Jeremias 34
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs BKJ
1 Herrens (Jahvehs) ord som kom till Jeremia när Nebukadnessar, Babels kung, och hela hans armé och alla kungariken under hans hand och hela folket stred mot Jerusalem och alla dess städer, han sa:
1 A palavra que veio a Jeremias da parte do SENHOR, quando Nabucodonosor, rei de Babilônia, e todo o seu exército, e todos os reinos da terra de seu domínio, e todo o povo, lutou contra Jerusalém, e contra todas as suas cidades, dizendo:
2 Så säger Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim): Gå och tala till Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Juda kung, och säg till honom: Så säger Herren (Jahveh): Se jag ska ge denna stad i Babels kungs hand och han ska bränna den i eld,
2 Assim diz o SENHOR, o Deus de Israel: Vai e fala a Zedequias, rei de Judá, e dize-lhe: Assim diz o SENHOR: Eis que eu darei esta cidade na mão do rei de Babilônia, e ele a queimará com fogo.
3 och du ska inte kunna fly från hans hand utan ska med säkerhet fångas och ges i hans hand, och dina ögon ska se Babels kung och han ska tala till dig mun mot mun och du ska gå till Babel.
3 E tu não escaparás da sua mão, porém certamente serás tomado e entregue na sua mão, e teus olhos observarão os olhos do rei de Babilônia; e ele falará contigo boca a boca, e tu irás para a Babilônia.
4 Men hör Herrens (Jahvehs) ord, Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Juda kung. Så säger Herren (Jahveh) om dig: Du ska inte dö för svärdet.
4 Contudo ouve a palavra do SENHOR, ó Zedequias, rei de Judá. Assim diz o SENHOR de ti: Tu não morrerás pela espada.
5 I frid (hebr. shalom) ska du dö, och med dina fäders kremering, de tidigare kungarna som var före dig, så ska de göra en kremering för dig och de ska beklaga dig: ”Ve, herre!” för jag har talat mitt ord, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).
5 Porém tu morrerás em paz, e com as incinerações de teus pais, os reis anteriores, que foram antes de ti; assim eles queimarão aromas por ti, e te lamentarão, dizendo: Ah, senhor! Pois eu tenho dito a palavra, diz o SENHOR.
6 Och profeten Jeremia talade alla dessa ord till Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Juda kung, i Jerusalem.
6 Então, Jeremias, o profeta, falou todas estas palavras para Zedequias, rei de Judá, em Jerusalém.
7 Och Babels kungs armé stred mot Jerusalem och mot de städer som ännu återstod i Juda, mot Lachish och mot Azeka, för bara dessa var kvar av Judas befästa städer.
7 Quando o exército do rei de Babilônia lutou contra Jerusalém, e contra todas as cidades que restavam de Judá, contra Laquis e contra Azeca, porque estas cidades protegidas permaneceram das cidades de Judá.
8 Ordet som kom till Jeremia från Herren (Jahveh) efter att kung Sidkia (hebr. Tsidqijaho) hade skurit ett förbund med hela folket som var i Jerusalem, för att proklamera (ropa ut) frihet för dem,
8 Esta é a palavra que veio a Jeremias da parte do SENHOR, depois que o rei Zedequias fez um pacto com todo o povo que estava em Jerusalém, para proclamar a sua liberdade.
9 för att låta varje man sin tjänare och varje man sin tjänarinna, som var en hebreisk man eller en hebreisk kvinna, gå fri, så att ingen skulle vara slav hos sin egen broder [landsman].
9 Que todo homem deveria deixar seguir livre o seu servo, e todo homem a sua serva, sendo um hebreu ou uma hebreia, para que ninguém se servisse deles, a saber, de um judeu, seu irmão.
10 Och alla furstar och hela folket lyssnade, som hade gått in i förbundet för att låta varje man sin tjänare och varje man sin tjänarinna gå fri, så att ingen längre skulle göra slavar av dem. De lyssnade och lät dem gå.
10 Ora, quando todos os príncipes, e todo o povo, que tinha adentrado no pacto, ouviram que cada um deveria deixar ir livre o seu servo, e cada um a sua serva, para que ninguém mais se sirva deles, então eles obedeceram, e os deixaram ir.
11 Men efteråt vände de och fick tjänarna och tjänarinnorna som de hade låtit gå fria att komma tillbaka och fick dem att underkasta sig som tjänare och tjänarinnor (på nytt).
11 Porém depois disso eles se arrependeram, e fizeram retornar os servos e as servas, a quem eles tinham deixado ir livres, e os trouxeram à sujeição como servos e servas.
