Ezequiel 33
Svenska Kärnbibeln - en expanderad översättning (SWE) vs NVI
1 Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:
1 Esta palavra do Senhor veio a mim:
2 ”Människobarn tala till ditt folks söner och säg till dem: När jag kommer med svärdet över ett land, om folket i landet tar en man ibland sig och sätter honom till deras väktare,
2 "Filho do homem, fale com os seus compatriotas e diga-lhes: ‘Quando eu trouxer a espada contra uma terra e o povo da terra escolher um homem para ser sentinela,
3 om han, när han ser svärdet komma över landet blåser i shofaren (vädurshornet) och varnar folket.
3 e ele vir a espada vindo contra a terra e tocar a trombeta para advertir o povo,
4 När då vemhelst hör ljudet från shofaren och inte tar varning, om svärdet kommer och tar bort honom, ska blodet komma över hans eget huvud,
4 então, se alguém ouvir a trombeta mas não der atenção à advertência e a espada vier e tirar a sua vida, ele será culpado de sua própria morte.
5 han hörde ljudet från shofaren och tog inte varning. Hans blod ska komma över honom. Men om han hade tagit varning hade han räddat sin själ.
5 Uma vez que ele ouviu o som da trombeta mas não deu atenção à advertência, será culpado de sua própria morte. Se ele desse atenção à advertência, se livraria.
6 Men om väktaren ser svärdet komma och inte blåser i shofaren och folket inte varnas och svärdet kommer och tar några själar från dem, tas han bort i sin synd, men hans blod ska utkrävas av väktarens hand.
6 Mas, se a sentinela vir chegar a espada e não tocar a trombeta para advertir o povo e a espada vier e tirar a vida de um deles, aquele homem morrerá por causa de sua iniqüidade, mas considerarei a sentinela responsável pela morte daquele homem’.
7 Och du människobarn, jag har satt dig som en väktare till Israels hus, därför när du hör ordet i min mun, ska du varna (upplysa, undervisa – hebr. zahar) dem från mig.
7 "Filho do homem, eu o fiz uma sentinela para a nação de Israel; por isso ouça a minha palavra, e advirta-os em meu nome.
8 När jag säger till den onde: ”Du onde, du ska med säkerhet dö (döende ska du dö)”, [\+xt 1 Mos 2:17\+xt*] och du inte talar för att varna den onde från hans väg [destruktiva livsstil som leder till död], ska den onde mannen dö i sin synd, men hans blod ska jag utkräva av din hand.
8 Quando eu disser ao ímpio que é certo que ele morrerá, e você não falar para dissuadi-lo de seus caminhos, aquele ímpio morrerá por sua iniqüidade, mas eu considerarei você responsável pela morte dele.
9 Men när du varnar den onde för hans väg [destruktiva livsstil], så att han kan omvända sig, men han inte vänder bort från sin väg, då ska han dö i sin synd, men du har räddat ditt liv (din själ).
9 Mas, se você de fato advertir o ímpio para que se desvie dos seus caminhos e ele não se desviar, ele morrerá por sua iniqüidade, mas você estará livre da sua responsabilidade.
10 Du människobarn, säg till Israels hus:
10 "Filho do homem, diga à nação de Israel: ‘É isto que vocês estão dizendo: "Nossas ofensas e pecados são um peso sobre nós, e estamos desfalecendo por causa deles. Como então poderemos viver? " ’
11 Svara dem: Så sant jag lever, förkunnar (säger, proklamerar) Herrarnas Herre (Adonai Jahveh), jag gläder mig inte åt den ogudaktiges död, utan föredrar att den ogudaktige vänder om från sin väg och lever. Vänd om, vänd om från era onda vägar! Varför skulle ni välja att dö [när ni kan få leva], ni av Israels hus?
