Lucas 19
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs ACF
1 Jesus kom därefter in i Jeriko och vandrade genom staden.
1 E, tendo Jesus entrado em Jericó, ia passando.
2 Där fanns en man som hette Sackeus som var chef vid tullen (ansvarade för tullindrivarna vid den romerska tullmyndigheten), och han var rik.
2 E eis que havia ali um homem chamado Zaqueu; e era este um chefe dos publicanos, e era rico.
3 Sackeus ville se vem Jesus var men kunde inte på grund av folkskaran, eftersom han var liten till växten. [Ibland kan människorna kring Jesus skymma honom.]
3 E procurava ver quem era Jesus, e não podia, por causa da multidão, pois era de pequena estatura.
4 Så han sprang i förväg och klättrade upp i ett mullbärsfikonträd för att kunna se honom, eftersom Jesus skulle komma den vägen.
4 E, correndo adiante, subiu a uma figueira brava para o ver; porque havia de passar por ali.
5 När Jesus kom till det stället, såg han upp och sa till honom: ”Sackeus, skynda dig ner, för i dag måste jag komma och stanna i ditt hus (bli kvar där över natten).”
5 E quando Jesus chegou àquele lugar, olhando para cima, viu-o e disse-lhe: Zaqueu, desce depressa, porque hoje me convém pousar em tua casa.
6 Sackeus skyndade sig ner och tog emot honom med glädje.
6 E, apressando-se, desceu, e recebeu-o alegremente.
7 Men när folket såg det mumlade de förargat: ”Han har tagit in (både för att äta och sova över) hos en syndare (en som medvetet och vanemässigt syndar).”
7 E, vendo todos isto, murmuravam, dizendo que entrara para ser hóspede de um homem pecador.
8 Men Sackeus stod där och sa till Herren: ”Herre, hälften av det jag äger ger jag åt de fattiga, och om jag har bedragit någon (vilket jag gjort), ger jag honom fyrdubbelt tillbaka.” [Enligt undervisningen i Moseböckerna skulle den som handgripligen stulit något betala tillbaka det fyrfalt, se \+xt 2 Mos 22:1\+xt*. Tillgångar man lurat till sig skulle återgäldas med fulla beloppet plus tjugo procent, se \+xt 4 Mos 5:6-7\+xt*. Detta hade räckt i Sackeus fall. Överväldigad av Jesu godhet och kärlek till honom väljer han att betala igen mer än vad lagen krävde.]
8 E, levantando-se Zaqueu, disse ao Senhor: Senhor, eis que eu dou aos pobres metade dos meus bens; e, se nalguma coisa tenho defraudado alguém, o restituo quadruplicado.
9 Jesus sa till honom: ”I dag har frälsning kommit till denna familj, eftersom också han är en Abrahams son,
9 E disse-lhe Jesus: Hoje veio a salvação a esta casa, pois também este é filho de Abraão.
10 för Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.”
10 Porque o Filho do homem veio buscar e salvar o que se havia perdido.
11 När de lyssnade till detta berättade Jesus ännu en liknelse. Eftersom han var nära Jerusalem och de trodde att Guds rike skulle bli synligt (ta form) omedelbart,
11 E, ouvindo eles estas coisas, ele prosseguiu, e contou uma parábola; porquanto estava perto de Jerusalém, e cuidavam que logo se havia de manifestar o reino de Deus.
12 sa han:
12 Disse pois: Certo homem nobre partiu para uma terra remota, a fim de tomar para si um reino e voltar depois.
13 Han kallade till sig tio av sina tjänare och gav dem tio silvermynt. [De fick ett mynt var: det näst högsta grekiska myntet ”mina”, vilket är hundra denarer och motsvarade fyra månadslöner för en arbetare – en förhållandevis ganska liten summa för att se om de var trogna i det lilla, se vers 17.] Han sa till dem: ’Förvalta dessa (köp och sälj, investera dem) tills jag kommer tillbaka.’
13 E, chamando dez servos seus, deu-lhes dez minas, e disse-lhes: Negociai até que eu venha.
14 Men hans landsmän hatade honom och skickade ett sändebud efter honom för att säga: Vi vill inte ha denne man som kung över oss.
