.
39 Han berättade också en liknelse för dem:
39 E disse-lhes uma parábola: Pode, porventura, um cego guiar outro cego? Não cairão ambos na cova?
40 En lärjunge är inte förmer än sin lärare, men när han är fullärd blir han som sin lärare. [Så var noga med vem du följer.]
40 O discípulo não é superior a seu mestre, mas todo o que for perfeito será como o seu mestre.
41 [På tal om blindhet:]
41 E por que atentas tu no argueiro que está no olho do teu irmão e não reparas na trave que está no teu próprio olho?
42 Hur kan du säga till din broder:
42 Ou como podes dizer a teu irmão: Irmão, deixa-me tirar o argueiro que está no teu olho, não atentando tu mesmo na trave que está no teu olho? Hipócrita, tira primeiro a trave do teu olho e, então, verás bem para tirar o argueiro que está no olho de teu irmão.
43 [Jesus bygger vidare från förra liknelsen med bjälken (som kommer från ett träd), se vers 41-42, med ännu en liknelse:]
43 Porque não há boa árvore que dê mau fruto, nem má árvore que dê bom fruto.
44 Ett träd känns igen på sin frukt,
44 Porque cada árvore se conhece pelo seu próprio fruto; pois não se colhem figos dos espinheiros, nem se vindimam uvas dos abrolhos.
45 En god människa bär fram det som är gott
45 O homem bom, do bom tesouro do seu coração, tira o bem, e o homem mau, do mau tesouro do seu coração, tira o mal, porque da abundância do seu coração fala a boca.
46 Varför kallar ni mig för ’Herre, herre’ utan att göra det jag säger? [Upprepningen av herre, indikerar att man verkligen trodde att man gjorde Guds vilja.]
46 E por que me chamais Senhor, Senhor, e não fazeis o que eu digo?
47 Den (var och en) som kommer till mig och hör [aktivt lyssnar till] mina ord och gör [aktivt handlar] efter dem, jag ska visa er [i följande illustration] vem han är lik:
47 Qualquer que vem a mim, e ouve as minhas palavras, e as observa, eu vos mostrarei a quem é semelhante.
48 Han är lik en man som när han bygger ett hus gräver djupt
48 É semelhante ao homem que edificou uma casa, e cavou, e abriu bem fundo, e pôs os alicerces sobre rocha; e, vindo a enchente, bateu com ímpeto a corrente naquela casa e não a pôde abalar, porque estava fundada sobre rocha.
49 Men den (var och en) som hör och inte gör [praktiserar mitt ord],
49 Mas o que ouve e não pratica é semelhante ao homem que edificou uma casa sobre terra, sem alicerces, na qual bateu com ímpeto a corrente, e logo caiu; e foi grande a ruína daquela casa.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.