11 Diga-lhes: ‘Juro pela minha vida, palavra do Soberano Senhor, que não tenho prazer na morte dos ímpios, antes tenho prazer em que eles se desviem dos seus caminhos e vivam. Voltem! Voltem-se dos seus maus caminhos! Por que iriam morrer, ó nação de Israel? ’
12 Du människobarn, säg till ditt folks söner (dina landsmän):
12 "Por isso, filho do homem, diga aos seus compatriotas: ‘A retidão do justo não o livrará se ele voltar-se para a desobediência, e a maldade do ímpio não o fará cair se ele se desviar dela. E se o justo pecar, não viverá por causa de sua justiça’.
13 Om jag försäkrar liv till den rättfärdige, och han förlitar sig på sin [egen] rättfärdighet [sitt rykte om sig att göra det som är rätt] och börjar handla orätt, då ska ingen av hans rättfärdiga gärningar bli ihågkomna. Han kommer att dö på grund av den orätt han gjort.
13 Se eu garantir ao justo que ele vai viver, mas ele, confiando em sua justiça, fizer o mal, nada de justo que fez será lembrado; ele morrerá por causa do mal que fez.
14 Om jag säger till den gudlöse: ”Du kommer att dö”, men han vänder om från sin synd och handlar rätt och rättfärdigt:
14 E, se você disser ao ímpio: ‘Certamente você morrerá’, mas ele se desviar do seu pecado e fizer o que é justo e certo;
15 Om han återlämnar det han tagit i pant.
15 se ele devolver o que apanhou como penhor de um empréstimo, se devolver o que roubou, se agir segundo os decretos que dão vida e não fizer mal algum, é certo que viverá; não morrerá.
16 Inga av hans tidigare synder han har begått ska bli ihågkomna och användas mot honom. Han har handlat rätt och rättfärdigt och ska verkligen leva.
16 Nenhum dos pecados que cometeu será lembrado contra ele. Ele fez o que é justo e certo; certamente viverá.
17 Och ditt folks söner säger: ”Herrens (Adonais) väg är inte balanserad (rättvis, lika för alla), men deras vägar är inte balanserade (rättvisa, lika för alla).”
17 "Contudo, os seus compatriotas dizem: ‘O caminho do Senhor não é justo’. Mas é o caminho deles que não é justo.
18 När den rättfärdige avviker från sin rättfärdighet och begår synd, ska han dö därav.
18 Se um justo se afastar de sua justiça e fizer o mal, morrerá.
19 Och när den onde avviker från sin onda väg och gör det som är rätt och rättfärdigt ska han leva därav.
19 E, se um ímpio se desviar de sua maldade e fizer o que é justo e certo, viverá por assim proceder.
20 Ändå säger ni: ”Herrens (Adonais) väg är inte balanserad (rättvis, lika för alla). Israels hus – jag ska döma er var och en efter hans väg.”
20 No entanto, ó nação de Israel, vocês dizem: ‘O caminho do Senhor não é justo’. Mas eu julgarei cada um de acordo com os seus próprios caminhos".
21 Och det skedde i det 12:e året [sedan Jojakins exil, se \+xt Hes 1:2\+xt*] av vår fångenskap i den 10:e månaden på den 5:e dagen i månaden, att en som hade flytt från Jerusalem kom till mig och sa: ”Staden är slagen.”
21 No quinto dia do décimo mês do décimo segundo ano do nosso exílio, um homem que havia escapado de Jerusalém veio a mim e disse: "A cidade caiu! "
22 Och Herrens (Jahvehs) hand hade varit över mig kvällen före han som flydde från Jerusalem kom, och han öppnade min mun mot honom som kom till mig på morgonen, och min mun var öppnad och jag var inte längre stum. [\+xt Hes 3:24-27\+xt*]
22 Ora, na tarde do dia anterior, a mão do Senhor esteve sobre mim, e ele abriu a minha boca antes de chegar aquele homem. Assim foi aberta a minha boca, e eu não me calei mais.
23 Herrens (Jahvehs) ord kom till mig. Han sa:
23 Então me veio esta palavra do Senhor:
24 ”Människobarn, de som bebor denna ödelagda mark i Israels land talar och säger: Abraham var en (person, ett hushåll) och han ärvde landet men vi är många, landet har getts oss som arv.