14 Mas os seus concidadãos odiavam-no, e mandaram após ele embaixadores, dizendo: Não queremos que este reine sobre nós.
15 När han sedan kom tillbaka, efter att ha mottagit kungariket, lät han kalla till sig tjänarna som han hade gett pengarna. Han ville veta hur mycket var och en hade tjänat [genom att förvalta de fyra månadslönerna som var och en fått].
15 E aconteceu que, voltando ele, depois de ter tomado o reino, disse que lhe chamassem aqueles servos, a quem tinha dado o dinheiro, para saber o que cada um tinha ganhado, negociando.
16 Den förste kom fram och sa: ’Herre, ditt silvermynt (mina) har genererat (inbringat) tio silvermynt (mina).’ [1 000 % avkastning]
16 E veio o primeiro, dizendo: Senhor, a tua mina rendeu dez minas.
17 Kungen svarade honom: ’Bra gjort, du gode tjänare! Eftersom du har varit trogen (trofast) i något mycket litet, ska du ha ansvar för tio städer.’
17 E ele lhe disse: Bem está, servo bom, porque no mínimo foste fiel, sobre dez cidades terás autoridade.
18 Sedan kom den andre och sa: ’Herre, ditt silvermynt har gett fem silvermynt.’ [500 % avkastning]
18 E veio o segundo, dizendo: Senhor, a tua mina rendeu cinco minas.
19 Kungen svarade honom: ’Du ska ansvara över fem städer.’
19 E a este disse também: Sê tu também sobre cinco cidades.
20 En annan tjänare kom fram och sa: ’Herre, se här är ditt mynt. Jag har lagt undan (förvarat) det i en svetthandduk (linneduk).
20 E veio outro, dizendo: Senhor, aqui está a tua mina, que guardei num lenço;
21 Jag var ständigt rädd för dig, eftersom du är en sträng (hård) man. Du gör uttag på det du inte satt in [på banken], och skördar det du inte sått.’
21 Porque tive medo de ti, que és homem rigoroso, que tomas o que não puseste, e segas o que não semeaste.
22 Kungen [den ädle mannen som nu blivit kung, se vers 12] sa till honom: ’Efter dina egna ord ska jag döma dig, du onde tjänare. Om du visste att jag var en sträng man som tar ut vad jag inte satt in och skördar vad jag inte sått.
22 Porém, ele lhe disse: Mau servo, pela tua boca te julgarei. Sabias que eu sou homem rigoroso, que tomo o que não pus, e sego o que não semeei;
23 Varför satte du då inte in mitt silvermynt på banken? Då hade jag fått igen det med ränta när jag kom hem.’ [Räntan i det dåtida Mellanöstern var hög, upp till 50 %. På Jesu tid fanns det en övre gräns på 12 % i Romarriket.]
23 Por que não puseste, pois, o meu dinheiro no banco, para que eu, vindo, o exigisse com os juros?
24 Till dem som stod bredvid sa han: ’Ta ifrån honom silvermyntet och ge det till honom som har tio silvermynt.’
24 E disse aos que estavam com ele: Tirai-lhe a mina, e dai-a ao que tem dez minas.
25 De sa till honom: ’Han har ju redan tio silvermynt.’
25 (E disseram-lhe eles: Senhor, ele tem dez minas. )
26 Han svarade: ’Jag säger er att var och en som har ska få, men den som inget har ska bli fråntagen även det han har.
26 Pois eu vos digo que a qualquer que tiver ser-lhe-á dado, mas ao que não tiver, até o que tem lhe será tirado.
27 Men mina fiender som inte ville ha mig som kung över sig, hämta hit dem och hugg ner dem här inför mig.’ ”
27 E quanto àqueles meus inimigos que não quiseram que eu reinasse sobre eles, trazei-os aqui, e matai-os diante de mim.
28 När Jesus sagt detta [hemma hos Sackeus i Jeriko och antagligen stannat över natten där], gick han [nästa morgon] vidare framåt (framför lärjungarna), upp mot Jerusalem.
28 E, dito isto, ia caminhando adiante, subindo para Jerusalém.
29 När han närmade sig [byarna] Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han i väg två av sina lärjungar
29 E aconteceu que, chegando perto de Betfagé, e de Betânia, ao monte chamado das Oliveiras, mandou dois dos seus discípulos,
30 och sa: ”Gå in i byn framför er! När ni kommer in ska ni hitta ett åsneföl stå bundet där som ingen ännu suttit på. Lossa det och för det till mig.