12 Därför kom Herrens (Jahvehs) ord till Jeremia, han sa:
12 Portanto a palavra do SENHOR veio a Jeremias da parte do SENHOR, dizendo:
13 Så säger Herren (Jahveh), Israels Gud (Elohim): Jag skar ett förbund med era fäder den dag då jag förde dem ut ur Egyptens land, ut ur slavhuset (slaveriet), och sa:
13 Assim diz o SENHOR, o Deus de Israel: Eu fiz um pacto com vossos pais no dia em que eu os tirei da terra do Egito, da casa de servidão, dizendo:
14 Vid slutet av vart sjunde år ska varje man låta sin bror som är hebré, som har varit såld till dig och har tjänat dig i 6 år du ska låta honom gå fri från dig. Men era fäder lyssnade inte till mig och vände inte sina öron [för att höra noggrant].
14 Ao final de sete anos deixai ir cada homem a seu irmão, um hebreu, que foi vendido para ti. E quando ele tiver servido a ti seis anos, tu deixarás ir livre. Porém vossos pais não me escutaram, nem inclinaram os seus ouvidos.
15 Och ni har idag vänt och gjort det som är rätt i mina ögon, i att förkunna frihet varje man för sin granne. Och ni har skurit ett förbund inför mitt ansikte, i huset som är uppkallat efter mitt namn.
15 E há pouco tornastes, e fizestes o correto à minha vista, ao proclamar liberdade cada homem ao seu próximo. E vós fizestes um pacto perante mim, na casa que é chamada pelo meu nome.
16 Men ni vände och vanhelgade mitt namn och fick varje man sin tjänare och varje man sin tjänarinna som ni hade låtit gå fria, enligt deras önskan, att komma tillbaka och fick dem att underkasta sig för att bli tjänare och tjänarinnor åt er.
16 Todavia tornastes e contaminastes meu nome, e fizestes retornar cada homem a seu servo, e cada homem a sua serva, a quem ele tinha colocado em liberdade conforme a sua vontade, e os trouxeram em sujeição, para vos serem por servos e por servas.
17 Därför säger Herren (Jahveh) så: Ni har inte lyssnat till mig, till att förkunna frihet varje man till sin bror och varje man till sin granne. Se, jag ropar ut för er frihet, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), till svärdet och till pesten och till hungersnöden och jag ska göra er till en skräck för alla jordens kungariken.
17 Portanto assim diz o SENHOR: Vós não tendes escutado a mim, para proclamar liberdade cada um a seu irmão, e cada homem a seu próximo. Eis que eu proclamo uma liberdade para vós, diz o SENHOR, para a espada, para a peste, e para a fome. E eu vos farei ser removidos para todos os reinos da terra.
18 Jag ska ge männen som har överträtt mitt förbund, som inte har hållit fast vid förbundets ord som de skar inför mitt ansikte, som delade kalven i två och gick mellan dess stycken,
18 E eu entregarei os homens que transgrediram o meu pacto, os quais não cumpriram as palavras do pacto que fizeram perante mim, quando cortaram o novilho em duas partes, e passaram entre as suas partes.
19 Juda furstar och Jerusalems furstar, ledarna och prästerna och hela folket i landet som gick mellan kalvstyckena,
19 Os príncipes de Judá, e os príncipes de Jerusalém, os eunucos, e os sacerdotes, e todo o povo da terra, os quais passaram entre as partes do novilho.
20 ska jag ge i deras fienders hand och i handen på dem som söker deras själar (liv), och deras kroppar ska bli mat åt himlarnas fåglar och till markens djur.
20 Eu os entregarei nas mãos dos seus inimigos, nas mãos daqueles que buscam a sua vida. E seus cadáveres serão por alimento para as aves do céu, e para os animais da terra.
21 Och Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Juda kung, och hans furstar ska jag ge i deras fienders hand och i handen på dem som söker deras själar (liv), och i handen på Babels kungs armé som har gått upp från er.
21 E Zedequias, rei de Judá, e os seus príncipes eu os entregarei nas mãos dos seus inimigos, e nas mãos daqueles que buscam a sua vida, e na mão do exército do rei de Babilônia, que se retirou de vós.
22 Se, jag ska befalla, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), och få dem att återvända till denna stad och de ska strida mot den och inta den och bränna den i eld. Och jag ska göra Juda städer till en ödemark utan invånare.
22 Eis que eu ordenarei, diz o SENHOR, e os farei retornar a esta cidade; e eles lutarão contra ela, e a tomarão, e a queimarão com fogo. E eu farei das cidades de Judá uma desolação, sem um habitante.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jeremias 34, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.