24 "Filho do homem, o povo que vive naquelas ruínas em Israel está dizendo: ‘Abraão era apenas um único homem, e, contudo, possuiu a terra. Mas nós somos muitos; com certeza receberemos a terra como propriedade’.
25 Säg därför till dem: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Ni äter blod [som är förbjudet att göra, se \+xt 3 Mos 19:26\+xt*] och lyfter upp era ögon till avgudarna och utgjuter blod. Ska ni besitta landet?
25 Então diga a eles: ‘Assim diz o Soberano Senhor: Uma vez que vocês comem carne com sangue, voltam-se para os seus ídolos e derramam sangue, deveriam possuir a terra?
26 Ni står över era svärd, ni gör styggelser och vanärar var och en sin grannes hustru. Ska ni besitta landet?
26 Vocês confiam na espada, cometem práticas repugnantes, e cada um de vocês contamina a mulher do seu próximo. E deveriam possuir a terra? ’
27 Så ska du säga till dem: Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Jag lever, med säkerhet ska de som bor i ruiner (hebr. chorba – av svärd ödelagda platser) dö för svärdet (hebr. cherev), och han som är på det öppna fältet ska jag ge till de vilda djuren för att bli slukad, och de som är i de starka fästena [naturliga bergfästen – hebr. masad; samma ord som den kända antika fästningen Masada i Negevöknen] och i grottorna ska dö av pest.
27 "Diga isto a eles: ‘Assim diz o Soberano Senhor: Juro pela minha vida, que os que restam nas ruínas cairão pela espada, e que entregarei os que estão no campo aos animais selvagens para serem devorados, e que os que se abrigam em fortalezas e em cavernas morrerão de peste.
28 Och jag ska göra landet ännu mer öde och stoltheten över hennes styrka ska försvinna, och Israels berg ska bli öde så att ingen passerar förbi.
28 Tornarei a terra um deserto abandonado. Darei fim ao poder que se orgulha, e tão arrasados estarão os montes de Israel que ninguém vai querer passar por lá.
29 Och de ska veta (vara intimt förtrogna med) att jag är Herren (Jahveh) när jag har gjort landet helt öde på grund av alla deras styggelser som de har begått.
29 Eles saberão que eu sou o Senhor, quando eu tiver tornado a terra um deserto abandonado por causa de todas as práticas repugnantes que eles cometeram’.
30 Och du människobarn, ditt folks söner som talar om dig bakom murarna och i husens dörrar och talar den ene till den andre, var och en till sin bror: Kom jag ber dig och lyssna vilket ord som kommer från Herren (Jahveh),
30 "Quanto a você, filho do homem, seus compatriotas estão conversando sobre você junto aos muros e às portas das casas, dizendo uns aos outros: ‘Venham ouvir a mensagem que veio da parte do Senhor’.
31 och kommer till dig som folket kommer och sitter framför dig som mitt folk och lyssnar till dina ord, men gör dem inte, för med deras mun visar de mycket kärlek [här används ett ord för kärlek (hebr. agav) som betonar lusta och begär], men deras hjärtan går efter (följer) deras girighet (begär, egna önskningar).
31 O meu povo vem a você, como costuma fazer, e se assenta diante de você para ouvir as suas palavras, mas não as põe em prática. Com a boca eles expressam devoção, mas o coração deles está ávido de ganhos injustos.
32 Och du är för dem som en serenad (kärlekssång), som någon som har en njutbar röst och kan spela väl (är en virtuos) på sitt instrument, så de hör dina ord men de gör dem inte.
32 De fato, para eles você não é nada mais do que alguém que entoa cânticos de amor com uma bela voz e que sabe tocar um instrumento, pois eles ouvem as suas palavras, mas não as põem em prática.
33 Och när detta kommer, för se det kommer, då ska de veta (förstå, vara intimt förtrogna med) att en profet har varit ibland dem.”
33 "Quando tudo isso acontecer — e certamente acontecerá — eles saberão que um profeta esteve no meio deles".
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Ezequiel 33, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.