30 Dizendo: Ide à aldeia que está defronte, e aí, ao entrar, achareis preso um jumentinho em que nenhum homem ainda montou; soltai-o e trazei-o.
31 Om någon frågar er varför ni löser det ska ni svara: ’Herren behöver det.’ ”
31 E, se alguém vos perguntar: Por que o soltais? assim lhe direis: Porque o Senhor o há de mister.
32 Sedan de gett sig av fann de [två] som sänts iväg att det var precis som han hade sagt till dem.
32 E, indo os que haviam sido mandados, acharam como lhes dissera.
33 Medan de löste fölet frågade ägarna: ”Varför löser ni fölet?”
33 E, quando soltaram o jumentinho, seus donos lhes disseram: Por que soltais o jumentinho?
34 De svarade: ”Herren har behov av det.”
34 E eles responderam: O Senhor o há de mister.
35 De ledde det till Jesus och sedan de kastat sina mantlar på det [gjorde som en sadel] hjälpte de Jesus upp.
35 E trouxeram-no a Jesus; e, lançando sobre o jumentinho as suas vestes, puseram Jesus em cima.
36 Medan han red fram bredde man ut sina mantlar på vägen.
36 E, indo ele, estendiam no caminho as suas vestes.
37 När han närmade sig vägen som leder ner från Olivberget [öster om Jerusalem] började hela skaran av lärjungar i glädje prisa Gud högt för alla de mäktiga kraftgärningar som de hade sett.
37 E, quando já chegava perto da descida do Monte das Oliveiras, toda a multidão dos discípulos, regozijando-se, começou a dar louvores a Deus em alta voz, por todas as maravilhas que tinham visto,
38 De sa:
38 Dizendo: Bendito o Rei que vem em nome do Senhor; paz no céu, e glória nas alturas.
39 Några fariséer i folkmassan sa då till honom: ”Lärare, säg åt dina lärjungar att tiga.”
39 E disseram-lhe de entre a multidão alguns dos fariseus: Mestre, repreende os teus discípulos.
40 Han svarade: ”Jag säger er att om de tiger kommer stenarna att ropa.” [Hela skapelsen var medveten om vad som hände, medan fariséerna inte hade förstått det.]
40 E, respondendo ele, disse-lhes: Digo-vos que, se estes se calarem, as próprias pedras clamarão.
41 När Jesus kom närmare, och han fick se staden [Jerusalem, med templet i förgrunden] grät han [högt] över den
41 E, quando ia chegando, vendo a cidade, chorou sobre ela,
42 och sa: ”Om du ändå i dag hade förstått, också du, vad som ger verklig fred (frid). Men nu är det dolt för dina ögon.
42 Dizendo: Ah! se tu conhecesses também, ao menos neste teu dia, o que à tua paz pertence! Mas agora isto está encoberto aos teus olhos.
43 Det ska komma dagar då dina fiender ska bygga en belägringsvall runt dig och tränga dig på alla sidor.
43 Porque dias virão sobre ti, em que os teus inimigos te cercarão de trincheiras, e te sitiarão, e te estreitarão de todos os lados;
44 De ska slå dig [Jerusalem] och dina barn till marken och inte lämna sten på sten i dig, därför att du inte förstod den tid då Herren besökte dig.” [Jesus förutsäger Jerusalems förstörelse 70 e.Kr.]
44 E te derrubarão, a ti e aos teus filhos que dentro de ti estiverem, e não deixarão em ti pedra sobre pedra, pois que não conheceste o tempo da tua visitação.
45 Jesus gick in i tempelplatsen och började driva ut dem som sålde där.
45 E, entrando no templo, começou a expulsar todos os que nele vendiam e compravam,
46 Han sa till dem:
46 Dizendo-lhes: Está escrito: A minha casa é casa de oração; mas vós fizestes dela covil de salteadores.
47 Han fortsatte att undervisa (dag efter dag) på tempelplatsen. Översteprästerna, de skriftlärda och folkets ledare sökte efter ett tillfälle att döda honom,
47 E todos os dias ensinava no templo; mas os principais dos sacerdotes, e os escribas, e os principais do povo procuravam matá-lo.
48 men de kunde inte komma på ett sätt att göra det, eftersom allt folket höll sig nära och lyssnade intensivt på honom (ordagrant ”hängde på varje ord”).
48 E não achavam meio de o fazer, porque todo o povo pendia para ele, escutando-o.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.